Johansson Flashcards

Att erövra vetenskapsteorin och lära sig filosofera under en korkek med pondus!

1
Q

Vad är/innebär Modus Ponens?

A

En logiskt giltig (korrekt) argumentform där:
Premiss 1: om p så q
Premiss 2: p
Slutsats: q

Givet att premisserna är sanna så måste slutsatsen vara sann

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är/innebär Modus Tollens?

A

En logiskt giltig (korrekt) argumentform där:
Premiss 1: om p så q
Premiss 2: inte p
Slutsats: inte q

Givet att premisserna är sanna så måste slutsatsen vara sann

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är/innebär “Bekräfta antecendenten”?

A

En logiskt ogiltig (inkorrekt) argumentform där:
Premiss 1: om p så q
Premiss 2: q
Slutsats: p

p är tillräckligt men inte nödvändigt för q

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv en relativt vedertagen definition av kunskap

A

En relativt vedertagen definition av kunskap, bl.a. enligt den allmänna uppfattningen bland filosofer, är att det är sann och berättigad trosuppfattning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är problemet med den relativistiska sanningssynen

A

Att alla sanningar skulle vara relativa är självmotsägande, eftersom att påstå detta innebär att man menar att det är en absolut sanning att det är så. Man kan inte hävda att endast teorin om relativism är en absolut sanning, medan allt annat är subjektiva uppfattningar…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När är en materiell implikation sann resp falsk?

A
"Om p så q". 
Sann i tre fall
1. p är sann och q är sann
2. p är falsk och q är sann
3. p är falsk och q är falsk

Falsk i ett fall
1. p är sann och q är falsk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv det s.k. Turingtestet

A

Turingtestet är ett test som ska undersöka frågan ”om en maskin kunde tänka, hur skulle vi veta det?”. Testet innebära att en människa kommunicerar med en maskin, och om människan inte kan avgöra om det är en maskin eller människa som hen konverserar med, så kan man anta att maskinen kan tänka. Ingen har hittills lyckats med testet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur definierar Johansson kvalitativ metod

A

“En vetenskaplig metod är en kvalitativ metod om och endast om metoden syftar till att klassificera de observerade fenomenen med avseende på kategorier vars beskrivning innehåller en explicit eller implicit intentional komponent.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur beskriver Brentano mentala fenomen?

A

Alla beskrivningar av mentala fenomen kan analyseras i två komponenter. Den första komponenten består av en mental akt, och den andra ett innehåll. Brentano menade att alla mentala tillstånd har en riktadhet, och innehållet som akten är riktad mot kallas dess intentionala aspekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur argumenterar Johansson för att de fenomen som undersöks med kvalitativa metoder både är subjektiva och objektiva?

A

mentala akter, exempelvis attityder, finns endast i en persons medvetande. Men dessa existerar ju vare sig de undersöks eller inte, och har därför ett sanningsvärde. På det sättet är därför de fenomen som undersöks med kvalitativa metoder, enligt Johansson, både subjeltiva och objektiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för kritik mot Grundad teori

A

själva tanken är att kategorierna ska vara vardaglig kunskap som ligger nära människan, så teorin kommer inte med någon ny eller oväntad kunskap, och att det är naivt att tro att kategorierna ska visa sig av sig själva utan påverkan av forskarens egen uppfattning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ge en kort beskrivning av den hermeneutiska metoden och dess syfte (en kvalitativ metod)

A

Hermeneutisk forskning brukas benämnas som forskning som syftar till att uppnå förståelse för ett fenomen, till exempel en text eller en historisk händelse. Att uppnå förståelse menas ungefär att komma fram till intentionen för händelsen eller handlingen, och denna förståelse uppnås genom tolkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge en kort beskrivning av Grundad teori (en kvalitativ metod)

A

Grundad teori är en skolbildning inom sociologin som säger att teorier ska genereras utifrån kodning av empirisk data. Man delar in de stora berättelserna i små grupper för att koda dem och då kan man titta på om det finns någon samstämmighet mellan de olika berättelserna, och koderna kategoriseras. Man samlar alltså in data som sedan bearbetas, denna bearbetning kallas kodning och resultatet blir ett antal kategorier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv Searles distinktion mellan “råa” och sociala fakta

A

Råa fakta är påståenden som är oberoende av människors tankeinnehåll, exempelvis ”jorden är större än månen”. Denna fakta är inte beroende av att människor vet vad månen och jorden är, det är inte ens beroende av att det finns några människor. Annan fakta är dock mer beroende av människors uppfattningar, exempelvis ett bord. Ett bord är ju bara ett bord om människor anser att det är ett bord. Inte bara den som tillverkade måste anse att det är ett bord utan andra människor som ser och använder bordet också, detta kallas kollektiv intention. De fakta som på det sättet bestäms av den kollektiva intentionen kallar Searle för sociala fakta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv de fyra olika skalnivåerna.

A

nominalskala; ingen rangordning
Ordinalskala: rangordning, ingen bestämd steglängd
intervall: Bestämd steglängd, ingen icke-godtycklig nollpunkt (kan göra kvantitativa undersökningar)
kvot: nollpunkt, kan bilda kvoter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka värden kan en korrelation anta? Vad betyder de olika värdena?

A

Mellan -1 och +1.
+1 positiv korrelation
0 ingen korrelation
-1 negativ korrelation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Visar korrelation kausalitet?

A

Nej, det behöver inte finnas ett orsakssamband bara för att variablerna samvarierar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Varför kan observationer inte alltid antas vara helt objektiva?

A

Man har förstått att omedvetna förväntningar kan påverka rådata. Ex Rosenthals råttor. Även språk och kultur kan påverka resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär occasion sentences?

A

observationssatser som alla, oavsett teorier och förväntingar, kan vara överens om dess sanningshalt. Dessa meningar uttrycker något som är här och nu, och alla som talar ett samma språk ska kunna avgöra om det är sant eller falskt. Om occasion sentences översätts på ett korrekt sätt, ska detta även kunna gälla på andra språk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv de tre komponenter som, enligt ett synsätt, ingår i en visuell observation.

A

Fenomenell synupplevelse: enbart är en upplevelse av exempelvis kontraster av ljus och mörkt, och olika färgfläckar. Man ser inte något objekt, man är bara medveten om att man ser. Objektförnimmelser: då man grupperar dessa kontraster och färgfläckar till olika objekt. Dock kan man uppleva objektet utan att känna igen det. Objektsigenkänning: Det är då vi känner igen och namnger objekten vi ser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv bröderna Weibulls källkritiska metod

A

De kom fram till ett antal principer för hur man bedömer trovärdigheten hos en källa, vilka delas in i:

1) Närhetskritik, där man ställer sig frågan hur nära källan var den beskrivna händelsen? Iakttogs händelsen av källan t.ex.? Och hur långt har det gått mellan iakttagelsen och återberättandet?
2) Tendenskritik, där man frågar sig ifall källan har/har haft ett syfte med vad den återger? Har källan “en agenda”?
3) Beroendekritik, som frågar ifall källan är “offer” för samhälleliga (van)föreställningar och historiska mekanismer? Beroende av vissa normer eller värderingar? Kanske är källan inte ens medveten om det själv?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är problemet med en resultatbaserad definition av vetenskap?

A

Problemet med denna definition är bara att en del av det som vi säger oss veta idag, förmodligen kommer upptäckas vara fel i framtiden. Vi kan inte idag säga vad det är som kommer vara fel i framtiden, men det är rimligt att tro att i alla fall en del av det kommer att vara falskt, även om vi inte vet vilket av det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beskriv olika svar (och kanske ge ett eget svar) som getts till frågan ”Finns det en
vetenskaplig metod?”

A

Kort och gott; Nej! Det finns inget klockrent svar men det finns olika förslag till den. Exempelvis;
1. Minsta gemensamma nämnare inom vetenskap Hypotetiskt deduktiv metod.
2. Det som utförs på universitet och högskolor
3.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Beskriv den generella formen hos Hypotetisk-deduktiv metod. Vad är det logiska
problemet med denna form?

A

1: har en hypotes som man formulerar och ställer upp (t.ex. “Alla psykologer behöver gå i egenterapi för att vara bra psykologer”).
2: Sedan drar man en slutsats ur hypotesen, som är ett påstående som går att testa eller observera (t.ex. “Psykologer som inte går i egenterapi får inte nöjda patienter”),
3: och med hjälp av experiment och observationer ser man sedan om påståendet stämmer.
4: Beroende på vad som sker pga. av experimentet, dvs. ifall påståendet visar sig vara sant eller inte, så kan man avgöra om hypotesen man hade har stärkts (“Patienter till de psykologer som inte gick i egenterapi var inte nöjda efter sin behandling”) eller falsifierats (“Det fanns patienter till psykologer som inte gick i egenterapi som var nöjda efter sin behandling”).

Ett logiskt problem med den hypotetisk-deduktiva metoden är att den använder sig av induktiv härledning, och genom induktiv härledning kan man aldrig få fram säker kunskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad sa Hume om slutsatser om kausalitet?

A

Induktion ej deduktion. Det är större sannolikhet att vi ser en händelse X som orsak till händelsen Y om vi ofta upplevt X innan Y, speciellt om det är nära tidsmässigt och rumsligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad menas med INUS-villkor?

A

”En orsak till en händelse är en otillräcklig men nödvändig del i ett komplex som tillsammans är tillräckliga, men inte nödvändiga för att händelsen ska inträffa.” T.ex. Anna går i en gång på ICA, hon halkar i en vattenpöl och bryter benet. Vad är orsaken till att hon bryter benet? Någon annan har spillt vatten, hon har hala skor, Anna gick i gången, hon koncentrerade sig på inköpslistan och såg inte pölen etc. En rad olika faktorer måste finnas på plats för att händelsen ska inträffa. Tillsammans räcker de för att Anna ska halka, men däremot inte nödvändiga. Hon kunde brutit benet på något annat sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka kriterier använder vi oss av vid valet mellan olika INUS-villkor?

A
  1. En avvikande händelse måste orsakas av avvikande villkor.
  2. Orsaken måste vara något man kan påverka.
  3. Orsaken måste ha hög grad av specificitet.
    Det är alltså en subjektiv bedömning som föreligger valet av orsak genom INUS-villkor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beskriv och exemplifiera Reichenbachs princip.

A

Korrelationen mellan X och Y kan bero på tre olika saker. Om man i ett stickprov uppmätt korrelation kan det ibland orsakas av slumpen, något man kan kontrollera för med en signifikansprövning.

  1. X orsakar Y, t.ex. mediavåld orsakar aggressivt beteende.
  2. Y orsakar X, t.ex. aggressiva individer väljer medier med våldsamt innehåll.
  3. X och Y har en gemensam orsak, t.ex. dåliga familjeförhållanden orsakar både aggressivt beteende och en benägenhet att välja medier med våldsamt innehåll.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Beskriv och exemplifiera hur man går tillväga om man vill kolla om ett samband mellan X och Y beror på att X har en kausal effekt på Y. Motivera varför det funkar.

A

Om man vill undersöka om ett samband mellan X och Y beror på att X har en kausal effekt på Y kan man ibland utföra ett experiment. Vi manipulerar aktivt nivån av X, t.ex. psykofarmaka, och så mäter man effekten på Y, t.ex. depression. Om grupperna är lika i alla andra faktorer, t.ex. kön, socioekonomisk status etc., så kan vi utesluta att associationen mellan X och Y beror på en gemensam orsak. I och med att vi uteslutit att Y påverkar X, när vi manipulerade X, och att X och Y inte har en gemensam orsak, återstår bara att X orsakar Y.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Beskriv och exemplifiera vad som menas med betingad sannolikhet.

A

Betingad sannolikhet, innebär att ”sannolikheten att både X och Y inträffar är produkten av att var och en inträffar”. p(X och Y) = p(X)p(Y). T.ex. sannolikheten att en vänsterhänt person är deprimerad är p(V och D) = p(V)p(D) = 0.1 * 0.1 = 0.01.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad menas med korrelation?

A

Ett samband mellan variabler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Beskriv, med exempel, vad som menas med en hjälphypotes.

A

hjälphypoteser är satser, eller outtalade förutsättningar, som tas för givna i hypotetiska resonemang. De är en viktig del i resonemangets led, och är nödvändiga för att en viss empirisk konsekvens ska kunna härledas ur en viss hypotes. Hjälphypotesen testas alltså inte i sig själv, utan antas helt enkelt vara sann.

Exempel:
Hypotes (H): “deprimerade patienter mår bättre av behandling med SSRI”.
Hjälphypotes (Hj): “SSRI har antidepressiv effekt”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Använd uttrycket betingad sannolikhet i en definition av oberoende händelser.

A

oberoende händelser är inte beroende av betingad sannolikhet, en händelse är inte beroende av en tidigare händelse, t.ex. att depression inte är beroende av om en person är vänster- eller högerhänt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Beskriv och exemplifiera indirekt orsak

A

Indirekt orsak innebär att, om X orsakar Y som i sin tur orsakar Z, så är X en indirekt orsak till Z och Y medierar effekten på Z. Indirekta orsaker uppfyller INUS-villkoren och är således också orsaker. Det finns nästan alltid en faktor som styr effekten på orsak och verkan. T.ex. Stress ökar inte direkt risken för övervikt, men påverkar kroppens förmåga att ta hand om energirik föda som socker och fett, och om man inte kan ta hand om den födan blir man överviktig, alltså ökar stress risken för övervikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Beskriv, med exempel, vad som menas med ad hoc-modifikationer.

A

En ad hoc-modifikation är en hjälphypotes som tas fram för att rädda en hypotes som annars skulle vara falsifierad. T.ex. om man verkligen tror att en hypotes är sann, men den blir trots det falsifierad, kan man ständigt komma på nya hjälphypoteser som det skulle kunna bero på snarare än hypotesen man tror på

Exempelvis (H) “deprimerade patienter mår bättre av behandling med SSRI” om det visar sig at personer inte mår bättre av SSRI, således blir hypotesen falsifierad, kan man komma på en ad hoc-hypotes för att rädda denna. exempelvis kunna säga att det egentligen fungerar, men bara inte just vid den tidpunkt jag undersökte testpersonerna och/eller inte på just de personer i undersökningen som fick behandlingen.

36
Q

Beskriv olika uppfattningar angående vetenskapens mål.

A

Johansson menar att enligt vissa så är vetenskapens mål att stilla vår nyfikenhet genom att ge förklaringar om världens beskaffenhet. Andra tycker att förutsägelser är det viktiga och att förklaringar är av underordnad betydelse. En tredje grupp anser att det enda som skiljer förklaringar från förutsägelser är att förklaringar handlar om redan inträffade händelser och förutsägelser om det som komma skall, ”Kan man förutsäga så har man förstått”. En invändning där kan dock vara att vi kan notera samband utan att förstå de bakomliggande mekanismerna, och vi kan förstå utan förmågan till prediktioner

37
Q

Beskriv, med exempel, den Deduktivt-Nomologiska modellen. Beskriv även några
problem med denna modell samt vilka förslag på förbättringar som framförts.

A

”en förklaring är en deduktiv härledning av det som ska förklaras utifrån en eller flera vetenskapliga lagar samt ett eller flera initialvillkor”. T.ex. Människor blir glada om de får beröm, Anna är en människa som får beröm, alltså blir Anna glad. Det finns vissa problem med den här modellen, t.ex. om förklaringar kräver vetenskapliga lagar, hur har vi kommit fram till dem? Ett cirkelresonemang om korrektheten hos dessa lagar baseras på exakt det de skall förklara. Det finns heller ingen erforderlig asymmetri i modellen. DN-modellen tillåter även att man förklarar enskilda fakta utifrån enkla generaliseringar. Förslag på förbättringar har framförts:

  1. De refererade lagarna måste vara orsakslagar, enkla generaliseringar räcker alltså inte.
  2. Unification: En bra förklaring förklarar inte bara ett specifikt explanandum (det som ska förklaras), utan flera andra på samma gång. Den ger upphov till prediktioner om andra sakförhållanden.
38
Q

Vad utmärker en lag? Vad är problemen med denna definition

A

En definition säger att för att ett påstående ska vara en lag krävs att det är en allsats, och har formen “om x, så y”. Dessa två villkor är nödvändiga för alla vetenskapliga lagar. Ett tredje villkor är att en lag innehåller en s.k. ceteris paribus klausul, som säger att de första villkoren gäller förutsatt att inga andra krafter verkar.
Problemet är att även accidentella generaliseringar uppfyller dessa villkor, skillnaden är att lagar innehåller en kontrafaktisk villkorssats (en materiell implikation där både X och Y är falska).

39
Q

Beskriv på vilket sätt lagar skiljer sig från accidentella generaliseringar

A

En idé som finns kallas ”kontrafaktiskt villkorssats”, (en materiell implikation där både X och Y är falska).

40
Q

Beskriv, med exempel, vad som menas med en statistisk förklaring.

A

En statistisk förklaring kan t.ex. vara ”med 80 % sannolikhet blir människor glada av semester (en statistisk lag). Anna får semester (initialvillkor), alltså blir Anna glad (explanandum)”. En statistisk förklaring är alltså en förklaring där man byter ut en eller flera deterministiska lagar mot en statistisk lag. I det här fallet är explandandum inte längre deduktivt härledd.

41
Q

Beskriv, med exempel, det s.k. referensklassproblemet.

A

Referensklassproblemet utgörs av att i statistiska förklaringar är sannolikheten påverkad av hur vi beskriver händelsen, vilken referensklass den upplevs tillhöra. Vi kan anta att fenomenet att bli glad av semester beror på om vi har planer, förväntningar, sociala relationer etc. Detta påverkar giltigheten i att använda en statistisk lag för att förklara en händelse. ”Maximal specificitet” ska användas enligt Hempel, men i så fall blir förklaringsvärdet i en lag subjektiv, vilket inte känns helt kosher. Ofta använder vi statistiska förklaringar för att förklara en händelse, trots att sannolikheten egentligen är låg. T.ex. använder vi en schizofrenidiagnos för att förklara våldsamt beteende, trots att de flesta med schizofreni inte är våldsamma.

42
Q

Beskriv, med exempel, vad som menas med s.k. handlingsförklaringar.

A

Skillnaden mellan handling och beteende enligt Johansson är att en handling innehåller en avsiktlig komponent och ges därmed ändamålsförklaringar utifrån syften, motiv eller trosuppfattningar. Anna vill göra Daniel glad (motiv), och tror att en chokladask är ett bra sätt att uppnå motivet (tro), så hon ger honom en chokladask (explanandum).

43
Q

Beskriv, med exempel, van Fraassens definition av en bra förklaring. Vad var hans
åsikt om teoriers förklaringsvärde?

A

”Kontexten avgör om en viss förklaring är bra eller inte.” Den centrala frågan om teorier är i vilken utsträckning de stämmer överens med data, inte förklaringsvärdet. För att ett svar S ska vara en bra förklaring till ett tillstånd T måste:

  1. T vara sant (det finns ingen bra förklaring till att människor kan se i mörkret)
  2. S måste vara sant (förklaringen att våra ögon är blinda är ingen bra förklaring)
  3. S måste vara en relevant förklaring av T (detta bestäms i hög grad av den som ställer frågan).
44
Q

Vad innebär metodologisk individualism?

A

Metodologisk individualism innebär att man förklarar tillstånd, händelser, institutioner eller liknande utifrån agenternas motiv och trosföreställningar.

45
Q

Vad innebär metodologisk kollektivism?

A

Metodologisk kollektivism innebär att man förklarar tillstånd, händelser, institutioner eller liknande som att det är objektiva sociala krafter som påverkar enskilda individers, eller agenters, handlingar.

46
Q

Vad menas med ”monism”?

A

Monism å andra sidan innebär att kropp och själ är samma entitet. Att medvetande och materia är två olika sätt att vara av samma underliggande substans.

47
Q

Vad menas med ”dualism”?

A

När vi talar om dualism menar vi antagandet om att kroppen och själen skulle vara skilda från varandra, och kunna existera utan varandra.

48
Q

Vad är det främsta problemet med ett dualistiskt synsätt?

A

Det främsta problemet är hur man förklarar hur ett icke-materiellt medvetande skulle kunna påverka en materiell kropp, eller vice versa. Det motsäger principen om den fysiska världens kausala slutenhet.

49
Q

Vad menas med ”egenskapsdualism”?

A

Egenskapsdualism innebär att det bara finns materiell substans i världen, men den har både fysiska och mentala (icke-reducerbara) egenskaper.

50
Q

Vilka antaganden görs inom (materiell) monism?

A

Inom materiell monism antar man att:

  1. Är två varelser fysiskt identiska kommer de även vara mentalt identiska, så kallad superveniens.
  2. Ingenting kan bara ha mentala egenskaper, finns själ så finns kropp, anti-Carterianism.
  3. Mentala händelser kan inte orsaka fysiska händelser och vice versa, den kausala slutenheten.
51
Q

Vad menas med ”narration”?

A

Narration är en modell för historisk förklaring. Det innebär att man beskriver de faktorer som samverkat för att händelsen skulle inträffa, på så sätt att händelsen blir som en naturlig följd eller konsekvens i en berättelse. De faktorer som samverkar för att en händelse inträffar kan t.ex. vara individuella handlingar, naturfenomen, opersonliga sociala processer osv.

52
Q

Beskriv den monistiska teorin Identitetsteori

A

Identitetsteori innebär att mentala tillstånd är samma sak som fysiska tillstånd i hjärnan. Det finns två varianter, typ-identitet och token-identitet. Den första betyder att ett mentalt tillstånd alltid motsvarar ett specifikt fysiologiskt tillstånd, och det senare att ett mentalt tillstånd motsvarar ett fysiologiskt tillstånd, men det behöver inte vara samma.

53
Q

Beskriv, med exempel, vad som menas med ”funktionalistiska förklaringar” inom
samhällsvetenskaperna.

A

Funktionalistiska förklaringar är en speciell typ av förklaringar, som ofta förekommer inom samhällsvetenskaperna, och som förklarar ett samhälleligt fenomen som att det fyller en viktig men oavsedd funktion i samhället.

54
Q

Beskriv tre olika nivåer av krav på vetenskapens värderingsfrihet?

A

Den första nivån är att vetenskapliga framställningar inte ska innehålla några värderingar alls. En invändning mot detta är att man bör få beskriva hur värderingar i en population ser ut. Den andra nivån är att forskaren inte ska uttrycka några värderingar. En invändning som man kan ha mot detta är att forskare borde få komma med vetenskapligt baserade rekommendationer, exempelvis görs mycket forskning inom sjukvård, och då borde väl forskarna få ge rekommendationer? En tredje nivå är att vetenskapen inte bör baseras på beskrivningar av verkligheten.

55
Q

Beskriv Funktionalism (Monism)

A

Funktionalism (reduktionistisk) innebär att mentala termer inte refererar till specifika hjärnprocesser utan funktioner i hela CNS. Kan jämföras med logisk behaviorism alltså att mentala tillstånd är en fallenhet att reagera på ett visst stimuli på ett visst sätt.

56
Q

Beskriv Eliminativ materialism (Monism)

A

Eliminativ materialism, likt token-identitet, men med tillägget att använda mentala och psykologiska begrepp kommer att ersättas av vetenskapliga och bättre definierade begrepp. Jämför med psykologisk behaviorism, om en stimulus leder till tillstånd och respons så kan vi strunta i ”mentalt tillstånd”. eliminativ materialism ska ses som en ontologisk position. allt förklaras av en ”framtida” komplett naturvetenskap.

57
Q

Beskriv något problem med reduktionism.

A

Bl.a. att mentala tillstånd innehåller två olika komponenter, en mental akt och ett intentionellt objekt som akten är riktad mot. Vi kan reducera intentionaliteten till ”ökad amygdalaaktivitet” men vi kan inte särskilja olika rädslor från varandra.

58
Q

Beskriv det s.k. induktionsproblemet.

A

Induktionsproblemet syftar till att induktion inte kan rättfärdigas. Varken deduktivt eftersom en induktivt härleden slutsats inte behöver vara sann, eller induktivt eftersom att utan deduktiv härledning återstår bara induktion - det blir ett cirkelresonemang.

59
Q

Beskriv, med exempel, den logiska grunden för falsifikationismen.

A

Slutsatsen att om hypotesen inte stämmer så kan teorin inte vara korrekt. Premissen är att om teorin stämmer så ska vi kunna observera hypotesen. Om den inte stämmer så kan inte teorin stämma. Den främsta svårigheten är att en falsifiering av en hypotes kan bero på metodologiska brister snarare än på en felaktig teori, den så kallade Duhem-Quinetesen.

60
Q

Vad är utmärkande för vetenskapen enligt de logiska positivisterna?

A

De menade att det är verifierbarhetskriteriet som är utmärkande för vetenskapen. Detta säger att en sats är meningsfull om och endast om man kan redogöra för en metod för att verifiera satsens sanning.

1) Analytiska satser, t.ex. “alla ungkarlar är ogifta män”, som är sanna eller falska beroende på ordens innebörd.
2) syntetiska satser, som är empiriskt verifierbara. Om en sats inte passar in i någon av dessa två så är den meningslös.

61
Q

När är induktion berättigat enligt de logiska positivisterna?

A

Enligt Wienerkretsen kan syntetiska satser verifieras genom induktion, vilket innebär att man drar en generell slutsats utifrån ett antal observationer. Slutledningen till den generella lagen är giltig om: a) man har ett stort antal observerade fall som stämmer överens med den generella slutsatsen, b) man inte har observerat något motsägande fall, och c) de observerade fallen har observerats under flera olika omständigheter.

62
Q

Beskriv Feyerabends “anarkistiska” syn på vetenskapen

A

han ansåg inte att man kan säga att en vetenskap är överlägsen andra i former av kunskap. Man kan säga att han var en vetenskaplig anarkist eftersom han menade ungefär att ”anything goes”, det finns inga skäl att godta den traditionella synen på kunskap och vetenskap, man får använda vilken metod man vill. Feyerabend menade att det är bättra att låta alla olika sorters kunskapstraditioner få del av statens resurser i istället för att vissa ska favoriseras. Om alla får del av resurserna i jämbördig konkurrens kommer det att skynda på den vetenskapliga utvecklingen eftersom chanserna att radikalt nya insikter får en chans att sprida sig ökar.

63
Q

Beskriv Carnaps uppfattning om teoretiska satser.

A

Rudolf Carnap att förändrade synen på teoretiska satser. Han tänkte sig att teoretiska satser, även om de inte följer verifierbarhetskriteriet, kunde vara användbara för att användas till att formulera observationssatser, dvs. prediktioner, som faktiskt kan vara verifierbara. Detta kallas för instrumentalism.

64
Q

Beskriv distinktionen mellan “värderingsfri” och “ej värderelaterad”

A

När det hävdas att forskningen inte är värderingsfri om den betalas och styrs av ekonomi, politik och religion, beror det på att man blandar ihop begreppen ”värderingsfri” och ”icke värderelaterad”. Att forskningen är styrd av politik innebär att den är värderelaterad, vilket alltså är något helt annat än att den skulle vara grundad på värderingar. Det är möjligt för vetenskaplig verksamhet att vara värderelaterad och värderingsfri på samma gång.

65
Q

Beskriv något om den feministiska vetenskapskritiken

A

En kritik är att forskning baseras på män i mycket högre utsträckning än kvinnor, ett exempel är forskning om hjärtinfarkter. Detta medför att kvinnors problem nedvärderas och prioriteras lägre än männens. Även evolutionspsykologin har fått kritik då den förklarar rådande förhållanden i samhället, med exempelvis kvinnlig underordning, som ett tecken på att det är så det alltid har varit, det är naturligt. Enligt kritiken så rättfärdigar man dagens orättvisor genom att säga att så har det alltid varit, och kanske till och med att så kommer det alltid vara.

66
Q

Beskriv HSFRs etiska riktlinjer

A
  1. Informationskravet, försökspersonen ska informeras om sin roll i undersökningen, alltså vad de ska utsättas för, deltagandet är frivilligt och man har rätt att avbryta när som helst.
  2. Samtyckeskravet, försöksperson själv ska få bestämma om och under vilka villkor de ska delta i projektet. Försökspersonen ska också kunna avbryta sin medverkan utan negativa följder.
  3. Konfidentialitetskravet, information om enskilda personer ska förvaras och avrapporteras på ett sätt som gör att personerna inte kan bli identifierade av utomstående.
  4. Nyttjandekravet, uppgifter om enskilda inom ramen för forskning får ej användas eller utlånas till kommersiellt eller andra icke-vetenskapliga syften.
67
Q

Beskriv Lakatos vetenskapliga teori

A

man ska låta ett nytt forskningsprogram växa fram en tid innan man utsätter det för empirisk prövning. Om man direkt falsifierar är det inget forskningsprogram som kommer att kunna växa fram. Man ska istället först låta forskningprogrammet växa fram, och sedan leta efter bekräftande observationer snarare än falsifierande. Dock ansåg Lakatos att det finns en viss gräns, han menade att om arbetet inom ett forskningsprogram till stor del går ut på att hitta förklaringar till empiriska problem, är det degenererat. Är ett forskningsprogram degenererat bör det överges, men har förvisso en viss tid att återhämta sig

68
Q

Kritik mot Lakatos vetenskapliga teori

A

Lakatos sade att om ett forskningsprogram degenererat bör det överges, men har förvisso en viss tid att återhämta sig. Laktos har fått kritik för detta då han inte kunde specificera ”viss tid”, vilket gör att hans teori enligt många både ger stöd åt att överge ett program och att inte överge det.

69
Q

Beskriv huvudpunkterna inom logisk behaviorism

A

Inriktningen är en teori som handlar om vad begrepp som handlar om mentala tillstånd har för innebörd. Logiska behaviorister tänkte sig att mentala tillstånd är sammankopplade med tendenser att bete sig på ett visst sätt under särskilda omständigheter. En sak som många hävdar är bra med just logisk behaviorism är att det inte handlar om några metafysiska eller mystiska krafter som skulle påverka oss, utan att man kan referera mentala tillstånd till konkreta beteenden

70
Q

Beskriv, med exempel, den främsta svårigheten med falsifikationism.

A

Den främsta svårigheten är att en falsifiering av en hypotes kan bero på metodologiska brister snarare än på en felaktig teori, den så kallade Duhem-Quinetesen

71
Q

Beskriv Khuns vetenskapsfas “förvetenskap”

A

Under förvetenskapen råder oenighet, inte ens grundläggande teser är man överens om. Alla har sina egna favoritteorier, det sker ingen kumulativ kunskapstillväxt

72
Q

Beskriv Khuns vetenskapsfas “paradigm”

A

Paradigm är vad som skiljer vetenskap från icke-vetenskap. Paradigmen innehåller olika delar som accepterade lagar och teorier, standardiserade metoder, lösa allmänna metafysiska principer och premisser för vad som kännetecknar ett bra paradigm

73
Q

Beskriv Khuns vetenskapsfas “normalvetenskap”

A

Under normalvetenskapen försöker man lägga pussel och lösa gåtor med ledning av sitt paradigm, som kan preciseras men inte ifrågasättas. Eventuella misslyckanden förklaras genom anomalier eller inkompetenta forskare, som skyddas av paradigmet mot en för kritisk hållning

74
Q

Beskriv Khuns vetenskapsfas “kris”

A

När tillräckligt många observationer börjar ansamlas som anses vara anomalier, som inte förklaras av paradigmet, hamnar paradigmet i kris.

75
Q

Beskriv Khuns vetenskapsfas “revolution”

A

Så småningom börjar fler och fler tvivla på dess giltighet. Ett nytt paradigm föds hos tvivlarna, som enligt Khun ska vara radikalt annorlunda och oförenligt med det gamla. En majoritet av forskare övergår till det nya paradigmet och revolutionen är här. Det gamla paradigmet försvinner så småningom. Ett paradigm kräver en okritisk hållning från anhängarna, det kan inte innehålla en ”jag kan modifieras vid behov”-funktion.

76
Q

Beskriv huvudpunkterna inom psykologisk behaviorism

A

Enligt de psykologiska behavioristerna ska psykologer bergränsa sig själva att beskriva förhållandet mellan observerbara externa egenskaper hos organismen, exempelvis beteenden som svar på stimulus, utan att blanda in gömda interna tillstånd hos organismen.

77
Q

Beskriv huvudpoängen inom nativismen

A

Nativisterna tror att hjärnan är utrustat från födseln med en massa strukturer som spelar stor roll i förklaringen till vår utvecklade kognitiva kapacitet och fömågor. concepts(ko, gud), beliefs(matematik, geometri), mechanism(ex språkinlärning).

78
Q

Beskriv huduvpoängen inom empirismen samt kritik som Chomsky riktat mot den

A

De hävdar att vi har relativit få medfödda strukturer, och dessa strukturer är oviktiga för att förklara våra kognitiva förmågor och kapaciteter. Enligt vissa extrema empirister är en nyfödds sinne ett tabula rasa, ett tomt blad. Chomsky poängterade att det finns många egenskaper i språket som antyder att viktiga delar av språket faktiskt är medfött

79
Q

Beskriv teorin som säger att vårt psyke är modulärt

A

Det menar att den mänskliga hjärnan, eller medvetandet, innehåller ett antal distinkta kognitiva mekanismer som alla har specifika uppgifter.

80
Q

Beskriv den evolutionspsykologiska teorin om massiv modularitet

A

massiv modularitet säger att ur ett evolutionärt perspektiv verkar det finnas anledning att tro att hjärnan, till stor del eller helt och hållet, består av moduler snarare än domän-generella processer. Eftersom domän-specifika sätt att lösa problemen borde varit snabbare, borde dessa individer som hade sådana egenskaper selekterats

81
Q

På vilket sätt liknar behaviorismen och monismen varandra

A

De två teorierna liknar varandra på så sätt att man tänker sig att mentala och fysiska egenskaper är sammankopplade i ett enhetligt begrepp, och att mentala processer kan observeras i form av något slags yttre observerbart beteende eller fysiska processer i hjärnan och centrala nervsystemet.

82
Q

Vad skulle Popper säga om ex psykets modularitet

A

hade förmodligen sagt att den borde kunna förutsäga vad som skulle kunna falsifiera den för att sägas vara vetenskaplig. Exempelvis måste man kunna säga att “ifall det visar sig att en specifik domän inte har en specifik uppgift, så är teorin falsifierad.” Istället skulle Popper förmodligen påstå att teorin har så många hjälpteorier att den inte går att falsifiera.

83
Q

Applicera Kuhns teori om övergången från behaviorism till kognitivism

A

Länge var beteende psykologins stora fokus, och man ägnade sig åt sådant som var objektivt mätbart, som t.ex. biologiska och fysiologiska responser på stimuli. Så småningom upptäckte man att människan hade mer komplexa egenskaper än så och intresset för interna tillstånd och mentala processer ökade. Chomsky kom med sin teori om att människans språkliga förmåga till stor del är medfödd, bl.a. eftersom han ansåg att inkommande stimuli i barndomen var för få för att räcka till att förklara barns snabba språkutveckling, och kom att förespråka en ny inriktning inom psykologin, nämligen kognitivismen. Kognitivismen lägger stor vikt vid mentala processer, och tänker sig att människans hjärna och dess processer till stor del kan liknas vid en dator. Detta kom således att bli ett nytt slags paradigm inom den psykologiska vetenskapen

84
Q

Vilken kritik har riktats mot logisk behaviourism?

A

Det finns ingen rak koppling mellan mentala tillstånd och beteende, som skulle krävas för LB. Kopplingen mellan mentala tillstånd och beteende är för komplicerad och gör det omöjligt att ge varje tillstånd en unik uppsättning av beteendekonsekvenser.

85
Q

Vilken kritik har riktats mot nativism?

A

Vad betyder medfött? alla har olika definitioner.

86
Q

Nämn olika definitioner av medfött.

A

En ganska populär definition av begreppet att en egenskap är medfödd om den inte är beroende av någon speciell miljö för att utvecklas, utan kan utvecklas imånga väldigt olika miljöer. Dock bör noteras att det kan ändå finnas vissa miljöer där egenskapen inte utvecklas, så som vid näringsbrists eller då utsatt för vissa droger. Ett mer resonligt alternativ är då att säga att egenskapen ska kunna utvecklas i en rad olika “normala” miljöer, men då blir frågan såklart vilka miljöer som ska räknas som normala. Ett förslag är att räkna en miljö som normal om den är hyfsat lik den miljö som organismen har utveklats ur. Även detta kan självklart diskuteras och är inte särskilt precist.

87
Q

Beskriv, med exempel, olika argument för och emot att människan skulle vara rationell.

A

Rationell: Vi kan tillskriva andra människor mentala tillstånd och intentioner, irrationalitet kan aldrig demonstreras empiriskt. (vi blir påverkade av t.ex. pragmatiska faktorer (?) som förvirrar frågors innebörd.)

Irrationell: Om det kan demonstreras empiriskt el ej spelar ingen roll, och om vi försöker gör vi det ofta felaktigt.