International economics Flashcards
Give an example of an ecosystem collapse and how a positive feedback can spin the process
Ex fisket i Nordatlanten där ny teknik gjorde att man kunde fiska väldigt mycket, till slut hade man nått en pik och det gick snabbt utför. Tillsut fanns inget kvar. Men också regnskogarna som avskottas och förstör ekosystem. När regnskogarna som behövs för luftfuktighet och regn tas ner minskar regnet vilket ökar skogsbränder vilket minskar regnskogen och så är en dålig spiral, aka vicious circle in the deforestation.
Överanvändning av resurser + global warming är två aspekter på förfallet av vår jord, hur kan dessa stoppas?
Överanvändning av naturresurser mattas ofta av, av sig själv genom prismekanismerna som höjer priset på de råvaror som håller på att tömmas. Global warming är svårare pga not priced and traded as resources och kräver ofta statlig inblandning med styrmedel (ex skatter, subventioner, regleringar) som internaliserar externa kostnader i våra beslut.
Free-riding problem with actions for sustainability
The problem is that every individual’s cost for positive external effect/less negative effects fall on the individual itself while the benefits fall on the society as whole (public good). Therefore there are incentives to free-ride and let other people take these actions.
–> bra public goods är ofta under-used.
Problem med rättigheter inom miljöekonomi
Eftersom att rättigheter till saker och ting, tex en ren atmosfär eller att få fiska i sjön ofta är oklart definierade så går det heller inte att begära att man ska köpa sig rättigheter….
Does the market price reflect the social cost?
No, the difference between the market price and the social cost for a product is the external cost, which is often very hard to determine.
Why is the environment such a hard problem to solve?
Because it is not a local issue that can easily be discussed, this is a global issue with each country having different interests, circumstances, possibilities/resources to help. It is nearly impossible to make a world-wide decision. Ex. Kinas extremt höga utsläpp men egentligen låga I förhållande till BNP jämfört med USA… Vem ska egentligen dra ner på det??
Att väga in framtida generationer för värdeberäkning idag
Det är väldigt svårt. Vi vet inte hur människor i framtiden kommer att värdera de fördelar och kostnader som vi får ta idag. Det är helt omöjligt och människor skiljer sig mycket ifrån varandra. Därför utgår modeller ofta från att värdera enligt dagens preferenser och värderingar - vilket i sig också är svårt med tanke på allas olikheter.
Abatement policies (styrmedel)
Policies to limit environmental damage. They abate (reduce) pollution and damage. The amount of reduction is called the quantity of abatement.
How does a curve look with environmental quality on vertical axis and cost of abatements on the horisontal?
Called the least cos abatement curve.
Since we assume that we implement the abatements with highest effects for lowest costs first, the curve will be diminishing. This means that when we implement the first actions it will have high effect on ex the air-quality but when we have already used the most effective methods, the less effective abatements remains to implement and the effect will slow down.
Are there any inefficient abatements on the curve?
Yes there are inefficient abatements, but no on the curve, they are under the curve. For any point under the curve, there are other possible alternatives that gives either more effect for the same cost or the same effect for a lower cost. You will only reach the inefficient points if you go by the highest-cost-abatements first (which is obviously bad), priority is important.
Marginal rate of transformation (MRT)=
increase in environmental quality/decrease in consumption.
Which point on the curve (MRT) will the policymaker choose?
The one where MRS (marginal rate of substitution between consumption and environmental quality, depends on how you value these two) tangent the MRT curve.
Prisbaserat/ekonomiskt styrmedel
Ex. skatter, subventioner som påverkar konsumenten genom priset. Antingen genom att göra det dyrare med skatter att konsumera miljöfarliga produkter eller att subventioner de bra.
Quantity-based policies
Styrmedel som reglerar med lagar, regler, utsläppstak osv och på så sätt gör det “omöjligt” för oss att gå utanför denna ram. Påverkar alltså inte våra incitament och beslut utan fattar besluten åt oss nästan.
Cap and trade
Combines a legal limit with incentive-based approach to reach a desired level of emissions (utsläpp). Ex ger ut utsläppsrättigheter som sedan kan köpas och säljas mellan företagen . Om företag A inte släpper ut så mycket kan de sälja till företag B som gärna köper rättigheten så länge marginalkostnaden är lägre.
Benefits of taxing emissions
Kan vara bra för att skapa direkta ekonomiska incitament där den skyldige till utsläppen eller dess konsumenter får kompensera för det. Kan få större effekt än permits (tillstånd/rättigheter) eftersom att priset på dessa kan sjunka lågt och tappa nyttan. Däremot kan det vara svårt som policymaker/politiker att fatta ett sådant skatte-beslut, ej omtyckt.
Mention the two types of measuring abatement, and describe them shortly.
- Contingent valuation: A stated preference approach. Asking people (survey) what they think it is worth with ex better air, stopping deforestation etc.
- Hedonic pricing: A revealed preference approach. Uses people’s economic behaviour to reveal their value of it. Ex how much less a house nearby a manufacturer emission pollution is worth.
Problem with a method called Willingess to Pay (WTP)
Problem is that some people have the willingness but not the money (poor), so something that is very high-valued by poor people will not have a high WTP-price since they got no money, whereas something that is really not a bigger improvement will have a hight WTP-price in an are where a lot of rich people live.
Which two effects can a tax contribute with? (micro)
A tax makes the isocost-line to shift and change the slope. Substitution + income effects. Ex a tax on airflights makes my real income to decrease, I do not get that much for my money longer. And the substitution effect implies that the relative price has gone up on airflights relative to other things a like to spend my money on, making me change my consumption-pattern.
Disequilibrium process
The process when the economy goes from one equilibrium to another (note: the economy is dynamic, in fact, the economy is never in equilibrium…).
Environmental tipping point
One one side processes of environmental degradation is self-limiting, but as soon as the tipping point is reached and passed the other side gives positive feedback leading to self-reinforcing… Not good. Like the arctic-ice which starts to absorb the solar radiation rather than reflect it…
Problematic by setting the right taxes
We are often uncertain about both the state of the environment - how close we are to the tipping point, and about the effect of the taxes. Therefore there is often more efficient to set a cap and trade system since it can set a particular level of emissions (the cap)
How to reach en Nash-jämvikt där båda länderna ser till samhällets bästa ist för self-interest in their own business?
Om man kan få in en ömsesidighet, där båda gör lika och om man kan internaliseras en avershet mot ojämlikheter så kan man nå en jämvikt som gynnar båda och miljön.
Who are unrepresented in our policys today?
All the people who will bear the consequences in the future.
Two reasons why we should discount benefits received by future generations:
- Technological progress may make them richer. The cost we must take today is probably higher than the benefits they will receive from it.
- Maybe there is no future generations - they might be extinct.
What is a win-win abatement policy?
One that is both good for the environment and also saves the cost for the people doing/installing them, ex changing to LED-lihts at home, fuel efficient vehicles etc…
Vilka 5 punkter symboliserar tiden 1913-1950 (En värld i krig och kris):
- Minskad världshandel
- Internationells samarbete i kris
- Migrationen begränsas
- Teknisk/vetenskaplig utveckling
- Nya konsumtionsvanor - som svar på den tekniska utvecklingen.
Varför var tiden 1950-73 kale Pax Americana?
Det var deras storhetstid. Europa återhämtade sig efter kriget medan USA kunde spinna vidare på utvecklingen.
Catching-up-effekter:
Länder som låg längre bak i utvecklingen kunde dra nytta av de rika ländernas tekniska utveckling och direkt kopiera dessa nya teknologier/sätt att arbeta osv som gjorde att de mycket snabbt kunde utvecklas i snabb takt.
Vilka 4 punkter symboliserar efterkrigstiden fram till 73?
- Global ekonomisk tillväxt och ökad internationell handel. (FN osv växte fram)
- Ny geopolitisk georgrafi - kalla kriget, avkolonialisering, asiatisk tillväxt.
- Kunskapsflöden inom ramen för internationella företag.
- Frihandelsidéer, men finansiella flöden begränsade (Bretton-Woods)
Vad symboliserar andra globaliseringsvågen från 1973 och framåt?
- OPEC - oljekrisen. Insåg hur beroende vi var av olja.
- Inkomstklyftor - både mellan och inom länder.
- Nya globala konsumtionsmönster -stigande reallöner. Medelklassen sprider sig över världen.
- Varumärken får en större betydelse. Med komplexa produktionskedjor världen över blir varumärket viktigt för kunden.
I= PAT
I = impact P=population A = affluence (konsumtionsnivån) T = technology Dessa formulerar en ekvation för hur miljön påverkas av den ekonomiska utvecklingen.
Tröskeleffekter, irreversibla effekter=
Effekter på miljön som inte går att återställa. Ex fisket i Newfoundland som var världens rikaste vatten på torsk. Med hjälp av den tekniska utvecklingen kunde man fiska upp mer och mer och mr tills systemet kollapsade och fisken försvann helt….
Ex på positive feedback in the environment
Ex avskogning bidrar till positiv-feedback-cirkel. När vi tar ner regnskog så tas mindre koldioxid upp, mindre syre tillverkas, temperaturer stiger och mindre fuktighet vilket budder till skogsbränder och så har den onda cirkeln satt fart…
Varför är skogen en viktig utgångspunkt i den miljömässiga diskussionen?
För att genom mänsklighetens utveckling så har skogen alltid varit vår trygghet, där vi hittar virke, råvaror, mat osv. Skogen har vi nyttjat i alla tider. Det är i skogen omvandlingen har fortgått, det är de marker vi lagt beslag på i vår utveckling.
Globala skogarnas utveckling, centrala drivkrafter:
- Ekonomisk integration
- Befolkningsökning - städer växer ut mot skogarna som huggs ner.
- Jordbruksutveckling - expansion, mellancirkeln blev nu marker, man högg ner skogen.
- Teknologisk utveckling - bättra transport gjorde att skog och mark på längre avstånd nu blev attraktivt.
Ge ex på hur jordbruksindustrin började utvecklas:
- Expansion till ytan.
- Nya metoder som höjde produktiviteten
- Boskapskötseln ledde till mer högavkastande jord + köttproduktion
- Koppling till industrialiseringen då jordbruket gick från att försörja närmsta familjen till att blir ett mer företagande och med nya tekniker kunde man frigöra arbetskraft som istället flyttade till städerna. specialisering.
- Internationella handeln med jordbruksprodukter tog fart.
Varför är det viktigt med regleringar när man öppnar upp för internationell handel?
Jo för att som man såg med bisonoxen i USA så höll den på att försvinna helt. Marknadskrafterna kan ibland vara så kraftiga, och den tar såklart inte hänsyn till resursbegränsningar om vi inte internaliserar det.
Beskriv den gröna revolutionen
Det var ett globalt fenomen på 1960-80-talet som fick optimistisk tro på framtiden. Rikare länder förde över kunskap till fattigare och tillsammans togs högavkastande grödor fram. Jordbruket tog ytterligare steg i utv. MEN på bekostnad av sociala och ekologiska konsekvenser som man inte beaktade. Ekosystem som förstördes, övergödda sjöar osv…
Capitalist revolution
A process where a new way of organizing the economy grew up. New advanced technology and specialization made the production rise fast. GDP per capita started to increase during the industrialization and exploded in the late 1900th. (But only in the rich world…)
Is disposable income a good measure of wellbeing?
No, of course it is easier to live well when you can afford food, school, medical care etc. But the measure leaves a lot out too: social and physical environment like friendship and fresh air, free time, governmental expenditures on us, services/goods produced at home (food, childcare etc provided often by women).
What means with hockey-stick development?
In many parts of the economy we can see an abrupt development during the 1900-talet. Ex. the development of GDP, the productivity of labour, connection over the world (the speed news travels) and finally impact on the environment…
Capitalism
An economic system where in which private property, markets and firms play an important role.
Economic system
The institutions that organize the production and distribution of goods and services in an entire economy.
Institution
The laws and social customs (seder) governing the way people interact in society.
Two major changes in the capitalistic economy lead to growth in living standards:
- Technology - to have competing firms var en stor anledning till den teknologiska utv. eftersom att alla ville producera bäst, snabbast och billigast. Investeringar osv.
- Specialization - när företag kan växa och bli stora så anställer de much labor which allowed for specialization in tasks.
Specialization is good for three reasons:
- Learn by doing - we acquire skills while producing
- Difference in ability - by nature or practice, som people are better at producing some things than others.
- Economies of scale - often more cost-effective to produce a large number
Absolute advantage
A person or country has this in the production of a good if the inputs it uses to produce this good are less than in some other person or country. = You do it better.
Comparative advantage
A person or country has comparative advantage in the production of a particular good, if the cost of producing an additional unit of that good relative to the cost of producing another good is lower than another person or country’s cost to produce the same two goods = You do this goods better relative to the other goods you have ability to produce.
Styrmedel (abatements)
Handlar om att styra människors konsumtion, antingen vid regleringar, skatter och subventioner eller genom att påverka folks underliggande värderingar.
Fördelningseffekter
Effekter utav styrmedel som skapar vinnare och förlorare.
Varför är normativa ställningstaganden viktigt inom miljöekonomi?
Eftersom att alla uppfattar saker och ting olika. Något som är av högt värde för mig kanske du värderar väldigt lågt. Ofta har miljöeffekter inte något pris på marknaden vilket innebär att våra värderingar är de enda som finns, men om dessa är väldigt olika så kan det vara svårt att sätta ett värde på renare luft, friskare sjöar eller mindre utsläpp.
Riskhantering inom miljöekonomi
Riskminimeringsprincipen säger att vi inte kan vänta tills vi slagits av effekterna, vi måste agera innan trots att vi har bristande information om när effekterna kommer att infalla.
Långa tidsperspektiv inom miljöekonomi
Handlar inte bara om värdet och kostnader för mig och mina grannar och de andra som lever på jorden idag utan också nästa generationer. (Diskontering etc)
Förfoganderättsliga regimer, problem miljöekonomi
Ex äganderätt. Vem har äganderätt till naturen? Till frisk luft? Ingen har det/alla har - och därför är det extremt svårt för människan att inte överutnyttjar den…
Pareto-effektiv lösning miljöekonomi
När företag bara tänker på sina privata kostnader så producerar de där P=MPC men borde för samhällets bästa producera där P=MSC (inkl externa kostnader) vid en lägre Q. Om man kan hitta en lösning som är bättre för båda eller åtminstone int sämre för någon - då har vi en pareto-effektiv lösning. Ex att den ena betalar lite åt den andre för att den ska minska sin produktion.
Bargaining som styreffekt
Att förhandla om rättigheter kan leda till en pareto-effektiv lösning där varje enhet social gain är större än vad den miljöfarliga produktionen förlorar. Men det kräver tydligt definierade rättigheter och att parterna är jämbördiga, dvs om förhandlingsmakten är ojämn kanske man inte når en bra lösning.
Bargaining problem free-rider
Ja, incitament för free-riding uppstår eftersom att om alla organiserar sig och går in i förhandling mot “boven” så kan jag stå vid sidan om och bara ta del av fördelarna/vinsten av förhandlingen.
When is capitalism dynamic? (2)
When two sets of conditions are fulfilled that contributes to a good capitalism economic system:
- Economic condition: competitive markets, private property is secure, firms are owned and managed by people who survive bc of skills not bc of government.
- Political condition: private incentives for cost-reducing innovations, firms led by those with ability to produce at low cost, supporting public policies, a stable society, environment and resources.
Government policies som styrmedel (3)
- Regleringar,
- Skatter/subventioner,
- Tvingande kompensationer.
Regleringar
Då går staten in och reglerar produktionen, ex genom utsläppstak, begränsar vilka tekniker som får användas, begränsar produktionskvantiteten osv. Det svåra är att bestämma kvoter till varje företag, vad ska man basera det beslutet på? Ex fisken i Norge.
Skatt och subventioner
Ex bensinskatt, flygskatt, elcykelsubventioner. Styr oss me ekonomiska incitament att fatta beslut som är bättre för miljön än de beslut vi annars hade fattat. Internaliserar kostnaden i våra beslut. Om bensinen blir dyrare att producera med skatten så höjer producenterna priserna för att kunna överleva –> vi efterfrågar mindre.
Kompensation
Logiskt men svårt att genomföra. Den som producerar måste ersätta de som drabbas av externa effekter. Producenterna måste väga in att man ska kompensera och kommer därför vara tvungna att föls MSC istället för privata kostnaden –> producerar på lägre nivå. Dock svårt att urskilja vilka som är drabbade.
Practical limits of government policies (3)
- Missing information - staten har inte full information kring hur man exakt ska kompensera osv.
- Measurement - kräver normativa ställningstaganden, svårt att mäta MSC.
- Lobbying - staten reglerar favoritföretagen med störst makt int för där pengarna gör mest nytta för samhället.
Problemet med produktionen av externa effekter (neg vs pos)
Att vi producerar för mycket av de negativa och för lite av de positiva. Detta beror på att vi bara har privata kostnaden eller privata nyttan i våra kalkyler vilket gör att kostnaden/nyttan ses som mindre än vad den faktiskt är för samhället.
Why do external effects occur?
Because of incomplete contracts - a contract which not specifies every aspect of the exchange that affects the interests of all affected parties. It is impossible to use contracts wit property rights so that all social costs are included in the decision-making. Rättigheter oklart definierade.
5 saker som internaliserar exteraliteter
- Skatter
- Subventioner
- Normer/etik
- Regleringar
- Privatiseringar
Allmänningens tragedi
När personer behöver samarbeta för att nå bästa resultat/effekt för samhället men där varje enskild part tjänar på att göra på ett annat sätt, den dominanta strategin
–> leder till miljöförstöring och överutnyttjande av fria och gemensamma resurser. Om resurserna är privatägda tar man hand om de bättre.
Två kategorier inom styrmedel
- Ekonomiska: ex skatter och subventioner som påverkar konsumentens incitament direkt.
Administrativa/quantity-based: ex regleringar, gränser, förbud som påverkar direkt men inte via beslut eftersom att det inte finns något att överväga, gränsen är redan satt.
Transfererbara rättigheter: cap and trade
Kombination av administrativa och ekonomiska styrmedel. Först cap/reglering och sedan trade/transaktioner med ex kvoter på utsläppsrättigheterna. Gör styrmedlen mer dynamiska. “Creates a market for emissions”
Objective of cap and trade
Abatement is done by the firms for which this is least costy. This is reached when the firms has trade the permits until the MPCA is equalized across firms. (They always have different marginal cost of abatements). They will find a Pareto-efficient solution.
Valet av styrmedel beror på—- (5)
- Riskernas omfattning - försiktighetsprincipen
- Osäkerhet - info & kontroll
- Skillnader i nytta.
- Lokala/regionala(globala effekter - lättare att åstadkomma lokala beslut
- Fördelningshänsyn - vilka blir vinnare/förlorare? Vill vi ha detta utfall?
Hur värderar vi miljön? Finns ju inget objektivt sätt… (4)
- Brukarvärden - vilka använder resursen? Vad är kostnaden för dessa?
- Miljösystemtjänster -
- Optionsvärden - värderar möjligheten att få nyttja resursen även om jag ej gjort det.
- Existensvärlden - ex tigrarnas existens värde för mig
Measuring environmental costs/benefits, two ways:
- Contingent valuation: vanliga kalkyler. Stated preferences.
- Hedonic pricing: enykätunderökningar. Hur högt värderar du rent vatten?Revealed preference approach.
Merkantilism
Ser ekonomin som ett nollsummespel mellan nationalstater. (1500-1750) man såg det som att om Swe vinner på handel med Ty så måste Ty förlora… såg ingen dynamisk sida. Stämmer ju ej
Bullionism
Nationer bör samla så mycket ädelmetaller som möjligt. Det finansiella instrumentet. Eftersträvande positiv handelsbalans - dvs vi ska exportera mer än vad vi importerar –> våra tillgångar skulle då öka.
Protektionism
Går ut på att skydda det som produceras i landet från konkurrens utifrån. Ex använda så kallade handelshinder: importavgifter, tullar, importkvoter mm. Gynna export, missgynna import.
Varför inte ha balanserad handelsbalans? Därför bada i guld? Använd det?
Förr i tiden argumenterade man inte utifrån välfärden i landet utan utifrån militär styrka. Pengar ger makt - man ville bygga borgar, rusta soldater och överösa kungen med lyx.
Kvantitetsekvationen
MV=PQ
Penningmängden (M)Pengarnas omloppshastighet, velocitet är lika med Allmänna prisnivån (P) Producerad kvantitet (Q)
Note: P*Q=BNP, förändring i M ger förändring i P.
Vad var Adam Smiths huvudsakliga idéer?
*Osynliga handen - prismekanismer
*Absoluta fördelar
*Specialisering
*Frihandel
Viktiga idéer för industrialismens utveckling.
Vad var Ricardos huvudsakliga idéer?
Utvecklade Smiths tankar till komparativa fördelar och skapade modeller på detta.
- Avtagande avkastning på produktionsfaktorer
- Importera mera, mindre protektionism.
Corn laws
Stora tullmurar för import av livsmedlen i SB (protektionism)
Motargument mot modellen om komparativa fördelar (leder till frihandel)
Odynamisk eftersom att de komparativa fördelarna kan ändras över tid (ex Japan från textil till bil) och många länder vill ha tullar osv för att skydda sin industri och vill heller inte bli beroende av omvärlden ex matindustrin.
Argument för frihandel:
- stordriftsfördelar
- teknik- och kunskapsspridning
- specialisering ökar produktivitet
- ökad konkurrens
Vad händer med priserna när man börjar utnyttja sina komparativa fördelar?
Priset på en produkt mellan hemma och borta rör sig mot varandra - der blir nu mer lönsamt att sälja internationellt eftersom att priset är högre där medan det blir mer lönsamt att handla internationellt eftersom att priset för det andra ledet är lägre där. Internationella priset konvergerar mitt emellan hemmas och portas prisnivå.
Heckscher-Ohlin teoremets modell, vad utvecklade de?
De använde de komparativa fördelarna men utvecklade en modell där arbete och kapital var rörliga mellan industrier (inte länder) och förklarade därför hur inte bara priser på varor utan också priser på dess produktionsfaktorer konvergerade i och med frihandeln. Man utgick från att båda länderna hade samma produktionsteknologi men att de hade överflöd av antingen L eller K och att produktionen drar sig till den överflödiga faktorn.
De tre (fyra) produktionsfaktorerna
Kapital, arbetskraft, jord (och kunskap)
Leontief-paradoxen
Empiriskt stämmer inte H-O i USA på 40-talet: i den amerikanska handeln såg han att kvoten mellan K/L var högre för importen än exporten. De importerade mer kapitalintensiva produkter trots att de hade de högsta lönerna i världen….
Förklaringar till paradoxen (5):
- Främsta förklaringen var att L inte skiljde på kvalificerad vs okvalificerad arbetskraft.
- USA har inte samma teknologi (som H-O utgår från)
- USA har även gott om jord –> jordbruksprodukter är L-intensiva
- 1947 var dåligt mätår, efter WW2
- Handeln ej helt fri.
Leder frihandel till arbetslöshet? Eller varför vill man skydda industrier?
Nej modellen säger inte att människor blir arbetslösa utan att man helt enkelt flyttar arbetskraft mellan sektorer. I verkligheten tar ju detta längre tid men eftersom att man utnyttjar sina komparativa fördelar så expanderar produktionen i andra sektorer och arbetskraften flyttar över helt enkelt. Hade modellen sagt att produktionen minskade totalt hade det varit annorlunda men det säger inte modellerna.
Specific-factor-model:
Modellen säger att vi kan flytt app arbetskraft men inte övriga produktionsfaktorer, kapital är specifikt för industrin och jord är specifikt för jordbruket –> en ökad frihandel leder då till fördelningseffekter. Det skapas vinnare och förlorare.
Problem på kort sikt. Mer sårbar om man är beroende av en produktionsfaktor som inte är flyttbar.
Pull vs push med migration
Push: folk föredrar att lämna sina hem, ofta pga krig och misär. Ekonomiska svårigheter och numer alltfler miljöflyktingar.
Pull: när rika länder drar hit arbetskraft. Ex svar på den stora rörligheten inom Europa. I USA speciellt visa-program som tillåter högutbildade att stanna i 6 år och jobba.
Hur har migrationen sett ut från 1850 till idag?
På slutet av 1800-alet var det vi européer som migrerade ut på grund av svåra ekonomiska förhållanden (push) framförallt till Amerika. Sedan under krigen stod det stilla med både inflöde/utflöde för att sedan öka efter. Då var det invandringen som var störst men fortfarande ett utflöde från Sverige. Invandringen berodde då mest på att vi sökte arbetskraft (pull) men har ni gått över till mer push pga krig osv.
Varför måste Wm=Wa i vår kortsiktiga specific factor model?
Jo för att priserna bestäms på världsmarknaden och är fasta, även kapitalet är fast på kort sikt. Det som kan röra sig är L och därmed påverka MPL som i sin tur påverkar lönen (W=P*MPL). Så om lönen (MPL) är högre i ena sektorn så kommer förflyttning dit att ske. Detta sänker denna sektorns MPL och därmed lön medan den lägre sektorns MPL nu höjs när arbetarna inte trängs med kapitalet. Förflyttningen sker tills MPL är samma i båda sektorerna. W=W.
Vad händer på kort sikt av migration in till Hemma?
Ökningen i arbetskraft kan läggas i vilken sektor som helst -spelar ingen roll för det som sker är att jämvikten förflyttas ned –> sänker lönerna. Först ligger ena sektorns lön kvar på ursprungs-W medan sektorn där L kommer till sänker lönerna. Förflyttningar startar direkt mellan sektorerna och jämnar ut så att L är utspritt och lönerna höjs lite men tot sett en lägre lön än ursprunget.
Sänkta löner beror på lägre MPL, pga mer L men samma K.
Vilka i landet hemma är positiv till invandring?
Kapital- och jordägare eftersom att Rt och Rk ökar när L ökar. (MPK och MPT går upp) Medan fackförbunden är emot eftersom att W minskar med fler L (MPL går ju ner).
Vad händer med PPF vid migration?
Den skiftar utåt. Produktionsmöjligheterna ökar när vi får in mer L. Vi kan expandera produktionen i båda sektorerna.
Förklara gains to home/foreign av migration? (Kort sikt)
När arbetskraft rör sig till Home för att få bättre löner så pressas lönerna ner i H och upp i F.
Gains to Home = alla producerar fortfarande till värdet av den gamla lönen PMPL men får nu en lägre lön. Så produktionen är mer värd än vad den kostar samhället. *Gains to Foreign: de som migrerar får nu en högre lön än värdet på produktionen de hade om de stannat kvar. Så migranterna får de bättre och även släktingar som stannat kvar pga skickar hem lön.
