Kap 19 - Trä Flashcards
Beskriv hur en trädstam är uppbyggd, på makroskopisk nivå, samt hur tillväxt
och näringstransport sker i trädstammen.
Centralt genom hela trädstammen löper märgen. Utanför denna finns veden och ytterst barken. Barken kan delas in i ytterbarken som består av döda celler med en skyddande funktion, och innerbarken som består av levande celler. I dessa transporteras näringen (kolhydrater) från trädets krona och nedåt. Mellan veden och barken finns ett skikt (kambium) där tillväxten sker. I detta skikt bildas nya celler, varvid vissa bildar bark och andra bildar ved. I veden kan man särskilja kärnan och splinten. Kärnan blockerar transportvägarna och deltar därmed inte i transportprocesserna. Märgstrålar transporterar näring från innerbarken och radiellt inåt.
Beskriv skillnaden mellan kärnved och splintved?
Splintveden har mycket mer fuktrörelser samt vattenupptagningsförmåga.
Splintveden har lägre beständighet mot biologiska angrepp.
Vilka egenskapsskillnader finns mellan kärnved och splintved?
Kärnbildningen innebär att transportvägarna i veden blockeras, varför kärnveden inte längre deltar i transportprocesserna.
Fukt tas upp enklare i splinten och har högre fuktrörelser
Lägre beständighet
Vilka är träets huvudriktningar?
Fiberriktning (stammens längdriktning)
Radiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen och årsringarna)
Tangentiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen men parallellt med årsringarna)
Beskriv uppbyggnaden av en träfiber på mikronivå.
Mellan cellerna finns mittlameller av lignin som håller samman cellerna. Cellens vägg, primärväggen, består av cellulosa, men även hemicellulosa, pektin, proteiner och lignin. På insidan av denna vägg, som är hoplimmad med kringliggande cellers primärväggar, avsätts tre stycken sekundärväggar. Dessa innehåller cellulosa, hemicellulosa och lignin och bildar tillsammans huvuddelen av cellen. Cellens hålrum kallas lumen. Cellerna förbinder varandra med porer
Beskriv uppbyggnaden av en trakeid.
Lång och smal cell försedd med gårdade porer. Färdigbildade trakeider består enbart av en cellvägg. Inuti en trakeid finns alltså ingen cytoplasma, utan trakeiden fungerar som ett rör vilket genom porer står i förbindelse med andra trakeider. Trakeider har mekaniskt stödjande och vattenledande uppgift hos barr- och lövträd
Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.
Snedfibrighet innebär att fibrerna inte löper i virkets längdriktning. Snedfibrigheten orsakas antingen av spiralväxt hos det levande trädet eller av snedsågning dvs. att sågningen inte har skett parallellt med märgen. Vid stor avvikelse mellan fiber- och längdriktning blir virkets hållfasthet starkt nedsatt vilket visar varför snedfibrighet måste begränsas till virkessorteringen.
Varför är trä starkare i fiberriktningen jämfört med tvärs träfibern?
På grund av träets anisotropa struktur. Vid belastning vinkelrätt fiberriktningen kommer de relativt tunna cellväggarna plattas ihop vilket ger en låg hållfasthet
Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?
Den fuktkvot där krympning/svällning sker och de mekaniska egenskaperna påverkas. Där cellväggen är mättad med vatten. Det är endast när fukten i cellväggarna avgår som krympning uppnås.
Vilka materialegenskaper påverkas av fibermättnadspunkten? Vad händer med materialegenskaperna ovanför resp under fibermättnadspunkten?
Under fibermättnadspunkten fås ökad hållfasthet, träet krymper värmeledningsförmåga minskar. Ovanför fås motsatta resultat
Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och
vid normalt rumsklimat?
Fibermättnadspunkten: 23-30%
Fällning: 50% i kärnan och 160% i splinten.
Normalt rumsklimat: ca 6-15%
I tidningen “Vi i villa” nr 1 2006 ställs bl.a. frågan: “Kan ved bli för gammal”?
Den tillfrågade experten svarar då: “Ja, den kan bli för gamma! Den blir helt enkelt
för torr och brinner då väldigt aggressivt och snabbt”.
Stämmer detta? Kommentera detta påstående.
Nej, för då torrare den är desto bättre blir den.
Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.
För det ryms mindre vätska i korta bitar virke och vätskan måste färdas kortare i fibrerna för att ”komma ut”
Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?
För att det inte ska ske för stora fuktrörelser, vilket leder till förflyttningar Det är viktigt att träet överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den blivande miljön
Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelser beror av fuktkvoten.
Sambandet mellan fuktrörelser och fuktkvot kan antas vara rätlinjigt, högre fuktkvot ger upphov till ökade fuktrörelser upp till fibermättnadspunkten. Gällande hållfastheten minskar den med en ökande fuktkvot, dock planar av efter ett tag, beror också på belastningsriktning. Detsamma gäller även för E-modulen.
