intensiv- och akutsjukvård föl Flashcards
1
Q
Vad ingår i Checklistan för nyfödda föl?
A
- Bröstläge och sugreflex inom 5 min
- Ska försöka att resa sig kort efter födseln, kan stå själv inom 2 h (mindre raser reser sig oftast snabbare)
- Ska själv dia från stoet inom 2(-3) h.
- Kissa inom 6-10 h (ok att ej släppa ner penis)
- Mekoniumet ska passera helt inom 24 h
2
Q
Vad är Mekonium?
A
Den avföring som samlats i tarmen under fostertiden. Är mörkare och ofta formad i små hårda bollar.
3
Q
Vad är normal AF för unga föl?
A
Nyfödd: 40-80 andetag/min
Efter 24 h: 30-35 andetag/min
4
Q
Vad är normal HF för unga föl?
A
Nyfödd: 60-80 slag/min
Efter 24 h: 80-100 slag/min
5
Q
Hur ser normala slemhinnor ut för unga föl?
A
- Rosa och fuktiga
- CRT: 1-2 sek.
6
Q
Vad är normal temp för unga föl?
A
Nyfödd: 37,0-39,0 C
Efter 24 h: 37,5-38,5 C
7
Q
Vad är bra att tips att ge till DÄ som ska ha föl?
A
- Tetanus Vaccin + Influensa 4-6 veckor innan fölning (antikroppar i råmjölk –> skydd till föl)
- Avmaskning av stoet enligt stallets rutiner.
- Övervaka fölning + beredskap om något går fel.
- Avmaskning av fölet ca vecka 8 och vecka 16.
- Vaccinera föl mot tetanus och hästinfluensa när 4-6 mån gammalt.
- Kolla försäkringar
8
Q
Vad bör man fråga DÄ vid telefonrådgivningen av ett akut sjukt föl?
A
- Är fölet fullgånget? Hur gammalt?
- Träck/mekonium och urin?
- Har fölet sugreflex?
- Feber?
- Har fölet fått råmjölk, isf hur mycket?
- Har stoet läckt råmjölk innan fölning?
- Kan fölet resa sig/stå själv?
- Hur sjukt verkar fölet?
- Svullnader på ben/hälta?
- Är fölungen behandlad hemma?
- Mår stoet bra efter fölning?
- Försäkring?
9
Q
Vad behöver checkas av på kliniken om vi vill ta emot ett akut sjukt föl?
A
- Har vi förutsättningar för att ta emot det här fölet?
- Tillräckligt med tränad personal? (Mycket personalkrävande verksamhet)
- Lämpliga lokaler och lämplig utrustning+ (Avskild box, gärna separat földel)
- Syrgas, blodgasapparat, foalcheck, plasma…
- Verksamhet dygnet runt?
- Finns det annars någon annan klinik i närheten som är bättre rustad?
- Ska vi ta emot fölet måste vi ha bättre förutsättningar på kliniken än hemma. Annars kan det vara säkrare att låta distriktarna ta hand om fölet i hemma stallet
10
Q
Vad kan man tipsa DÄ om inför resan till kliniken?
A
- Håll fölet varmt under resan
- Ingen aktiv värme (tunn hud –> brännskador)
- Lasta säkert (ibland bättre i bil än i transport).
- Vet. besök innan resa? Beror på, klarar sig fölet till kliniken utan glukos, har DV lång väntetid?
11
Q
Vilka förberedelser görs på kliniken inför mottagande av akut sjukt föl?
A
- Förbered ALLT INNAN fölet kommer, utgå från värsta möjliga scenario.
- Utrustning: Bår, filtar, PVK, Provtagning, Vätska (Varm RA med tryckmanschett, glukos, plasma?), Syrgas, mediciner (antibiotika!!), utrustning för återupplivning, Box till sto, Sedering till sto, planera vem som ska göra vad innan fölet är på plats. Se till att alla vet vart akutlådan finns.
12
Q
Vilken utrustning förbereds inför återupplivning på föl?
A
- Tracheotub
- Rubens blåsa
- Munkloss/tejprulle
- Akutmediciner
13
Q
Hur snabbt ska de intitiala åtgärderna vara klara (akut föl)?
A
idealt inom 10-15 min
14
Q
Vad är viktigt att komma ihåg om man förbereder glukos inför akut sjukt föls ankomst?
A
- Man kopplar på infusionspumpen och ställer in det på en uppskattad vikt innan fölet kommer.
- Fölet får EJ kopplas på innan ordination från vet har gjorts.
15
Q
Hur ser tillvägagångssättet ut när ett akut sjukt föl kommer in till kliniken?
A
- Översiktlig bedömning/triagering - fördel tillsammans med vet, men går utan.
- Ta AT och beteende
- Cirkulation? (CRT, slh, värme öron)
- Andningspåverkad?
- Kramper eller andra avvikande fynd?
- Uppenbara missbildningar?
- Läggning av PVK
- Arteriellt blodprov om påverkad respiration.
16
Q
Hur går man till väga vid PVK läggning för ett föl?
A
- V. jugularis, V. cephalica,
- EMLA-kräm/kvaddel med lokalbedövning om tid finns
- Läggs sterilt, raka/tvätta strerilt, dra blodprover.
17
Q
Vart kan ett arteriellt blodprov tas på ett föl?
A
- A. tarsometatarsalis (nedanför hasen, syns tydligt), A. transversalis facealis (ansikte)
- I andra hand: A. brachealis (vid armbåge, kan användas i akutfall, puls kvar där även om den
är cirkulatorisk påverkad), (A. carotis)
18
Q
Man väljer mellan två typer av permanentkateter vilka är dem och vilka fördelar/nackdelar har dem?
A
- Over the needle (lätt och snabb att lägga, men retar kärlet)
- Over the wire (Skonsam mot kärlet, kan sitta längre, krånglig att lägga, dyrare)
19
Q
Vilka prover ska analyseras? (akutblodprover för föl)
A
- Blododling (för rätt antibiotika om fölet har sepsis)
- Snabbtester (glukos + ev laktat)
- Elektrolyter, syra-bas (arteriellt blodprov)
- EDTA-rör (hematologi, fibrinogen)
- Serumrör (Inflammationsparametrar + annat)
- Foalcheck /snap foal (om fölet har tillräckligt med antikroppar)
20
Q
Hur ska en blododling göras/tas och varför? (akut sjukt föl)
A
- Viktigt med sterilitet!
- Det första blodet från kanylen går hit.
- Ta ALDRIG blod från en kanyl som inte är nylagd
- Öppna flaskorna sterilt alt. sprita av membranet
- Ta nya sterila handskar när blodet sprutas i flaskorna. Alternativt, vilket är ännu
bättre, ge över till steril kollega så kan du fokusera på att suturera fast pvk. - Ny kanyl för varje flaska
- Ingen luft i flaskorna
- Analyssvar dröjer upp till en vecka
Ger svar om sepsis och rätt antibiotika
21
Q
Hur ska ett snabbtest göras/tas och varför? (akut sjukt föl)
A
Ger glukos + ev. laktat
- Snabb glukosmätning även utan ordination
- Billig, snabb bra information
22
Q
Hur ska en Foal check göras/tas och varför? (akut sjukt föl)
A
- Antikropps-test. Visar om fölet har fått tillräckligt med antikroppar från råmjölen.
- Använd plasma, serum eller helblod
- Det ska läsas av efter EXAKT 7 minuter
- Läses av genom att se vilken färg pricken får jämfört med referensprickarna. Pricken
ska vara mörkare än referenserna (Mörkare: > 800, Mellan: 400-800)
23
Q
Vad gör man med fölet i väntan på provsvar?
A
väntan på blodprovssvar läggs fölet ofta på syrgas
- I vissa fall måste syrgas sättas in innan arteriellt blodprov är taget.
- Ett normalstort halvblodsföl får ca 10 liter syrgas/min initialt.
24
Q
När vill man sätta in syrgasbehandling?
A
Sätts in vid hypoxemi/misstanke om hypoxemi
- Efter analys av arteriellt blodprov
- Ansträngd andning - ses inte hos alla!
- Cyanos - mkt osäkert tecken, visas väldigt sent
- Lungausk - falsk pos och falskt neg
25
Hur görs en syrgasbehandling?
- Kolla att vatten är påfyllt i ”syrgasbubblaren” som sitter i syrgasuttaget på väggen (Detta för att fukta syret, Sterilt vatten används för att fukta)
- Uppföljande arteriella blodprov tas regelbundet enl. plan (För att undvika hypo- eller hyperoxemi)
26
Arteriellt blodprov- vad orsakas förändringarna av?
1. Hypoxemi och normalt koldioxidtryck - vanligast
2. Hypoxemi och hyperkapni
3. Normalt syretryck, hypokapni
4. Är resultatet rimligt?
27
Vad kan ett arteriellt blodprov som visar på hypoxemi och normalt koldioxid tryck bero på?
- V/Q - mismatch (atelektas, pneumoni...)
- Diffusionsbarriär i alveoler
- Patologisk shunt (minst vanligt) - svarar dåligt på syrebehandling.
28
Vad kan ett arteriellt blodprov som visar på hypoxemi och hyperkapni bero på?
Hypoventilation (svaghet, depression CNS, NMS)
29
Vad kan ett arteriellt blodprov som visar på normalt syretryck och hyperkapni bero på?
- Hyperventilation
- Kan ske vid smärta och stress
30
Vad menas med att man ska tänka: "Är resultatet rimligt?" vid blodgasanalys?
- Venöst? Blandat (både venöst och arteriellt)? Lufttillblandning i sprutan?
- pO2 kan dock bli mkt högt vid syrgasbehandling
31
Hur fäster man en syrgassond med syrgassondtungspatelmetoden?
1. Bred självhäftande tejp runt nosen (Optiplast)
- Inte får hårt- öppna munnen
- Ovanför näsborrarna, se till att tejpen inte sitter övernäsborrarna.
2. Sonden ska ligga i medioventrala conchan upp till ögats mediala meatus
- Mäta ut- markera vid nosen
3. Dubbla tungspaltar, lägg om lott, tejpa ihop
- Tejpa fast syrgassonden på tungspaltarna
- Annats kan slangen lätt vikas
- Viktigt moment, här går det ofta fel.
4. Placera syrgassonden i mediala meatus
- Tejpa fast på Optiplasten
- Helst ej cirkulärt.
32
När och hur gör man en chockbehandling med vätsketerapi (akut sjukt föl)?
Vid tecken på hypotension- ska ordineras av veterinär
1. 1 liter RA (utan glukos) ges över 10- 15 min till ca 50 kg föl. Använd tryckmanschett och ta tid.
2. Utvärdera effekt på cirkulation- AT, perifer hudtemperatur, crt, urinering
3. Upprepa om nödvändigt var 20:e minut
4. Ge (i normalfallet) max 4 liter RA
5. Om utebliven effekt är dobutamininfusion nästa steg
6. Kolloider används sällan vid chockbehandling av föl, Ger ingen ökad överlevnadsfrekvens
33
Hur och varför görs glukosinfusion på akut sjuka föl?
- Görs vid hypoglykemi (när det kommer in till kliniken eller om fölet inte äter tillräckligt under klinikvistelsen).
- Kan kopplas upp parallelt med vätskebolusarna.
- Ges med infusionspump
- I akutfasen är det oka att uppskatta fölets vikt och justera infusionshastigheten efterhand.
- Bra om det finns en lathund på kliniken.
- Om glukos ges samtidgit som en annan bolus ska ges, ge antingen i två lumen eller stäng av glukos under de 10 min för bolus.
34
Hur görs regelbundna glukosprovtagningar (akut sjukt föl)?
- Ta blodprov ur kanylen efter att slask har dragits (minst 10 mL)
- Om orimligt högt värde tas nytt prov
- Blodprov kan också tas direkt ur en ven eller i munslemhinnan (inte om fölet dias/matas)
35
Hur ska man tänka när man ska ge antibiotika till akut sjuka föl?
- Neonatala allmänpåverkade föl får bredspektrumantibiotika direkt vid ankomst. (många har sepsis --> antibiotikan är en viktig del av behandlingen) Antibiotika blir också ett profylaktiskt skydd mot omgivningsbakt.
- Första dosen behöver inte viktjusteras exakt. Ge direkt när kanylen är i och blodprov är dragna (efter vet ord).
36
När ett akut sjukt föl har fått sin chockbehandling ska den få fortsatt vätskebehandling över dygnet, hur kan vätskebehovet ges ?
- Bolusgivor
- Kontinuerlig infusion (optimalt för IVA)
- Beror på om fölet är med stoet eller ensamt.
37
Vid vidare vätsketerapi på akut sjuka föl väljer man typ av vätska beroende på vilka faktorer?
- Elektrolytstatus
- Syra- bas status
- Sjukdomstillstånd
38
Vad är ett vanligt problem vid vidare vätsketerapi på akut sjuka föl?
Hypernatremi vid långvariga infusioner
39
Varför vill man i vissa fall ge plasma till akut sjuka föl?
- Naturlig kolloidal lösning
- Ges framförallt för att tillföra antikroppar
(FPPT (Failure Passive Transfer), Förluster vid sepsis/diarré, kan även ges vid endotoxinemi, rotavirus, om plasman är hyperimmuniserad).
40
Finns hyperimmuniserad plasma i Sverige?
Nej, den behöver i sånna fall importeras.
41
Hur görs en plasma infusion på akut sjuka föl?
- Tina plasman i 37 gradigt vattenbad i anslutning till användning.
- Omfrusen plasma får INTE användas på föl.
- Använd blod/plasma aggregat, öppen ventil om hårda flaskor används.
- Långsam infusion de första 5 min- askultera hjärtat (risk för anafylaktisk reaktion, tachykardi, arytmi + pälsen kan resa sig).
- Efter första 5 min enl. vet ordination
- Effekten följs upp med foal check dagen efter giva.
- Upprepade givor kan behövas
- Antikroppsnivån sjuker vid sepsis.
42
Hur övervakas akut sjuka föl på IVA?
- Optimalt med fölvakt som alltid sitter hos fölet.
- Fölen ofta liggande.
- Gör en plan - Fyll i Intensivvårdsjournal (IVJ) vet alt DSS.
- Frekventa statustagningar
- Vikt dagligen
- Informera vet direkt vid försämringar.
43
Hur ser den allmänna omvårdnaden ut för akut sjuka föl?
- Skiljer sig inte så mycket oavsett medicinsk diagnos
- Helt avgörande att fölet hålls varmt, rent och torrt, det är tyvärr inte lika lätt som det låter
- Plan ska finnas för matning, vändning, vätsketerapi osv.
- Kontroll av katetrar- ofta
- Hygien! Handhygien, handskar, ev. skyddskläder. (klinikmiljön är riskfylld)
44
Hur ska ett föl ligga i viloläge och varför?
Helst ska det ligga på bröstet
- Förbättrad syresättning
- Minskad risk för atelektaser
- Liggande föl ska väntas 1 gång/timme
