introduktion till psykologi dk 1 Flashcards

1
Q

Beskriv det psykodynamiska perspektivet

A

Fokus: det inre mentala processerna, det omedvetna sinnet, barndomen, relationers påverkan på beteende

Begrepp: det omedvetna, detet - jaget - överjaget, försvarsmekanismer

Terapi: psykodynamisk terapi för trauma, depression, relations- och barndomsrelaterad problematik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv beteende perspektivet

A

Fokus: observerbara beteenden snarare än mentala processer. Beteenden är inlärda genom interaktioner med omgivningen

Begrepp:
klassisk betingning = inlärning sker genom association

operant betingning= inlärning sker genom förstärkning och bestraffning. beteenden som belönas tenderar att upprepas, beteenden som bestraffas tenderar att minska eller upphöra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv det humanistiska perspektivet

A

Fokus: frihet, personligt ansvar och inneboende strävan efter självförverkligande. subjektiva upplevelser

Begrepp: självförverkligande, behovstrappan

Terapi: humanistisk terapi, fokuserar på att skapa en trygg miljö där individen kan utforska sina känslor för att uppnå självförverkligande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv det kognitiva perspektivet

A

Fokus: hur människor tänker, känner, tolkar och minns. Mentala processer påverkar beteende, upplevelser och reaktion på omvärlden

Begrepp: kognition, kognitiva scheman, dysfunktionella tankar

Terapi: KBT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv det sociokulturella perspektivet

A

Fokus: samhällets normer, kultur och sociala interaktioner påverkar människors beteenden och psykiska mående.

Begrepp: socialisation, normer, social påverkan, stigma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv det biologiska perspektivet

A

Fokus: fysiologiska processer särskilt hjärnan och nervsystemet påverkar beteende och mentala processer. Genetiska faktorer

Begrepp: genetik, hjärnstrukturer

Terapi: medicinska behandlingar, antidepressiva, antipsykotiska. Forsking om hjärnans struktur och funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv det evolutionära perspektivet

A

Fokus: mänskligt beteende och mentala processer beror på naturligt urval. Beteenden som främjar överlevnad och reproduktion.

Begrepp: naturligt urval, anpassningar

Vad har fungerat för människor bakåt i tiden? Aggression, sociala relationer, ångest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är psykologins mål?

A
  • Kunna beskriva vad som händer (till exempel ett beteende eller känsla)
  • Kunna förklara varför det händer
  • Kunna förutsäga när det händer (prediktion)
  • Förstå hur det kan ändras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv kort teoriperspektiv under 1900-talets tidiga psykologi

A

Gestaltpsykologin:
- helheten är större än delarna
- sensation och perception

Psykoanalys:
- fanns ej fysisk förklaring till problemen
- bortträngda önskningar, minnen och drifter orsakade problem

Behaviorism:
- beteende och känslor är inlärt
förändrat beteende genom att lära om

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken inlärningsmodell förknippar du med Bandura?

A

Modellinlärning (Bobo doll)

  • vi lär oss genom modeller

kräver förutsättningar:
- motivation
- förmåga rent fysiologiskt och intellektuelt
- minne
- uppmärksamhet, känslor och förväntningar

intern förstärkning & extern förstärkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken inlärningsmodell förknippar du med Köhler?

A

Insiktslinärning (Schimpanser)

  • inlärning genom insikt
  • problemlösning
  • kognitiva processer
  • bearbeta information
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken inlärningsmodell förknippar du med Watson & Pavlov?

A

Klassisk inlärning (Lille Albert och Pavlovs hundar)

  • beteende är inlärt, inklusive känslor
  • obetingat stimuli (höga ljudet)
  • obetingad respons (han blev rädd)
  • neutralt stimuli (råttan i början)
  • betingat stimuli (den vita råttan efter betingning)
  • betingad respons (Alberts rädsla för råttan)

generalisering: alla vita, mjuka djur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken inlärningsmodell förknippar du med Skinner?

A

Operant inlärning

inlärning sker genom förstärkning och bestraffning

positiv förstärkning: lägger till något bra –> städa = godis

negativ förstärkning: lägga till något dåligt –> ont i huvudet = medicin

förstärkning vill öka sannolikheten för ett visst beteende

positiv bestraffning: lägga till något negativt –> begå brott = fängelse

negativ bestraffning: lägga till något dåligt –> ta bort leksak från barn vid dåligt beteende

bestraffning vill minska sannolikheten för ett visst beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Utsläckning och återuppväckning

A

utsläckning = ett inlärt beteende som inte förstärks kontinuerligt tenderar att försvinna när förstärkningen upphör. T.ex. lära hund sitta

återuppväckning = ett inlärt beteende aktiveras snabbare än vid ursprunglig betingning/inlärning. T.ex. hund kan inlärt trick efter en stund snabbare än vid början av träning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge fyra teorier till varför vi drömmer

A
  1. psykoanalytisk teori

drömmar är vårt omedvetna som bearbetar förtrycka drifter och behov.

  1. aktiverings-syntesteori

drömmar är ett resultat av hjärnans slumpmässiga aktivitet. har ingen psykologisk förklaring

  1. minneskonsolidering

drömmar är ett sätt för att bearbeta minnen och händelser under dagen. bearbeta information och omvandla till långtidsminnen

  1. problemlösningsteorin

drömmar är ett sätt för oss att lösa problem vi står inför i verkligheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur varierar andelen REM-sömn under livet och dygnet

A

livet: REM-sömn varierar under livet som en återspegling av psykologiska behov i olika livsstadier. barn har högre andel REM-sömn pga inlärning och utveckling, äldre har mindre REM-sömn pga minskat behov av utveckling

dygnet: REM-sömn ökar i längd och intensitet mot slutet av natten, därför man oftast drömmer på morgonen. Kopplat till hjärnans bearbetning av känslomässiga minnen.

17
Q

Beskriv skillnaden mellan det långsamma och snabba stressystemet

A

långsamma:
- aktiveras senare som en respons på långvarig stress.
- påverkar kroppen negativt vid långvarig aktivering
- leder till frisättning av kortisol

snabba:
- aktiverar fight or flight
aktiveras snabbt och direkt men är kortsiktigt
- utsöndrar adrenalin för att kunna bygga beredskap för flykt eller bekämpning av faran

18
Q

Beskriv fyra negativa hälsoeffekter av långvarig stress

A
  1. hjärtsjukdomar: höjer blodtrycket och belastar hjärtat.
  2. försämrat immunförsvar: kortisol kan försvaga immunförsvaret, gör kroppen mer mottaglig för sjukdomar
  3. psykisk ohälsa: kan leda till ångest, depression och utbrändhet. påverkar hjärnans funktioner vad gäller glädje och minne
  4. sömnstörningar: stress påverkar sömnkvaliteten. kan leda till humörsvängningar, irritation och försämrad hälsa över tid
19
Q

Beskriv två copingstrategier

A

känslofokuserad coping: innebär att man väljer att hantera ens egna känslor innan man löser problemet. används vid t.ex. sjukdomar, förluster

problemfokuserad coping: innebär att man löser problemet eller försöker hitta orsaker som ligger bakom problemet. används vid t.ex. kontrollerbara situationer såsom mycket på jobbet/ i skolan

20
Q

Beskriv Lazarus cognitive-appraisal approach

A

primär bedömning: utvärderar stressorens betydelse och avgör om det är en möjlighet eller ett hot

sekundär bedömning: handlar om att utvärdera sina resurser och förmågor för att hantera stressoren.

  • Vilka resurser har jag? (socialt, ekonomiskt)
  • kan jag kontrollera situationen?
  • hur stor är min egna kapacitet att bemöta hotet eller möjligheten? (självförtroende, förmågor)

Exempel: Du får ett mail från den chef om att han vill ha ett möte med dig under dagen. I din primära bedömning kan du antingen se det som ett hot (uppsägning) eller en möjlighet (löneförhöjning). I din sekundära bedömning funderar du över dina resurser och förmågor. Om du bedömde chefens mail som en möjlighet anser du att du kan hantera det då du vet att du gör ett bra jobb och förtjänar löneförhöjning = minskad stress. Om du bedömde mailet som ett hot känner du att du saknar förmågor och kontroll över situationen = ökad stress

21
Q

Vad menas med personlighet?

A

det är en individs tankar, känslor, egenskaper och beteenden som är karaktäristiskt för den individen. Alla individer är olika och har därmed olika personligheter. Likheter mellan individer = personlighetsdrag

22
Q

Kim är mycket nervöst lagd och oroar sig mycket. Kim tror alltid att hen kommer att misslyckas med nya uppgifter, och vill därför inte prova på nya aktiviteter. Jämför hur Kims personlighet kan förklaras utifrån beteendeperspektiv/social kognition och trait-teorier.

A

Beteendeperspektiv/social kognition:

Från detta perspektiv förklaras Kims beteende och personlighet genom inlärda erfarenheter och observationer. Kim kan ha utvecklat sin nervositet och rädsla för att misslyckas genom tidigare negativa erfarenheter, där hen kanske har lärt sig att associera nya situationer med ångest och misslyckande. Det kan också handla om att hen observerat andras misslyckanden och därigenom blivit rädd för att prova nya saker.
Enligt social kognition, som inkluderar Banduras teori om självförmåga (self-efficacy), kan Kim ha låg tilltro till sin egen förmåga att lyckas, vilket förstärker hens ovilja att prova nya aktiviteter.

Trait-teorier:

Trait-teorier, såsom den femfaktormodellen (Big Five), skulle förklara Kims personlighet utifrån relativt stabila drag. Kim kan till exempel ha höga nivåer av neuroticism (tendens att uppleva ångest och osäkerhet) och låga nivåer av öppenhet för erfarenhet (ovillighet att prova nya saker). Dessa drag ses som medfödda eller stabilt utvecklade över tid, snarare än något som påverkas av specifika situationer eller inlärning.

23
Q

Beskriv vad som kännetecknar trait-teorier inom personlighetspsykologin

A
  1. Stabilitet över tid: trait-teorier antar att personlighetsdrag är stabila och konsekventa över tid och situationer. Dessa drag är delvis genetiskt baserade och formas tidigt i livet
  2. Mätbarhet: trait-teorier bygger på personlighet kan mätas och kategoriseras genom olika personlighetsfaktorer. Exempelvis genom Big Five: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, agreebleness, neutoticism
24
Q

När och hur kan trait-teorier tillämpas praktiskt?

A

inom rekrytering: kan användas genom personlighetstester under anställningsprocesser. företag använder för att hitta lämpliga kandidater för vissa yrken eller vid antagning till exempelvis polisutbildning

inom terapi/behandling: kan användas vid inledning av viss terapi

25
Q

Beskriv personlighet utifrån fyra olika perspektiv

A

Psykodynamiskt:

  • människor föds med vissa drifter
  • människor styrs av vissa omedvetna processer
  • det medvetna, förmedvetna och omedvetna har stor betydelse för varför vi beter oss som vi gör
  • setet, jaget, överjaget
  • anknytning har stor påverkan

Socialkognitivt

  • self-efficacy: personens tro på sin egen förmåga att klara av en specifik situation
  • modellinlärning, vi ser hur andra gör och vill bete oss likadant

biologiskt perspektiv

  • vi skiljer oss åt pga våra hjärnor skiljer oss åt
  • personlighet beror på genetik och är medfött
  • samspelet mellan gener och miljö har betydelse

BIG FIVE (OCEAN)

öppenhet = vilja att prova nya saker
samvetsgrann = omsorg, omtänksamhet
extraversion= extrovert/introvert, behov av andra
agreeableness= känslomässiga stilen hos en människa som kan variera från lättsam, vanlig och sympatisk till grinig, sur och obehaglig
neuroticism= grad av emotionell instabilitet eller stabilitet

behavioristiskt

  • människors personlighet beror på inlämnad beteenden
  • personligheten är grundad i förstärkningar och bestraffningar
26
Q

Ge ett argument för och emot att man kan ändra sin personlighet utifrån perspektiven

A

socialkognitivt: Ja det går att ändra sin personlighet eftersom personlighet är ett inlärt beteende genom modellinlärning. intern self-efficacy och extern self-efficacy kan förändras

trait-perspektiv: nej det går inte eftersom personlighet är stabilt och svåra att förändra. även om vissa personlighetsdrag kan påverkas av vissa erfarenheter anses de grundläggande dragen vara genetiska och därav svåra att ändra

27
Q

Beskriv två synsätt på kriterier för vad som är normal/onormalt

A
  1. statistiskt synsätt = kollar på hela populationen, extrem ångest eller väldigt hög intelligens kan betraktas som abnormalt då de skiljer sig från populationen. problematik: tar inte upp om ett onormalt beteende är positivt eller inte. tillexempel är hög intelligents ovanligt men inte problematiskt
  2. kulturellt synsätt = betonar normalitet och avvikelse beroende på kulturella normer och värderingar. beteenden som är normal i en kultur kan vara onormala i en annan. detta synsätt understryker vikten av att förstå psykiska problem i kontext till den kultur individen lever inom
28
Q

hur kan psykisk sjukdom förklaras utifrån ett behavioristiskt perspektiv?

A

behaviorismen menar att psykisk ohälsa utvecklas genom inlärd beteenden ofta genom klassisk eller operant betingning.

fobi: en person som utvecklar en fobi för ormar kan ha blivit betingat genom traumatisk upplevelse. om personen en gång blivit rädd för ormar så associerar hen rädsla med ormar i allmänhet vilket leder till att hen undviker ormar. detta beteende förstärks genom negativ förstärkning = tar bort ångest genom att undvika ormar

depression: kan uppstå genom positiva förstärkningar som minskar i en persons liv, till exempel genom förlust. när en person undviker saker som ger glädje så minskar förstärkningarna och det leder till nedstämdhet. handlar om ett beteendemönster med brist på positiv förstärkning

29
Q

Beskriv tre förklaringsmodeller till ångest- och stressyndrom

A
  1. kognitiv förklaring: negativa och dysfunktionella tankemönster. individer med ångest har en tendens att överdriva hot och risker samt tolka situationer som obehagliga vilket pådriver ångesten
  2. biologisk förklaring: ångest- och stressyndrom kan förklaras genom genetiska faktorer.
  3. behavioristisk förklaring: utvecklas genom inlärning till exempel klassisk betingning eller operant betingning. inlärt att associera en situation med en stress- eller ångestkänsla (klassisk). inlärd positiv förstärkning genom att undvika ångest och stressfyllda situationer = lägger till något bra
30
Q

Vad är karaktäristiskt för KBT?

A

KBT är en psykoterapibehandling som fokuserar på att identifiera och förändra tanke och beteendemönster som bidrar till psykiska problem. terapin är tidsbegränsad och bygger på god samarbetsförmåga mellan klient och terapeut. sker genom exponering, beteendeaktivering och praktiska övningar

31
Q

För vilka problem/diagnoser är KBT lämplig?

A

KBT är lämplig för individer med ångestproblematik så som socialfobi, generaliserat ångestsyndrom (GAD), fobier, PTSD, sömn- och ätstörningar

32
Q

Ge exempel på vad en patient som erhåller KBT kan genomföra för typ av förändringsarbete

A

En patient som genomför en lyckad KBT behandling kan få ett förändrat beteende och tankemönster där det som upplevdes som hotfullt, ångestladdat och obehagligt upplevs som mindre negativt. Exempelvis kan KBT bota individers fobier genom att hantera ångesten och obehaget på ett annat sätt än innan. Individer som tidigare undvikt situationer på ett sätt som begränsat deras liv pga t.ex. fobier kan med hjälp av KBT leva ett “vanligt liv”. KBT hjälper även att omformulera irrationella tankar

33
Q

Ge två exempel på faktorer som är viktiga för en lyckad psykoterapi oavsett behandling

A
  1. samspel mellan klient och terapeut är det mest avgörande för lyckad psykoterapi.
  2. patientens motivation och engagemang
34
Q

Ge exempel på hur exponering inom KBT-behandlingar kan gå till.

A

Exponering innebär att patienten gradvis och systematiskt utsätts för det som väcker rädsla eller ångest, utan att undvika eller fly från situationen. Detta sker stegvis, ofta enligt en hierarki där man börjar med mindre skrämmande situationer och går vidare till mer utmanande. Målet är att ångesten minskar genom habituering, och att patienten lär sig att hantera sin rädsla på ett konstruktivt sätt. Exponeringen görs både i terapirummet och i verkliga livet (in vivo), och patienten får stöd i att stå kvar i obehaget tills ångesten naturligt avtar.