Kap 2 samma typer av biomolekyler i alla celler Flashcards
Aminosyror
organiska molekyler av en aminogrupp (kväve väte), en karboxylgrupp (kol, syre väte (en hydroxylgrupp, en karbonylgrupp), en kol i mitten med en kväve, en r-grupp (sidokedja, varierande delen) . Finns många teoretiskt möjliga aminosyror, 20 används i proteinsyntes.
ATP
adenosintrifosfat- energibärare, adenosin (adenin (kvävebas) o ribos (pentos)) o tre fosfatgrupper, en kan avges och då frigörs mycket energi
Biomolekyler
molekyler av ämnen som förkommer i levande organismer
bärarmolekyler
molekyler som (samverkar med enzymer) bla överföra väteatomer och eller elektroner mellan molekyler
cellulosa
monosackarid, glukoskedjor med vätebindingar (människor kan ej bryta ner) bryts ner till cellobios (disackarid)
coenzym
krävs för (vissa) enzymers funktion, hårt bundna till proteinet
cofaktor
krävs för (vissa) enzymers funktion, löst bunda till proteinet
disackarid
två monosackarider - sockerenheter - ihopkopplade, vatten spjälkas av när de binds ihop, - ex laktos (galaktos o glukos), sackaros (fruktos o glukos), maltos (glukos glykos), cellobios (glukos glukos med vätebindning)
enzymer
är proteiner. katalysatorer dvs skyndar på kemiska reaktioner
fetter
(syre, kol, väte) ämnen vars molekyler består av glycerol(alkohol) och tre fettsyror med esterbindning.
fettsyror
lång kolvätekedja, antingen med enkel eller dubbelbindingar. sitter på glycerol med esterbinding. dubbelbindningens placering påverkar funktion o näringsvärde.
fleromättad fettsyra
fettsyra(kolvätekedja) med mer än en dubbelbindning. dubbelbindingens position påverkar fettsyrans funktion/näringsvärde
fosfolipider
nästan fett med en fosforsyra (med en alkohol) istället för en av fettsyrorna på glycerolen. fosforsyrans (med alkohol) sida är polär;vattenlöslig;hydrofil, fettsyrornas (behöver inte vara vara exakt samma fettsyra) sida är opolär;fettlöslig;hydrofob. bygger upp membran
glykogen
kolhydrat som påminner om stärkelse, energilager i lever o muskler
karotenoider
gul/röd/orange färg i blommor, löv, äggula osv, opolär;fettlöslig, pga kolvätekedja, struktur möjliggör absorbering av ljus av specifika frekvenser som orsakar färgen, karot-> morot -> orange
klorofyll
gröna färgämnet nödvändigt för fotosyntesen, finns i kloroplasten, opolär;fettlöslig, pga kolvätekedja, struktur möjliggör absorbering av ljus av specifika frekvenser som orsakar färgen
kolhydrater
kol, väte, syre. Sockerarter: energikälla/utvinnign, byggnadsdel i bla nukleider, signaldel av vissa proteiner o lipider. antingen mono, di eller polysackarider
lipider
biomolekyler som ej är vattenlösliga; opolära; hydrofoba
monosackarider
enklaste sockerarterna/kolhydraterna, 3-7 kol i kedja eller i sluten ring. 5 kol kallas för pentoser, 6 kol kallas för hexoser. hydroxylgrupp (väte på syreatom) eller karboxylgrupp (syre med dubbelbindning) är oftast bundna på kol. en sackarid. hexoser: glukos, galaktos, fruktos, pentoser: ribos, deoxiribos
nukleotid
Mellanstor molekyl, en kvävebas, en sockermolekyl (pentos), en eller flera fosfatjoner. är bärarmolekyler: ATP (adenosintrifosfat), vätebärare (NAD, NADP, FAD), är i kedjor DNA & RNA. Vätebärarna har kvävebaser cellen ej kan producera (essensiella)
polypeptider
kedja av max ca 50 aminosyror, bundna med peptidbindningar
polysackarid
kolhydrat av upp till 50 monosackarider, ex stärkelse (kedjor glukos, växternas energilager (blir maltos nedbrytet)), cellulosa (glukoskedjor med andra bindningar, bygger tillsammans med hemicellulosa upp cellvägg i växt(blir cellobios), glykogen (energilager i djur (lever/muskler))
prostetisk grupp
en del av en protein som inte är uppbyggd av aminosyror
proteiner
mycket stora molekyler, uppbyggda av aminosyror i polypeptidkedjor och eventuellt någon prostetisk grupp. Användning: enzymer, vissa hormoner, uppbyggnad av strukturer (hår,hud,nagel) och ex organeller, transport genom kroppen/cellen, antikroppar m.m
