Investeringskalkylering - del A Flashcards

1
Q

Vilka är de tre uppgifter som en investeringskalkylering innefattar?

A
  • Identifiera betalningsflöden.
  • Värdera betalningsflöden med olika tidsförlopp
  • Värdera betalningarnas risk.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de viktigaste delproblemen vid planering och kontroll av investeringar?

A
  • Söka och utveckla investeringsprojekt.
  • Bestämma olika investeringsobjekts kvantitativa utfall
  • Finansiera investeringarna och i samband därmed skissera planerna med beaktande av investeringsobjekten och finansieringsmöjligheterna
  • Fatta investeringsbeslut
  • Kontrollera investeringarna både i genomförandebeskedet och efteråt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur fungerar investeringskalkyler?

A

Man utgår från en grundinvestering och ser vilken avkastning den ger. Grundtanken är att betalningar som sker vid olika tidpunkter flyttas till en gemensam jämförelsetidpunkt, vanligen år noll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med grundinvestering?

A

Det är den initiala utgiften, vanligen kan denna vid investeringsbedömning uppskattas väl medan händelser belägna längre fram är betydligt svårare att uppskatta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är viktigt att klargöra med investeringskalkylering i kalkylmässig synvinkel?

A

Att den behandlar särkostnader och särintäkter eftersom endast de är relevanta ur beslutssynvinkel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka uppgifter behöver man för att göra en översiktlig kalkyl?

A
  • Grundinvestering (G)
  • Betalningar (I och U)
  • Livslängd eller planeringshorisont (n, N)
  • Restvärde (R)
  • Kalkylränta (r)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är viktigt att notera med begreppet livslängd vid lönsamhetsbedömningen?

A

Att det kan vara missvisande på grund av att en tillgång med ett bra och omfattande underhåll kan uppnå en praktiskt taget oändlig livslängd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad utgör kalkylräntan?

A
  • Kompensation för väntan
  • Kompensation för förlorad köpkraft
  • Kompensation för risk.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är principen för långsiktiga lönsamhetsbedömningar av investeringar?

A

Bedömandet av in- och utbetalningar vid olika tidpunkter, men i praktiken är det vanligen lättare att utgå från kostnader och intäkter från företagets interna redovisning. Ofta görs även förenklingen att de kostnader och intäkter som motsvaras av in- och utbetalningar under den aktuella tidperioden “inträffar” vid en viss tidpunkt, vanligen periodens slut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv kortfattat vad kalkylränta är:

A

Bryggan mellan nuet och framtiden, kan fastställas på flera sätt så som alternativkostnad eller kostnaden för det genomsnittliga kapitalet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med alternativkostnad?

A

Den bästa alternativa placering, vilket belastar den egna investeringen som en alternativkostnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med rörelsekapitalbehov?

A

Det är en post som placeras kalkylmässigt år 0 som en utbetalning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är PIA?

A

Produkter i arbete. Poster kan kalkylmässigt placeras sista året som en inbetalning för att spegla just detta, t.ex. lager som investeringen binder upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är 80-20 regeln?

A

Vanlig vid produkt- och investeringskalkyler. Kalkylerna handlar till minst 80% om kostnader och 20% om intäkter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad betyder diskontering?

A

Pengar transporteras från framtiden till nuet, varvid ett nuvärde erhålls. Kan uttryckas (1+r)^-n.

Det innebär att en omräkning av en betalnings värde till en referenstidpunkt, vanligen nuet, sker. Då referenstidpunkten är nuet kallas det diskonterade värdet nuvärde. När referenstidpunkten är nuet kallas dikonteringsfaktorn även för nuvärdesfaktor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad betyder kapitalisering?

A

Pengar transporteras framåt i tiden, varvid ett slutvärde erhålls.Kan uttryckas med kapitaliseringsfaktorn (1+r)^n.

Detta är principen att storlekens värde ökar med “ränta på ränta”. Det ger ett slutvärde av betalningarna som kan framräknas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur definierar man Grundinvestering (G)?

A

Är en utgift av engångsnatur vilken själva investeringen ger upphov till i initialskedet, de utgifter som avses är samtliga belopp av engångskaraktär som investeringen ger upphov till.

Man brukar ta med; maskiner, byggnader, mark, inkörnings - och utbildningskostnader (kringkostnader), rörelsekapital mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur definierar man rörelsekapital?

A

Lager + kundfodringar - leverantörsskulder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är kringkostnader?

A

Utgifter för installation, inkörning, programutveckling etc. Periodiseras över hela investeringens livslängd och inte enbart belasta det första året.

20
Q

Vad beror restvärdet i en grundinvestering av?

A
  • Den objekts- eller planeringsrelaterade horisonten
  • Förekomsten av en andrahandsmarknad

När en investerings livslängd i praktiken är slut är restvärdet vanligen utan ekonomiskt värde.

Ibland antas grundinvesteringens restvärde är proportionellt mot återstående livslängd (L), enligt följande uttryck:

Rg = (G-R)x(L/n) +R

  • Livslängd (n), restvärde (R), skrotvärde vid brukstidens slut (R), grundinvestering (G)
21
Q

Vad är skrotvärdet?

A

Summan av inkomsten från skrotförsäljningen, och värdet av eventuellt användbara komponenter, subtraherat med skrotningsutgifter. Skrotvärdet kan bli negativt.

22
Q

Vilka är de tre grundmetoderna?

A
  • Nuvärde, mäts i kapital och betonar absolut lönsamhet
  • Internränta, mäts i procent och betonar relativ lönsamhet, räntabilitet
  • Återbetalningstid, mäts i tid och fokuserar på återbetalningstid och därmed likviditetsaspekten
23
Q

Vad är skillnaden på absolut kalkylmått och relativa kalkylmått?

A

Absolut kalkylmått ger lönsamheten i kronor utan att beakta investeringsutgiftens storlek.

Relativa kalkylmått visar istället lönsamheten i förhållande till grundinvestering.

24
Q

Vad innebär intern konsistens respektive extern konsistens?

A

Det är begrepp i investeringssammanhang.

Internt konsistent innebär att kalkylmodellen ska hänga ihop logiskt.

Externt konsistent innebär att modellen beaktar relevanta bedömningsdimensioner, är begriplig och har ett väl avgränsat tillämpningsområde.

25
Q

Vilka är de minimikraven för att en investeringskalkyl är externt konsistent?

A
  • Den ska beakta relevanta dimensioner
  • Är begriplig
  • Bygger på bestämbara parametervärden
  • Ha ett avgränsningsbart tillämpningsområden
26
Q

Vad innebär nuvärdesmodellen?

A

Grundtanken är att betalningar som sker vid olika tidpunkter diskonteras till en gemensam referenstidpunkt, vanligen år 0, varigenom det blir möjligt att sinsemellan jämföra olika betalningar.

För att erhålla nuvärdet multipliceras betalningarna med diskonteringsfaktorn, där r=kalkylräntan och n=tiden i år.

Diskonteringsfaktorn = (1+r)^-1

27
Q

Vad är nusummefaktorn?

A

Det är summan av de enskilda diskonteringfaktorerna. Är lika med summan av de enskilda nuvärdesfaktorerna.

28
Q

Hur definierar man nuvärdet för en investering?

A

Det uttrycks som summan av nuvärdet för inbetalningsöverskotten (a) minus grundinvestering (G).

29
Q

Vilka omständigheter är det som vanligen för att olika alternativ blir svår jämförbara?

A
  • Grundinvesteringsutgiftens storlek

- Investeringens livslängd

30
Q

Hur fungerar Annuitetsmetoden?

A

Man omvandlar investeringens betalningskonsekvenser till lika stora årsöverskott eller årsunderskott, s.k annuiteter.

31
Q

Vad är den vanligaste innebörden av annuitet?

A

Summan av räntan och avbetalningarna i slutet av vissa förutbestämda perioder vid avbetalning på en skuld.

32
Q

För att jämföra olika projekt av upprepningskaraktär krävs att dessa har samma planeringshorisont. Eftersom inte alla investeringsalternativ har samma livslängd har man några val, vilka?

A
  • Att konstruera samma planeringshorisont (dvs det antal år som hela projektet ska bedömas på) och justera med ett restvärde
  • Att använda annuitetsmetoden
  • Att låta planeringshorisonten bestämmas av det alternativ som har kortast livslängd.

Vid jämförelse mellan olika projekt av engångskaraktär måste dessa ha samma referenstidpunkt.

33
Q

Vad innebär kapitalvärdeskvoten?

A

Är en enkel metod för att ranordna olika investeringsmöjligheter. Beräknas:

Kapitalvärdeskvoten=Kapitalvärde/Grundinvestering

34
Q

Vad är Internräntemetoden?

A

Kan sägas vara en avkastningsmetod eftersom man mäter värdet av bundet kapital och genomsnittligt beräknad ränteavkastning under investeringsprojektets livslängd. En investerings ränta avses den ränta som medför att en investerings in- och utbetalningar blir lika stora.

35
Q

Hur kan man med internräntemetoden avgöra om en investering är lönsam?

A

Om internräntan (i) är högre än ett förutbestämt gränsvärde, vanligen kalkylräntan (r) d.v.s i > r. Har man flera projekt att välja mellan att investera i använder man internräntan för att avgöra vilken som har högst och väljer denna.

36
Q

Vad innebär Tillväxträntemetoden?

A

Det innebär att man slutvärdesberäknar alla inbetalningsöverskott till kalkylräntan och att man sedan söker den tillväxtränta som ger grundinvesteringen samma slutvärde.

37
Q

Vad visar tillväxträntan?

A

Tillväxtränta visar investeringens genomsnittliga förräntning med hänsyn till den till den ränta (kalkylräntan) till vilken frigjort kapital kan placeras.

Investeringen är lönsam om tillväxträntan är högre eller lika med kalkylräntan.

38
Q

Vad innebär Återbetalningsmetoden?

A

Används i första hand som en grov sållningsmetod för att erhålla en indikation på olika investeringsprojekts lönsamhet. Syftar till att beräkna den tid som åtgår för att de årliga överskotten ska ha “betalat tillbaka investeringsutgiften”. Tar inte hänsyn till betalningsströmmar belägna bortom cut-off-rate, och projekt med kortsiktig prägel premieras i första hand.

39
Q

När är hög respektive låg kalkylränta gynnsamt?

A
  • Hög kalkylränta gynnar scenarier med små grundinvesteringar, kort varaktighet och tolererar höga utbetalningar.
  • Låg kalkylränta gynnar projekt, relativt sett, som kännetecknas av stora grundinvesteringar, låga utbetalningar och lång varaktighet.
40
Q

Vad innebär fullständiga investeringskalkyler?

A

När kalkyleraren genomför separata kalkyler för varje investeringsprojekt, kriteriet för rangordning blir; högsta nuvärde eller högsta annuitet.

41
Q

Vad innebär ofullständig investeringskalkyl?

A

Det ger en bild av projektets lönsamhet. Kriteriet för rangordning blir detsamma som för fullständiga investeringskalkyler; högsta nuvärde eller högsta annuitet.

42
Q

Vad innebär differenskalkyl?

A

En skillnad mellan en viss serie in- och utbetalningar för två olika investeringsprojekt. Har samma kriterier för rangordning som fullständiga och ofullständiga investeringskalkyler; högsta nuvärde eller högsta annuitet.

43
Q

Vilka delar bör en kalkylsituation delas in i för att skapa en god struktur vid komplicerade kalkylsituationer?

A
  • Grundinvesteringsutgift m.m
  • Löpande betalningsströmmar
  • Betalningsströmmar vid investeringsprojektets avslutande
44
Q

Vad krävs för att kalkylera skillnaden mellan den nya investeringen och en gammal maskins grundinvesteringsutgift?

A
  • Grundinvesteringsutgift
  • Övriga kostnader och differenser, vilka är sammankopplade med investeringen, s.k. kringkostnader
  • Differenser i ökat eller minskat rörelsekapitalbehov
  • Eventuella konsekvenser av en försäljning av det gamla objektet, exempelvis realisationsvinster eller realisationsförluster. Dylika konsekvenser behandlas som alternativkostnader i kalkylen.
45
Q

Hur beräknar man differensen i löpande betalningsströmmar?

A

Bör beräknas med såväl betalningsströmmar efter skatt som eventuella skillnader mellan skattemässiga effekter mellan den nya och gamla anläggningen.