Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

kemi > instuderinhsfrågor > Flashcards

instuderinhsfrågor Flashcards

1
Q

hur många atomslag finns det

A

ca 100 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

villka artikar finns i atomens kärna

A

protoner och neutroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

villken laddning har atomens kärna

A

positiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad kretsar runt atomens kärna

A

elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

villken laddning har neutroner

A

neutral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad bestämmer villket atomslag det är

A

antalet protoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

villken laddning har protoner

A

positiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

villken laddning har elektroner

A

negativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

villken laddning har en atom

A

neutral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur påverkar partiklarna med olika laddningar (+ och —) varandra?

A

dom atraherar varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur partiklarna med lika laddningar (+ och +) eller (— och —) påverkar varandra?

A

dom repelerar varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vem och när skapades de periodiska systemet

A

dimitrij mendelejev, 1869

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad var resonomanget bakom det periodiska systemet

A

Att det skulle vara lättare att lära ut grundämnena om man dela in dem i grupper , så han skrev upp alla kända grundämnena på små kort. Sen började han placera ut korten i ordning efter hur tunga atomerna var.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur placeras grundämnen med ökande atomnummer (antal protoner) i det periodiska systemet?

A

I det periodiska systemet är atomerna sorterade efter vikt och egenskaper, ovanför det kemiska tecknet står atomnumret. Atomnumret är antal protoner som finns i grundämnet och atomslaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad kallas de vågräta rader

A

perioder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad kallas de lodräta kolumner

A

grupper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

villken grupp kallas för alkalimetaller

A

alla ämmnen i grupp 1 utom väte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

villken grupp kallas för halogener

A

grupp 17

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

villken grupp kallas för ädelgaser

A

grupp 18

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hur många elektroner kan det högst finnas på det innersta skalet

A

2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur många elektroner kan det högst finnas på 2,3.. osv skalet

A

8 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad menas med valensskal

A

de yttersta elektronskalet på en atom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

villka egenskaper är gemensamt för alla ädelgaser

A

alla har fulla valensskal, vill inte ta upp eller ge av sig elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kan du säga om antalet valenselektroner hos atomer som tillhör samma grupp?

A

dom i samma grupp har lika många valenselektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kan du säga om antalet elektronskal hos atomer som tillhör samma period?

A

i samma period har dom lika mycket elektronskal

25
Q

Förklara ädelgasernas egenskaper med hjälp av elektroner / elektronskal.

A

l dom är oreaktiva för att dom redan har 8 elektroner/ fulla elektronskal

26
Q

hur många valenselektroner har alkailmetaller, metallerna och halogener i grupp 2

A

alla medlämmar i grupp 2 har två valenselktroner. de beter sig ungefär likadant som alkailmetaller, baserat på att de vill lämmna ifrån sig elektroner för att få sin ädelgasstruktur men de måste istället lämmna ifrån sig 2 elektroner

27
Q

villken typ av atomslag bildar positiva joner och vad bildar negativa

A

metaller avger elektroner och bildar därför poitiva joner men icke-metaller tar upp elektroner och bildar därför negativa joner

28
Q

vad är det som avgör om atomer bildar molekylföreningar eller jonbindnigar

A

Om två atomer möts och de är ungefär lika bra på att dra till sig elektroner så sätts de ihop och bildar en molekyl. Men är de olika bra så byter de elektroner med varandra och blir joner.

29
Q

beskriv några skillnader mellan jonbindninar och molekyl föreningar

A

Ett exempel är när det gäller vatten och koksalt. Vattenmolekylen består av två väteatomer och en syreatom. De ser alltid likadana ut, medan koksalt inte gör det. Det är inte gjort av molekyler utan joner. Jonerna sitter ihop i ett jättelikt nätverk → en kristall.

30
Q

en skillnad mellan en sockerlösning och en saltlösning är att saltlösningen kan leda ström, varför då?

A

saltvatten leder stöm för lösningen inehåller joner. salt löser sig upp till natriumjoner och kloridjoner medans socker inte löser sig i vatten utan bara blir till mindre klumpar.Negativt laddade joner dras till pluspolen av ett batteri och positivt laddade joner dras till minuspolen. De attraherar varandra. När vattnet är fritt från joner kan det därför inte bli en sluten strömkrets. Natriumklorid (NaCl) leder ström eftersom det består av joner och är en så kallad jonförening.

31
Q

hur joner bildas. !

A

när en atom vill få en full oktett så blir atomen av med elektroner eller så läggs det till. alltså när atomen får en laddning

32
Q

hur fungerar jonbindningen

A

Genom att en eller flera elektroner överförs mellan neutrala atomer bildas positivt respektive negativt laddade joner.

33
Q

hur metallbindningen fungerar. !

A

Atomerna i en metall delar med sig av sina valenselektroner, elektronerna i det yttersta skalet, i hela metallbiten. Vi kan säga att metallatomerna ”badar” i ett elektronhav. Sättet att hålla ihop atomerna med fritt rörliga elektroner kallas för metallbindning.

34
Q

Vad händer med en atom om den lämnar ifrån sig en eller flera elektroner? Ex. Litium

A

En atom kan ta emot eller ge bort elektroner för att få full oktett och atomen blir då till en jon. En jon har positiv eller negativ laddning eftersom antalet protoner och elektroner är olika.

35
Q

. Vilka atomer har lätt att lämna bort elektroner?

A

Det är lättast för metallatomer och väteatomer att lämna bort elektroner. Detta eftersom att de inte har särskilt många valenselektroner.

36
Q
  1. Vilka atomer har lätt att ta emot elektroner?
A

Det är lättast för icke-metaller att ta emot elektroner. Detta eftersom att de har många valenselektroner. För dem är det lättare att få ett fullt valensskal genom att dra till sig elektroner och bilda negativa joner.

37
Q

. Vad händer med en atom om den tar emot en eller flera elektroner? Ex. Klor

A

. Atomen får ett överskott av minusladdningar och den oladdade kloratomen blir en negativ kloridjon

38
Q

Hur påverkar olika laddningar varandra (en + och en -)?

A

+ och - dras till varandra ( attraherar varandra) t.ex om Na+ och Cl- dras till varandra då blir helheten, NaCl oladdad eftersom de blir + - noll.

39
Q

Hur håller jonföreningar ihop?

A

De håller ihop genom jonbindningar. En - laddad atom dras till en + laddad atom och håller därför ihop.

40
Q

Hur är natriumkloriden kristall uppbyggd?

A

Natriumklorid sitter inte ihop med molekylbindningar, det är istället miljontals joner som sitter ihop i ett nätverk.

41
Q

Vad händer när natriumkloriden löses upp i vatten?

A

Om de positiva natriumjonerna dras till vattenmolekylernas syre ändar och de negativt laddade kloridjonerna dras till väte ändarna.

42
Q

Hur håller metallatomerna ihop i en metallbindning?

A

I en metall hålls atomerna varken ihop av jonbindningar eller av molekylbindningar. Istället delar alla metallatomer elektroner med varandra. Det kallas metallbindning.

42
Q

Varför är det lätt för en litium atom att lämna ifrån sig en elektron?

A

Litium tillhör gruppen alkimetaller som har en valenselektron i sitt yttersta skal. Alla molekylers mål är att bli ädelgasstruktur.

43
Q

Vad händer med en litium atom när den lämnar en elektron?

A

Det blir en ädelgas. När litiumet lämnar ifrån sig en elektron får den kvar ett fullt första skal med två elektroner.

44
Q

Varför är det lätt för en kloratom att ta emot en elektron?

A

Alla halogener, som klor, saknar en elektron för att uppfylla oktettregeln - så kloratomen vill bara ta upp en elektron. Med den extra elektronen får klor ädelgasstruktur, och vill inte ta upp eller ge ifrån sig någon atom längre.

45
Q

Vad händer med en kloratom när den tar emot en elektron?

A

När kloratomen tar emot en elektron bildas det en natriumjon och en kloridjon. I båda jonerna är valensskalet fullt. De har alltså fått ädelgasstruktur.

46
Q

Vad är natriumklorid?

A

Natriumklorid, koksalt eller enbart salt är ett kemiskt salt med formeln NaCl. Natriumklorid är det vanligaste saltet att använda vid matlagning. Det förekommer vidare rikligt i naturen; natriumklorid utvinns ur saltgruvor eller genom evaporering av havsvatten. Det består av natriumjoner och kloridjoner.

47
Q

NaCl är ’’formelenhet’’. Vad betyder det?

A

En formelenhet av ett ämne består av de atomer (eller joner) som enligt formeln ingår i ämnet

48
Q

Beskriv hur metallbindningen fungerar.

A

Det negativa elektron havet fungerar som ett lim, som binder ihop de positiva jonerna. Det kallas för metallbindning

49
Q

Vad är skillnad mellan hur natriumklorid löser sig i vattnet och hur socker löser sig i vattnet?

A

När man häller natriumklorid i vattnet kommer saltet att lösa sig i vattnet. Det bildas jon dipolbindning i mellan.. När man häller socker i vattnet/te kommer sockret att lösa sig i vattnet med hjälp av vätebindningar.

50
Q

Vilka av metallernas egenskaper kan förklaras med hjälp av metallbindningen?

A

Metallbindningen kan bli väldigt stark och hålla ihop jonerna tätt intill varandra. Det är därför de flesta metaller är så hårda och tunga ämnen, med hög smältpunkt.

51
Q

en syremolekyl ( O2) hålls syreatomer ihop av en dubbelbindning. Förklara vad de betyder och varför är atomerna nöjda då?
s.

A

En dubbelbindning är när två elektronpar binder samman två atomer i en molekyl. När två syreatomer slår sig ihop kan de ha sina elektroner tillsammans (dela dem) och då tycker båda syreatomerna att de har sitt fulla skal.

52
Q

Vad menas med att alla atomerna ’’vill’’ likna ädelgaserna?

A

Det är för att de har fullt valensskal och det är alla atomernas mål.. att uppnå ädelgasstruktur.

53
Q

Vad är en molekylbindning?

A

En molekylbindning är när atomerna börjar dela elektronerna med varandra för att sedan kunna uppnå ädelgasstruktur.

54
Q

Hur bildas en vätemolekyl (H2)?

A

Vätemolekylen H2, består alltså av två atomer som binds samman av ett gemensamt elektronpar. Var och en av väteatomerna i molekylen har tillgång till två elektroner. Dvs, de har ett likadant elektronskal som atomerna i ädelgasen helium.

55
Q

Hur bildas en metanmolekyl (CH4)? (!)

A

Metanmolekylen binder fyra väteatomer till en kolatom och nu har vi fyra kovalenta bindningar (totalt 8 elektroner) ???

56
Q

hur bildas h2o

A

När vätgas (H2) mera känt som knallgas blandas med syre (O2) och energi tillförs, t. ex. i form av en tändsticka, skapas en explosion och vatten bildas,

57
Q

Vilka atomer brukar ingå i molekylbindningar?

A

syre, kväve, väte, fluor och klor.

57
Q

hur bildas en syremolekyl

A

En syreatom (O) som vill bilda en molekyl går ihop med en annan syreatom (O) och då delar de på två elektronpar

58
Q

Vilken roll i atomkärnan har neutroner?

A

Man kan säga att neutronerna fungerar som ett slags ”klister” i atomkärnan, på så sätt att de ökar de attraherande krafterna (de så kallade starka krafterna) mellan partiklarna i atomkärnan.

59
Q

Vad är isotoper?

A

De flesta grundämnen består av flera olika isotoper, det vill säga varianter av samma grundämne med lika många protoner men olika många neutroner i atomkärnan, och därmed olika masstal

kemi (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions