Intracellulär trafik

Question 1

Vad är exocytos?

Answer 1

när cellen har producerat något och fraktar det till cellmembranet och släpper ut, då molekylerna ska vidare extracellulärt

Question 2

Vad är endocytos?

Answer 2

när cellen tar in molekyler som cellen behöver av olika anledningar

Question 3

Vad är vesikulär transport?

Answer 3

man gör en vesikel till ett compartment med sitt innehåll som fraktas till ett target-compartment/mål-compartment där det fusioneras mellan membranen så att innehållet släpps ut i det nya compartment

Question 4

Vad är selektivitet?

Answer 4

De rätta molekylerna måste transporteras till rätt compartment

Question 5

Var sker proteinsyntesen?

Answer 5

I ER

Question 6

Ge exempel på en sekretorisk väg

Answer 6

transporterna går från Golgi direkt ut till cellmembranet

Question 7

ge exempel på en endocytisk väg

Answer 7

från cellmembranet in i cellen

Question 8

Ge exempel på återvinningsväg

Answer 8

från golgi men golgi kan också ta emot vesiklar från cellen

Question 9

Hur vet intracellulära compartments att de ska göra avknoppning av
membranet för att transportera specifika molekyler till ett nytt compartment i cellen?

Answer 9

• Kombination av molekylära markörer (proteiner) på cytosol-sidan som bestämmer “destination” för vesikel
• De molekyler som ska transporteras samlas i speciella områden i membranet (på insidan) - ex. insidan av membranet av ER
• Transportvesiklar = coated vesicles de har en kappa av proteiner på sig

Question 10

Tre huvudproteiner som bildas utanför vesiklarna för att kunna bli en vesikel och för att kunna transporteras iväg:

Answer 10

1. Clathrin coated
2. COPI coated
3. COPII coated

Question 11

Hur sker samling och efterföljande upplösande av clathrin-höljet?

Answer 11

När det sker en avknoppning av ett compartment för att det ska fraktas till ett annat, så bildas ett område med de molekyler som ska fraktas och så bildas ett område som sitter i cellmembranet som heter cargo molekyler. Så dessa samlas på ett ställe och binder till cargo receptorerna som ska fraktas som sedan binder till ett adaptor protein. Adaptor proteinet binder i sin tur till det specifika proteinet. När clathrinet binder och vi har denna specifika struktur kan det börja bildas en vesikel. Sen finns det också andra proteiner som hjälper till att snörpa ihop vesikeln som knoppas av. När vesikeln är bildad och har med sig de molekyler som ska fraktas har proteinet gjort sitt. Då försvinner adaptor proteinet så att man får en “naken” transport vesikel som fortsätter vidare för att hitta rätt.

Question 12

Molekyler som bestämmer specificiteten för ett speciellt “mål-compartment”

Answer 12

Små GTPaser (GTP-hydrolyserade proteiner) - sk Rabs - på vesiklarna men finns även på membranet på mål compartment

Proteiner som sitter fast på membranet som vesikeln skall fusionera med - “fiskelinor”. Känner bl a. igen Rabs (Tethering-Tjudra proteins)

SNARE proteiner - finns på både vesikeln (v-SNARE, vesikel-SNARE) och på målmembranet (t-snare/target snare). Ska känna igen varandra för att fusion av vesikel och membran ska ske. (“SNAP (soluble NSF attachment protein) REceptor)

Question 13

Rab-proteiner är GTP bindande proteiner, vad kallas dessa?

Answer 13

GTPaser

Question 14

Hur går det till när en transportvesikel fusionerar med målmembranet?

Answer 14

T-snare och Rab proteinerna är associerade med Rab effector protein, vilket i sin tur binder till den Rab som sitter på vesikeln som drar vesikeln mot membranet så att det sker en dockning. När Vesikeln kommer emot membranet börjar SNARE proteinerna trassla in sig med vesikeln och dra den åt membranet. Innan fusionen sker lämnar Rab-GDP och cargo proteinet lämnar också så att receptorn är kvar. Nu är fusionen gjord.

Question 15

SNAREs kanaliserar fusion av membraner efter vesikel transport, vad händer då?

Answer 15

Vatten pressas undan mellan membranen när v-SNARE och t-SNARE trasslar in sig i varandra. Yttre membranen fusionerar med varandra mellan vesikel och target compartment. Sen bildas ett dubbelt lipid bilayer av de inre membranerna och tillslut bildas en öppning mellan

Question 16

Post-translationella modifieringar som sker i golgiapparaten:

Answer 16

• Glykosyleringar av lipider och proteiner
• Sulfatering av tyrosiner
• Processing av pro-hormoner

Question 17

Varför är glykosylering av proteiner viktiga?

Answer 17

För:

proteinets veckning, mucus/typ av slem som vi har på slemhinnor, cell-cell interaktioner

Question 18

Vad sker i lysosomen?

Answer 18

Den har som uppgift att genom sina hydrolytiska enzymer klippa ner makromolekyler till små beståndsdelar som sen återanvänds utav cellen.

Question 19

Översiktligt, vad händer innan molekylerna når lysosomerna?

Answer 19

Från ER ska enzymerna skickas till Golgi där enzymerna ska fixas till för att senare exporteras som proteiner som verkar i lysosomerna.

Question 20

Finns fyra vägar till degradering i lysososmer, vilka?

Answer 20

Endocytos
Fagocytos
Autofagi
Macropinocytos

Question 21

Vad innebär endocytos?

Answer 21

partiklar kommer in utifrån in till vesikeln som går vidare i endosom pathway. Från endosom till sen endosom fusioneras endosomen med lysosomen så molekylerna kommer till lysosomen så de kan brytas ner och användas utav cellen.

Question 22

Vad innebär Fagocytos?

Answer 22

cellen tar upp stora partiklar eller en hel bakterie, vesikeln som bildats blir en fagosom som kan fusionera med lysosomen för att brytas ner till sina beståndsdelar

Question 23

Vad innebär Autofagi?

Answer 23

Self-eating. För att ta bort stora objekt i cellen. Organeller i cellen bryts ner och bildar en autofagosom och går vidare till lysosomen som bryter ner

Question 24

Vad innebär Macropinocytos?

Answer 24

Cellen tar in extracellulärvätska och det följer med allt möjligt in till cellen, olika typer av molekyler som också kommer till den sena endosomen.

Question 25

Beskriv endocytos från cellmembranet till lysosom

Answer 25

Det kommer in vesiklar till ett tidigt endosom, som fusionerar med endosomen. Efter det åker en del av det till recycling endosome ut till plasmamembranet igen, medan en annan del av det åker direkt med en vesikel och ut. Vad som händer beror helt på vilken typ av endocytos det är och vad det är som kommer in. Endosomerna mognar under tiden för att så småningom bli en endosom som utvecklar vesiklar inuti sig. Samtidigt är det hela tiden ett utbyte med Golgi så att vesiklar från Golgi går in i vesiklarna och tvärt om, så det sker hela tiden ett utbyte mellan. Antingen för att få en modifiering i golgi eller för att något från golgi ska brytas ner i endosomerna. detta sker med hjälp av mikrotubuli som är en del av cytoskelettet. Endosomerna förs framåt med hjälp av mikrotubuli hela vägen till en sen endosom som fusionerar med lysosomen så att man får ett endolysosom som får alla de funktionerna som ett lysosom har för att bryta ner makromolekyler. Det sker alltså en mognad av endosomer fram till lysosomen.

Question 26

Beskriv en typisk receptormedierad endocytos:

Answer 26

LDL kommer med kolesterol och binder till dess receptor i cellmembranet som är associerat med ett adaptor protein och ett clathrin. LDL binder till sin receptor och en vesikel bildas med ett clathrin runt. Därefter försvinner clathrinet så att en naken vesikel bildas och fusioneras med ett tidigt endosom. Här sorteras receptorn för LDL bort, eftersom den inte behövs längre, då den recyclas bort till ytan av cellmembranet igen så att receptorn kan ta emot nya LDL molekyler. Medan vesikeln går vidare till ett sent endosom som fusionerar med lysosomen och som bryts ner av hydrolytiska enzymer som finns i lysosomerna så får vi fritt kolesterol som kan hjälpa till att bygga upp cellmembranet och andra membran i cellen.

Question 27

Vad är konstitutiv transport?

Answer 27

Kontinuerlig utsöndring av ex. proteiner som måste finnas tillgängliga hela tiden

Question 28

Vad är reglerad sekretroisk transportväg

Answer 28

Utsöndring av ett protein i samband med cellulär signalering (ex. signalering i form av ett hormon eller neurotransmittor)