Kalla kriget Flashcards

1
Q

Berätta kort om Jaltakonferensen. Vilka var där? När var det? Vad kom man överens om?

A
  • En internationell konferens
  • år 1945 i Jalta (krimhalvön i dåvarande Sovjetunionen)
  • Tre huvudsakliga deltagarna: Josef Stalin (Sovjetunionen), Franklin D. Roosevelt (USA), Winston Churchill (Storbritannien).
  • Kom överens om
    1. Gränser:
    -Tyskland skulle delas upp i fyra ockupationszoner, som skulle kontrolleras av de allierade segermakterna (Berlin, skulle vara en neutral stad kontrollerad av alla fyra ockupationsmakterna, samt att Tyskland skulle betala krigsskadestånd till de allierade segermakterna (USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike).
    • Nazistiska organisationer skulle förbjudas och krigsförbrytare skulle ställas till rätta.
    • En stor del av östra Polen skulle överlämnas till Sovjetunionen
      -De nya gränserna som fastställdes vid Jaltakonferensen bidrog till att öka spänningarna mellan öst och väst under den kalla kriget. De västliga allierade ansåg att Sovjetunionen bröt mot överenskommelserna genom att etablera kommunistiska regimer i Östeuropa, medan Sovjetunionen ansåg att de fick territoriella eftergifter som en följd av de stora förlusterna de hade lidit under kriget
  1. Makt:
    • Sovjetunionen skulle ha inflytande över östra Europa och de östeuropeiska länderna skulle få självständighet, men det skulle ske under sovjetisk inflytande och kontroll
    • Det skulle hållas fria val i de länder som tidigare varit ockuperade av Tyskland (ex. Polen, Tjeckoslovakien, Österrike & Ungern) och att det skulle vara upp till folket i dessa länder att bestämma sin egen regeringsform (men i praktiken kom många av dessa länder att styra av regimer som antagen var kommunistiska eller hade starkt sovjetiskt inflytande.
  2. Hur freden skulle se ut
    • Ockupationszoner i Tyskland & Korea
    • De allierade skulle vidta åtgärder för att demilitarisera Tyskland och se till att landet inte längre skulle kunna hota stabiliteten i Europa + skadestånd
    • Nazistiska organisationer skulle förbjudas och krigsförebrytarna skulle ställas inför rätta.
      FN skulle grundas, för att främja fred och samarbete mellan nationerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebar begreppen “Järnridån”? Vem myntade uttrycket?

A
  • Den politiska och ideologiska gräns som under kalla kriget delade Europa i två delar.
  • Användes för att beskriva den hårda gränsen mellan den västerländska demokratiska världen och de kommunistiska öststaterna, och symboliserade den stora klyftan som fanns mellan dessa två delar i Europa.
  • Mytades av Winston Churchill (brittisk premiärminister) i en tal i Fulton, Missouri, USA 1946. Använde begreppen för att beskriva den delningen som redan fanns mellan öst och väst & varnade för att den skulle bli allt mer permanent om inget gjordes för att motverka Sovjet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebar Trumandoktrinen?

A

En utrikespolitisk linje som lades fram 1947 av USA:s president Harry S. Truman.
Ett svar på den sovjetiska expansionen och syftade till att inrikta den amerikanska utrikespolitiken på att motverka spridningen av kommunismen i världen.
Innebär att USA skulle stödja länder som hotades av kommunistisk aggression eller subversion ekonomisk och militärt för att hjälpa dessa länder att försvara sig mot kommunismen.
För att begränsa Sovjetunionens inflytande i världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka länder delade upp det besegrade Nazityskland i ockupationszoner efter andra världskriget?

A
  • USA, Storbritannien, Frankrike (väst), Sovjetunionen (öst).
  • De allierade utövade kontroll över Tyskland och styrde landets politik och ekonomi i flera år.
    I början samarbetade de fyra ockupationszonerna för att försöka återuppbygga Tyskland, men snart uppstod stora skillnader i styret.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur hade de olika zonerna i Tyskland utvecklats, varför och vad ledde det till?

A

De olika zonerna kom också att utvecklas på olika sätt:
I de tre västliga zonerna:
- infördes demokratiska institioner, man genomförde omfattande sociala och ekonomiska reformer.
- Syfte: ville återuppbygga Tyskland som en demokratisk och välstående nation och satsade på att bygga upp en fungerande marknadsekonomi. P.g.a (enligt dem):
1. Skulle kunna bidra till att återställa
stabilitet och ekonomisk tillväxt i hela
Europa (Tyskland var en viktig ekonomisk
motor i Europa före kriget).
2. Motverka risken för en ny tysk aggression
(förhindra uppkomsten av extrema
politiska krafter som skulle kunna hota
freden i Europa.
- USA bidrog genom; Marshallplanen, som innebar omfattande ekonomiskt stöd till Europa
I öst:
- Nationaliserade många företag och industrier. Staten kontrollerade också jordbruket och skolan.
- Demokratiska instituitioner och reformer infördes i mycket mindre utsträckning än i västliga zonerna.
Satsade på planekonomi
- Syfte:
1. Ville skapa en socialistisk stad. p.g.a
Ansåg kommunismen som överlägsen (ville
sprida kommunismen).
2. Sovjet drabbades av stora förluster
(människor och materiell), ville därför ha
kontroll över Tyskland för att använda dess
resurser för att återuppbygga landet och
stärka sin egen ekonomi.
3. Säkerhetsaspekten: minskar risken för
återupprättande av tysk militärmakt och
därmed minska risken för ett angrepp på
Sovjet.
Detta ledde till att:
- Zonerna i väst blev mer demokratiska och välmående
- Zonerna i öst blev mer isolerade och ekonomisk eftersatt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är orsaken till Berlinblockaden, hur utfördes det?

A
  • De allierade ville skapa en ny, enad tysk stat & införa en ny valuta i sina sektorer (för att: stärka Tysklands ekonomi och göra den mer konkurrenskraftig, då deras förra valuta utsattes för hyperinflation, och så småningsom ena landet & skapa ny Tyskland). Detta skulle ha minskat Sovjets inflytande i Tyskland. För att skapa svårigheter för västmakterna och få västberlin att bli beroende av Sovjets för sina förnödenheter, och att kontrollera hela staden.
  • Blockaden utfördes genom att Sovjet stängde av alla vägar, järnvägar och vattenvägar som förde förnödenheter till Västberlin (som låg mitt i den sovjetiska ockupationszonen). Detta innebar att alla leveranser till Västberlin eller dess allierade stater, vilket skulle ha gett Sovjet större makt
  • Blockaden ledde till en humanitär kris i Västberlin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Berätta om Berlins luftbro (vad?, varför?)

A
  • En insats där allierade flygplan flög in mat, bränsle etc. till Västberlin från juni 1948 till maj 1949. Orsakerna inkluderar:
    1. hjälpa människorna i Västberlin,
    2. ville inte låta Sovjet vinna propagandasegern (genom att låta västberlin svälta ihjäl skulle Västberlin falla under Sovjets kontroll).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara vad NATO och Warszawapakten var för något och när de grundades

A
  • Två militärallianser som bildades under kalla kriget som en reaktion på den växande spänningen mellan väst och öst.
  • NATO: bildades 1949 och bestod ursprungligen av 12 länder från Nordamerika & Europa. En attack mot ett av medlemsländerna skulle betraktas som en attack mot hela alliansen och skulle mötas med en gemensam försvarsinsats.
  • Warszawapakten: bildades 1955 av Sovjetunionen och dess östeuropeiska allierade (Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern etc.) En motreaktion till NATO, hade som mål att försvara Sovjetunionen och dess allierade från en eventuell attack från NATO. Upphörde efter Berlinmurens fall (1989) och Sovjetunionens upplösning (1991).
  • Allianserna representerade en djup politisk, militär och ekonomisk delning mellan väst och öst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför beslutade östtyska politiker att bygga Berlinmuren? Vad var den officiella förklaringen?

A
  • Berlinmuren byggdes år 1961.
  • Sovjetunionen kallade muren för “den antifascistiska skyddsvalten”, och hävdade att de ville skydda folket mot fascismen och nazismen, som de ansåg hade fått fäste igen i Västtyskland och Västberlin. De skulle bygga muren för att skydda östtyska medborgare från “västlig aggression” och infiltration av västliga spioner och agenter. De påstod också att Västtyskland planerade att invadera Östtyskland, och att muren var nödvänlig för att förhindra en sådan invasion n fascismen och nazismen, som de ansåg hade fått fäste igen i Västtyskland och Västberlin.
  • Västblocket kallade muren för “Wall of shame” (skammens mur) eller järnridån, då det var en symbol för delningen och det förtryck som Sovjetunionen och dess allierade stod för under kalla kriget. Muren delade inte bara staden Berlin, utan också det tyska folket och hela Europa, och var en ständig påminnelse om det politiska klimatet under kalla kriget.
  • Den verkliga förklaringen (förmodligen): För att hejda flyktingsströmmen. P.ga marshallplanen utvecklade Västtyskland snabbt ekonomiskt och politiskt, människorna där hade generellt bättre ställt än i Östtyskland. Många människor (över 2 miljoner) flydde från Östtyskland till Västtyskland via Berlin, dessa människor var ofta unga och välutbildade människor, vilket innebär att Östtyskland förlorade många av deras bästa arbetare och medborgare, bristen på arbetare ökade i Östtyskland. Muren byggdes för att hindra folket att fly och att stärka kontrollen av medborgerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

I vilka europeiska länder skedde uppror mot de kommunistiska ledarna 1956 och 1968?

A
  • Ungernrevolten (1956): uppror i Ungern mot de kommunistiska ledarna. Befolkningen krävdes politisk frihet, demokratiska reformer och ett slut på Sovjetunionens inblandning i landet
  • Pragvåren (1968): uppror i Tjeckoslovakien. Befolkningen krävde större politisk frihet och demokratiska reformer.
    Bägge uppror slogs ner av sovjetiska trupper.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Berätta kort om Koreakriget (vad det är)

A

En väpnad konflikt mellan 1950 och 1953 mellan Nordkorea, som stöddes av Kina och Sovjetunionen, och Sydkorea, som stöddes av en FN-ledd koalition.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Berätta om orsakerna till Koreakriget

A

Korea hade sedan början av 1900-talet varit en del av det japanska imperiet, men efter andra världskrigsslutet ockuperades landet av USA och Sovjetunionen, som delade landet till två självständiga stater vid 38:e breddgraden.
Nordkorea → kommunistisk, Sydkorea → kapitalistisk (båda var dikatur)
1950 invaderade Nordkorea Sydkorea med syfte att återförena Korea.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Berätta kort om Koreakrigets händelseförlopp

A
  • 1950 invaderade Nordkorea Sydkorea med syfte att återförena Korea.
  • FN styrkor (ledd av USA) skulle sändas till Sydkoreas hjälp, de nöjdes inte med att återställa den ursprungliga gränsen..
  • Nordkorea fick Sovjets hjälp (ekonomisk+vapen), och Kinas hjälp (hundratusentals soldater).
  • Vapenstillestånd skrevs år 1953 (utan ändringar i gränser), ett fredsavtal skrevs dock aldrig.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Berätta om konsekvenserna av Koreakriget

A
  • Miljoner människor miste livet och stora delar av koreahalvön förstördes.
  • USA:s roll i Asien. USA har börjat öka sin militära och ekonomiska stöd i länder i Asien som ex. Taiwan och Sydvietnam, för att stärka deras motståndskraft mot kommunismen och förhindra att fler länder föll under kommunistiskt styre (var rädd för dominoeffekten, och om fler länder i Asien och Europa etc. skulle falla under kommunistiskt styre, skulle det leda till en ökad säkerhetsrisk för USA och dess allierade.
  • Kinas inflytande i asien och internationellt ökades. Då de blev en av de viktigaste kommunistiska nationerna i världen
  • USA och Kinas relation försämrades, skulle påverka den globala politiken i årtionden framöver (än idag).
  • FNs roll: Kriget var den första stora konflikten FN ställdes inför. Organisationens roll i konflikten blev kontroversiell (då de inte var neutral i kriget.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Berätta om Kubakrisen

A
  • Kubakrisen (1962) var konfrontationen mellan USA och Sovjetunionen som uppstod när Sovjetunionen installerade kärnvapenmissiller på Kuba, vilket upptäcktes av USA (efter ett misslyckat försök att angripa Kuba).
  • Amerikanska krigsartyg lade sig utanför Kuba för att hindra sovjetiska fartyg på ön samtidigt som Sovjetiska fartyg, lastad av kärnvapen, närmade sig Kuba, bytte kurs och sedan återvände efter en överenkommelse.
  • Risken för en kärnvapenattack var mycket hög (då). Om USA och Sovjetunionen hade gått in i en fullskalig krig hade det kunnat utlösa en global kärnvapenkonflikt som skulle ha haft förödande konsekvenser för mänskligheten och hela planeten då båda sidorna hade stor militär närvaro i Europa och hade bägge utvecklat en stor arsenal av kärnvapen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Berätta om orsakerna till Kubakrisen

A

Kubakrisen var en politisk konflikt som uppstod mellan USA och Sovjetunionen i oktober 1962, då Sovjetunionen försökte installera kärnvapen på Kuba. Orsakerna till krisen kan spåras tillbaka till flera faktorer:

  1. Kalla kriget: Kubakrisen ägde rum under perioden av intensiva spänningar mellan USA och Sovjetunionen som kallas “Kalla kriget”. Båda supermakterna försökte stärka sin militära och politiska makt över världen.
  2. USA:s ekonomiska embargo mot Kuba: Efter att Fidel Castros gerillaarmé tog över Kuba, övertogs de amerikanska företagens fabriker, till exempel de vinstgivande sockerindustrierna, av kubanerna. De stora ekonomiska förlusterna för USA gjorde att de försökte isolera Kuba och inte längre handla med de. Kuba sökte då ekonomisk och militärt hjälp hos Sovjetunionen.
  3. Sovjetunionens rädsla för USA:s militära hot: Sovjetunionen fruktade att USA skulle invadera Kuba och störta det kommunistiska styret. För att förhindra detta beslutade Sovjetunionen att placera kärnvapen på Kuba, vilket skulle ge dem en militär fördel.
  4. USA:s spioneri av Sovjetunionen: USA hade lyckats avlyssna kommunikationen mellan Sovjetunionen och Kuba och även via spaningsplan hade de upptäckt de sovjetiska planerna att placera kärnvapen på Kuba. Detta ledde till en ökad spänning mellan de två länderna.
  5. Politiska och ideologiska skillnader: USA och Sovjetunionen hade olika politiska system och ideologier. USA var en demokrati och kapitalistiskt land, medan Sovjetunionen var en kommunistisk diktatur. Dessa politiska och ideologiska skillnader förstärkte spänningarna mellan de två länderna och bidrog till kubakrisen.
17
Q

Vad hette kommunistledaren i Nordvietnam under Vietnamkriget?

A

Ho Chi Minh

18
Q

Vad var Frankrikes roll i Vietnamkriget?

A

Vietnamkriget (1955 – 1975)
- Vietnam var sen slutet av 1800-talet en fransk koloni, efter andra världskriget återupptog Frankrike sin styre över landet.
- Den kommunistiska gerillaarmén Vietminh, ledd av Ho Chi Minh, kämpade mot fransk ockupation och för självständighet, vilket ledde till blodigt gerillakrig.
- Till slut besegrades de franska styrkorna (1954), landet delades i två stater, Norr styrdes av Vietminh, Söder fick stöd av Frankrike, som fick stöd av USA

19
Q

Vad var USAs roll i Vietnamkriget?

A
  • USA gick med i kriget 1954/1955 efter en gerillaarmé (FNL) uppstod.
  • USA skickade både soldater och stora mängder materiel till Sydbietnam, och försökte bekämpa gerillakriget med stora markoperationer, flygbombningar (napalm) och kemiska vapen.
  • USA drog sig ur kriget 1973 efter många protester,
20
Q

Hur slutade Vietnamkriget?

A

FNL kom fram till Saigon 1975 och enrövrade staten.

21
Q

Vad var orsakerna till Vietnamkriget?

A
  1. Kolonialism och imperialism: Vietnam hade varit en fransk koloni sedan mitten av 1800-talet, men under andra världskriget ockuperades landet av Japan. Efter kriget försökte Vietnam uppnå självständighet, men Frankrike försökte återta kontrollen över landet. Efter en åttaårig krigsföring vann Vietnam sin självständighet från Frankrike 1954, men landet var delat i två delar – norr och söder. USA och flera andra länder såg konflikten som en del av en större global kamp mot kommunismen, och beslutade att stödja Sydvietnam.
  2. Den kalla krigets politiska och ideologiska spänningar: Vietnamkriget var en del av den större konflikten mellan västblocket och östblocket, som kallas för kalla kriget. USA var djupt oroad över spridningen av kommunismen i Asien och såg Vietnam som en avgörande stridsfront för att hindra den.
  3. Nationell identitet och enhet: För många vietnameser, både i norr och söder, var enhet och självständighet viktigt. Många vietnameser såg det amerikanska stödet till Sydvietnam som ett hot mot deras nationella självständighet.
  4. USA:s politiska beslut: USA valde att stödja Sydvietnam med trupper och materiel, och detta engagemang eskalerade gradvis. President Johnson beslutade att öka truppnärvaron i Vietnam 1965, vilket ledde till en ökad amerikansk inblandning i kriget.

5- Maktbalans och strategiska intressen: USA ville förhindra en kommunistisk seger i Vietnam, vilket skulle kunna stärka Sovjetunionen och Kina och minska USA:s makt och inflytande i Asien. USA ville också kontrollera Vietnam som en viktig geografisk position i Sydostasien, och skydda sina strategiska intressen och allierade i regionen.

22
Q

Vad var konsekvenserna av Vietnamkriget

A
  1. Mänskliga förluster: Miljontals människor förlorade livet i Vietnamkriget, inklusive civila, soldater och gerillakämpar. Det beräknas att upp till tre miljoner människor dog i kriget, varav en majoritet var vietnameser. Många fler skadades eller blev hemlösa på grund av kriget, eftersom USA använde kemiska ämnen i kriget (för att få träden att tappa löv så motståndarna inte kunde gömma sig), fick många vietnameser barn med missbildningar i flera generationer.
  2. USA:s nederlag: Vietnamkriget var en stor militär och politisk förlust för USA. Trots att USA hade en överlägsen militär styrka och investerade enorma resurser i kriget, kunde man inte besegra gerillakrigarna och vann inte kriget. Kriget ledde till en förlust av förtroende för USA:s politiska ledare och stärkte skepticismen mot USA:s utrikespolitik.
  3. Södra Vietnams fall: Efter att USA drog sig tillbaka från Vietnam år 1973 fortsatte kriget och Nordvietnam erövrade till slut huvudstaden Saigon år 1975. Vietnam enades till slut som en kommunistisk stat under norra Vietnam och södra Vietnam blev en provins i det nya landet.
  4. Flyktingkrisen: Efter kriget flydde många människor från Vietnam, både från nord och söder. Många flyktingar riskerade sina liv genom att ta sig ut ur landet i båtar, och tiotusentals dog under resan. Flyktingar spreds över hela världen, med en stor andel av dem som flydde till USA.
  5. Psykologiska konsekvenser: Kriget hade en omfattande psykologisk påverkan på både soldater och civila. Många amerikanska veteraner återvände hem med posttraumatisk stressstörning (PTSD) och andra psykiska problem. Kriget hade också en djupgående inverkan på det vietnamesiska samhället, och många överlevande drabbades av traumatiska minnen och förluster.
  6. Politisk påverkan: Vietnamkriget hade en stor politisk påverkan, både i USA och runt om i världen. Kriget ökade missnöjet med USA:s politiska ledare och utrikespolitik och ledde till en ökad politisk aktivism och protester mot krig och militär inblandning. Kriget ledde också till en ökad skepticism mot regeringars påstådda syften att försvara nationella intressen.
  7. Ekonomiska konsekvenser: Vietnamkriget var ett dyrt krig för USA och andra länder som var involverade, med enorma kostnader för krigföring, återuppbyggnad och stöd till flyktingar. Kriget ledde också till en global inflation och oljekris på 1970-talet, vilket påverkade den globala ekonomin och skapade social
23
Q

Vad var ”heta linjen” mellan USA och Sovjetunionen?

A
  • En kommunikationskanal (telefonlinje) direkt kopplad mellan USA och Sovjetunionen.
  • Kanalen etablerades 1963 efter kubakrisen, då båda sidorna insåg behovet av en snabb och pålitlig kommunikationskanal för att minska risken för misstag och öka möjligheterna till samarbete i händelse av en krig.
  • En direkt linje skulle kunna användas för att snabbt lösa situationer som hotade säkerheten och ansågs vara en viktig åtgärd för att undvika en eventuell kärnvapenkonflikt.
24
Q

Vilken händelse förknippar man med kalla krigets slut?

A
  • Sovjetunionens sammanbrott (1991):
  • Slutet på den kommunistiska blocket.
  • Warszawapakten upphörde.
  • Förändring av maktbalansen.
25
Q

Berätta om afghanistankrigets orsaker

A
  • Afghanistankriget under kalla kriget (1979-1989) utkämpades mellan den sovjetiska armén och gerillakrigare i Afghanistan, som kämpade för att störta den pro-sovjetiska regeringen. Här är några av de viktigaste orsakerna till kriget:
  1. Sovjetunionens ambitioner: Sovjetunionen ville ha en stark närvaro i Mellanöstern och Centralasien och strävade efter att utöka sin makt och påverkan i regionen. Genom att stödja en pro-sovjetisk regering i Afghanistan hoppades Sovjetunionen att stärka sin position och minska risken för att islamistiska rörelser skulle ta över i landet.
  2. Sociala och politiska oroligheter: Afghanistan var redan i en social och politisk kris innan Sovjetunionen ingrep. Den afghanska regeringen, som stöddes av Sovjetunionen, hade svårt att kontrollera landet och många afghaner kämpade mot regeringen och dess militärstyrkor.
  3. Religiös extremism: Många av gerillakrigarna som kämpade mot den afghanska regeringen och dess sovjetiska stöd kom från religiösa grupper som motsatte sig den sekulära regeringen och dess modernisering. Dessa grupper stöddes av utländska islamistiska organisationer som al-Qaida och Taliban.
  4. Västvärldens oro över Sovjetunionens expansion: USA och dess allierade oroade sig över Sovjetunionens ambitioner och var rädda för att Sovjetunionen skulle utöka sin makt i regionen. USA och andra västländer stödde gerillakrigarna i Afghanistan genom att tillhandahålla vapen och utbildning, vilket bidrog till att försvaga Sovjetunionen och dess allierade.
  5. Strategisk betydelse: Afghanistan var en strategiskt viktig region för Sovjetunionen, eftersom landet låg vid gränsen till Iran och Pakistan. Genom att kontrollera Afghanistan kunde Sovjetunionen också ha en stark närvaro i Centralasien och öka sin makt och påverkan i regionen.
26
Q

Berätta om afghanistankrigets konsekvenser

A
  1. Sovjetunionens nederlag: Trots att Sovjetunionen hade en överlägsen militär styrka kunde man inte besegra gerillakrigarna och vann inte kriget. Kriget blev en ekonomisk och militär börda för Sovjetunionen, och dess nederlag bidrog till en försvagning av landets ställning som en supermakt och påskyndade dess fall.
  2. Mänskliga förluster: Både gerillakrigarna och den sovjetiska armén drabbades av höga förluster. Det beräknas att över en miljon människor förlorade livet under kriget, varav en majoritet var afghaner. Många fler skadades eller blev hemlösa på grund av kriget.
  3. Påverkan på Afghanistan: Kriget lämnade Afghanistan i ruiner och skapade en humanitär kris i landet. Kriget ledde till en massiv fördrivning av civila, och många afghaner tvingades fly från sina hem. Landet fortsatte att kämpa med sociala och ekonomiska problem efter kriget och blev en säkerhetsrisk i regionen.
  4. Påverkan på USA:s utrikespolitik: USA och andra västmakter stödde gerillakrigarna i Afghanistan genom att tillhandahålla vapen och annan hjälp. Detta stöd bidrog till att försvaga Sovjetunionen och dess allierade i regionen, men också till att öka spänningen mellan USA och Sovjetunionen.
  5. Påverkan på islamisk extremism: Under kriget strömde muslimer från hela världen till Afghanistan för att kämpa mot den sovjetiska ockupationen. Många av dessa krigare blev sedan involverade i andra konflikter runt om i världen, och detta ledde till uppkomsten av en våg av islamisk extremism som senare skulle bli en global säkerhetsutmaning.
  6. Humanitära konsekvenser: Kriget ledde till en humanitär kris i Afghanistan, med omfattande förstörelse av infrastruktur och samhällssystem. Detta skapade en situation där många afghaner levde i extrem fattigdom och utan grundläggande behov som mat, rent vatten och sjukvård.