Kap 2 Flashcards
Elementarpartiklar, vikt
En atom består av elektroner (e-, negativt laddade) protoner (p+, positivt laddade) neutroner (n, ingen laddning) - dessa är atomens byggstenar. I sin helhet är atomen neutral.
Proton 1 u
Neutron 1 u
Elektron 1/1800 u
Berzelius atomteori
Svensken Berzelius var en av Europas främsta kemister i början av 1800-talet. Han bestämde sammansättningen av ett stort antal kemiska föreningar, och resultatet gav ett starkt stöd för atomteorin
Rutherford
År 1906 började en Engelsk fysiker, Rtherford att beskjuta tunna metallfolier med a-partiklar. Han använde sig av guldfolie och det visade sig att de allra flesta a-partiklarna for rakt igenom folien. Bara en litet antal a-partiklar studsade rakt bakåt. Rutheford drog slutsatsen att det finns en liten KÄRNA inne i atomen.
Bohrs atommodell, orbital
Enligt Bohrs atommodell, från 1913, kretsar elektroner i cirkelformade banor på bestämda avstånd från kärnan. Elektronerna bildar elektronmoln runt kärnan. I en stabil atom kretsar elektronen i samma banor hel tiden. Elektroner kan ta upp energi och hoppa ut till banor längre ut från kärnan. För varje hopp krävs ett speciellt ENERGIKVANTA. När elektronen faller tillbaka avger den energi ofta i form av ljus i en viss våglängd.
En ORBITAL är ett område runt atomkärnan där man kan finna en elektron med en viss given energi
Exciterade atomer
Atomen strävar efter att ha så lågt energiinnehåll som möjligt och atomen befinner sig i sitt grundtillstånd när det har så låg totalenergi som möjligt. Hos en exciterad atom har en eller flera elektroner högre energi en minimumenergin. Den är inte stabil och faller sedan tillbaka till grundnivån.
Isotop, masstal, atomnummer
Ett grundämne kan finnas i flera varianter med olika antal neutroner. Då ändras endast masstalet inte atomnummret. Isotoper har (praktiskt taget) samma kemiska egenskaper men de fysikaliska kan variera.
Vanligt väte, masstal 1
Tungt väte, masstal 2
Tretungt väte, masstal 3
Kol-12, 12u
Kol-13, 13u
Kol-14, 14u
Halveringstid
Halveringstid = hur lång tid det tar för hälften av alla atomkärnor i ett radioaktivt ämne att sönderfalla.
Tritium (tretungt väte) har en halveringstid på 12 år. Det betyder at mängden tritium minskar till hälften efter 12 år genom radioaktivt sönderfall.
Elektronfördelning, elektrostatisk attraktion, orbitaler
Elektronerna ingår i olika skal K,L,M… elektronerna har olika energi i de olika skalen. Ju längre ut från kärnan elektronen befinner sig desto svagare är den bunden till kärnan. Den positiva kärnan och de negativa elektronerna har elektrostatisk attraktion mellan sig. Desto längre ifån varandra de är desto svagare bli attraktionen.
K: 2 valeselektroner
Alla andra elektronskal innehåller flera energinivåer och på varje nivå kan det finnas ett speciellt antal orbitaler. De två elektroner som kan finnas i en orbital bildar ett gemensamt elektronmoln.
Valenselektronerna deltar i kemiska reaktioner och bestämmer ett grundämnes kemiska egenskaper.
Jonisering
När en elektron frigörs från kärnan med hjälp av en speciell mängd joniseringsenergi. Då bildas en positivt laddad partikel, jon
H + joniseringsenergi = H+ + e-
