Instuderingsfrågor till tentamen Flashcards
I vilken utsträckning är du tvungen att följa lagar, som du inte fått kunskap om under utbildningen och/eller inte informerats om av arbetsgivaren, som psykologkandidat?
Du är alltid skyldig att följa lagar och förordningar, oavsett om du har fått kunskap om dem under utbildningen eller blivit informerad av din arbetsgivare. Räknas in som hälso- och sjukvårdspersonal i detta avseendet.
Vad är innebörden av uttrycket ”normernas hierarki”?
Syftar på den rangordning av olika rättsliga normer som styr individers och yrkesutövares handlingar i samhället. Menar att våra normer är sorterade enligt en hierarki där några väger tyngre än andra och är svårare att ändra.
Hur ser fördelningen av normerna i hierarkin ut?
1) grundlagar, de har mest tyngd och är svårast att ändra på. Behövs två riksdagsbeslut med val emellan för detta.
2) lagar som också beslutas av riksdagen, till exempel HSL.
3) förordningar som beslutas av regeringen och som kompletterar våra lagar.
4) föreskrifter som ges ut av olika myndigheter, tex socialstyrelsen.
Vad är skillnaden mellan tvingande och dispositiv lagstiftning?
Tvingande lagstiftning = lagar som inte går att avtala bort eller ändra genom överenskommelser mellan parterna. Är till för att skydda allmänna intressen, rättigheter och för att säkerställa ett rättssäkert och etiskt handlande. Skydda någon svagare part, t.ex. arbetsmiljölagen.
Dispositiv lagstiftning = lagar som går att ändra eller avtala bort genom en överenskommelse mellan parterna. Dessa lagar är mer flexibla och tillåter parterna att själva bestämma över vissa villkor, t.ex. köplagen mellan företag som avtalar med varandra, mer jämställda parter. Om de inte gör det är det lagen man får vända sig till.
Ibland talar man också om semidispositiv lagstiftning. Vad är det?
Semidispositiv lagstiftning = ligger någonstans mellan tvingande och dispositiv lagstiftning och innebär att lagreglerna kan avtalas bort av parterna, men bara i vissa delar. Men om parterna inte vill följa reglerna kan de i vissa fall göra undantag, förutsatt att detta inte strider mot grundläggande rättsprinciper eller andra rättsliga intressen. LAS (Lagen om anställningsskydd) med kollektivavtal.
Vad är skillnaden mellan rättighetslagar och skyldighetslagar?
De fokuserar på olika aspekter av rättsordningen: rättigheter som en individ kan åberopa, och skyldigheter som en individ är förpliktigad att följa. Alltså skillnader i om man kan överklaga ett beslut eller inte.
Rättighetslagar = Rättighetslagar handlar om de rättigheter som en individ har i samhället och kan överklagas. Vad man har rätt att kräva av samhället, t.ex. LSS och skollagen.
Skyldighetslagar = Skyldighetslagar handlar om de skyldigheter som individer eller organisationer har gentemot andra eller samhället i stort. Dessa lagar reglerar vad människor måste göra eller inte göra. Kan inte överklaga sådana beslut. Brottsbalken t.ex. Kan få straff om man inte uppfyller dessa skyldigheter.
Vilka rättskällor kan och bör användas för att tolka de bestämmelser som styr psykologens arbete?
Lagar och förordningar: t.ex. hälso- och sjukvårdslagen, patientdatalagen, socialtjänstlagen Sol, offentlighets - och sekretesslagen, brottsbalken BrB.
Även förarbeten som propositioner och utredningar, men också rättspraxis från domstolar. Föreskrifter och allmänna råd kan också användas och i vissa fall analogier från nära relaterad lag.
Internationella konventioner kan också bli relevant såsom barnkonventionen eller europeiska konventionen om mänskliga rättigheter t.ex. vid tvångsvård eller frihetsberövande.
Förklara skillnaden mellan begreppen prejudikat och praxis.
Prejudikat = domstolsavgörande från en högre instans som högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen, som får bindande effekt för lägre instanser i senare fall med liknande rättsliga frågor.
Praxis = den samlade rättspraxisen som kan inkludera både prejudikat och andra rättsliga tolkningar från domstolar på olika nivåer, uppstår i varje instans där man fattar beslut. fungerar som vägledning och reflekterar hur rättsliga normer tillämpas i praktiken.
Förklara begreppet myndighetsutövning.
Myndighetsutövning är en central del av den offentliga förvaltningen och innebär att en myndighet tillämpar lagar, regler och beslutanderätt i en specifik situation. Använder sin offentliga makt i en viss situation.
Vad är innebörden av att vara folkrättsligt bunden av en konvention?
Att vara folkrättsligt bunden av en konvention innebär att ett land lovat att följa det som konventionen innebär trots att det inte är bundet i lagen. Följer man inte konventionen kan man få konsekvenser på den internationella arenan, som kritik från andra stater eller organisationer som FN.
Sverige utfäster sig t.ex. inom en viss tid att konventionens innehåll ska återfinnas i svensk lagstiftning, behöver inte vara exakta formuleringar. Kan inte brukas i domstol här, men kan få kritik.
Vilka är de fyra huvudprinciperna i FN:s barnkonvention?
Alla barn har rätt till lika rättigheter, dvs inte utsättas för diskriminering
Alla barn har rätt till att barnets bästa ska ha stor betydelse i åtgärder som rör barnet från t.ex. myndigheter och andra välfärdsinsatser
Alla barn har rätt till liv och utveckling
Alla barn har rätt till att uttrycka sin åsikt och att barnets åsikter ska beaktas med hänsyn till barnets mognad och ålder
Kan man låta bli att föra journal om patienten så önskar?
Nej, man får inte låta bli att föra journal i hälso- och sjukvårdssammanhang.Om patienten inte önskar att journal förs är då enda alternativet att patienten tackar nej till vården helt och hållet.
Vem är skyldig att föra journal?
All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som ansvarar för vård av patienter, samt de som biträder legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal - Den som utan legitimation utför arbetsuppgifter som psykolog, psykoterapeut eller hälso och sjukvårdskurator annars utför (såsom psykologkandidater).
Vem ansvarar för det som förs in i journalen?
Den som för journalen ansvarar för det hen för in i journalen. Även om personalen delegerar uppgiften så är det fortfarande den som blir delegerad som bär ansvaret.
Vad skall en journal innehålla?
- uppgift om patientens identitet,
- väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården,
- uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder,
- väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder,
- uppgift om den information som lämnats till patienten, dennes vårdnadshavare och övriga närstående och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en ny medicinsk bedömning, samt
- uppgift om att en patient har beslutat att avstå från viss vård eller behandling.
Patientjournalen ska vidare innehålla uppgift om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.
På vilka tre sätt kan man rätta något som blivit fel i en journal?
Tre olika sätt: rättelse, notering och förstörelse av journal.
Hur kan man göra en rättelse i en journal när något blivit fel?
Man kan i efterhand göra en rättelse om det är så att patienten upplever att vårdgivaren har uppfattat någonting fel av vad hen har sagt. Ingenting raderas ur journalen utan vårdgivaren gör endast ett tillägg av vad som blivit fel och när detta skedde och patient och vårdgivare är i detta fall överens
Hur kan man göra en notering i en journal när något blivit fel?
Om det är så att patienten anser att något i journalen inte stämmer eller är missvisande men där vårdgivaren som skrivit journalen och träffat patienten inte håller med sker en notering av detta. Det ska alltså framgå vad patienten anser och vad vårdgivaren å sin sida anser stämmer
Hur kan man göra en förstörelse av journal när något blivit fel?
Patienten, och andra som omnämns i journalen, kan anmäla till IVO (inspektionen av vård och omsorg) om dessa anser att det skett någonting felaktigt i journalen. Om IVO då granskar journalen kan de besluta att hela eller delar av journalen ska förstöras.
Vad är en vårdskada respektive allvarlig vårdskada?
Vårdskada = En situation/händelse som uppstått i vården som lett till ett lidande, kroppslig eller psykisk skada eller döden för en patient, som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits i patientens kontakt med vården.
Allvarlig vårdskada = är en vårdskada som inte är ringa som har lett att patienten lidit allvarligt, fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Den är bestående och inte ringa, eller orsakat ett väsentligt ökat vårdbehov för patienten, eller om det lett till dödsfall.
Vad är de allmänna målen för hälso- och sjukvården?
Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.
Hur definieras ”god vård” i hälso- och sjukvårdslagen?
- vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
- tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
- bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
- främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och
- vara lätt tillgänglig.
Vem kan vara verksamhetschef för psykiatrisk vård?
Krävs medicinsk eller annan relevant högre utbildning, vanligtvis legitimation inom relevant yrkesområde t.ex. som läkare, psykolog, sjuksköterska eller annan högskoleutbildad yrkeskompetens som är relevant. Ofta en läkare med specialistkompetens inom psykiatri men inte ett krav.
Den har ett administrativt ledningsansvar, en delegeringsroll mer än vårdande roll. Utan medicinsk kompetens får den inte ta beslut om behandling eller vård vid t.ex. tvångsvård.
I hälso- och sjukvårdslagen, liksom i patientsäkerhetslagen, sägs att hälso- och sjukvården skall samverka med socialtjänsten när det gäller barn som far illa. Det kan bli fråga om att lämna ut uppgifter ur journalen. Vad innebär det?
Att lämna ut uppgifter ur en patientjournal handlar om att överlämna information om en patient, i detta fall ett barn, till en annan myndighet eller aktör som har rätt att ta del av dessa uppgifter. I detta sammanhang handlar det om att lämna ut information till socialtjänsten när det finns misstanke om att ett barn far illa.
Enligt lag “Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.”
Vad säger lagen om hälso- och sjukvårdens ansvar när det gäller barn till patienter med svåra sjukdomar?
Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med
1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,
3. har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar, eller
4. utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.
Ansvar att samverka med socialtjänst för att säkerställa barnets välbefinnande, anmälningsskyldighet om barnet riskerar att fara illa pga sjukdom hos förälder, samverkan för att ge barnet rätt stöd och skydd.
Vad gäller när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet?
När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.
Vad är uppgiften för FN:s kommitté om barnets rättigheter?
Ansvarar för att övervaka och säkerställa att de konventioner och internationella standarder som rör barns rättigheter följs av de stater som har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter.
Kommitténs huvuduppgift är att säkerställa att barns rättigheter respekteras och skyddas globalt, och att arbetet med att förbättra barns livsvillkor fortgår. Varje konventionsstat ska med jämna mellanrum granskas av FN:s kommitté för barnets rättigheter om staten lever upp till konventionens krav.
I 1 kap 2 § Socialtjänstlagen talas det i första stycket om att i vissa situationer så ska ”barnets bästa” särskilt beaktas medan det i andra stycket av samma paragraf sägs att i vissa situationer så ska ”vad som är bäst för barnet” vara avgörande. Formuleringarna kan vid en hastig läsning tyckas vara motsägelsefulla men är det inte. Klargör, med ett eller ett par exempel, skillnaden mellan de två uttryckssätten.
“Barnets bästa ska särskilt beaktas” = Det betyder att när beslut fattas som rör barn, särskilt inom socialtjänsten, måste barnets bästa tas i beaktande i alla beslut och åtgärder. Det innebär att barnets situation, behov och rättigheter måste prioriteras i alla beslut där barnet är inblandat. Det är en övergripande vägledning för hur myndigheter och tjänstemän ska agera när det gäller barn.
“Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande” = I vissa specifika beslut är det den bästa lösningen för barnet som ska vara det avgörande för beslutet. Här handlar det om att ta ett konkret beslut baserat på en bedömning av barnets individuella situation, där man inte bara beaktar vad som kan vara barnets bästa i allmän mening utan också i just den aktuella situationen.
I Patientdatalagens inledning anges sammanfattningsvis lagens syfte – vad är syftet?
Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet.
Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras.
Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.
Vad säger patientdatalagen om språket i journalen?
De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en sådan journalhandling får vara skriven på ett annat språk än svenska.
Vad är en vårdgivare?
en juridisk eller fysisk person som erbjuder hälso- och sjukvård, vilket kan omfatta både offentlig och privat vård. I en juridisk kontext innebär det den aktör som ansvarar för att tillhandahålla vård, säkerställa att vården håller en god kvalitet och att den ges i enlighet med gällande lagar och regler.
Vilka räknas till hälso- och sjukvårdspersonal?
I princip all personal som medverkar i vård av eller rådgivning till patienter, inklusive apotekspersonal. Enligt lag:
1) den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården,
2) personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter,
3) den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare,
4) apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar,
5) personal vid Giftinformationscentralen som lämnar råd och upplysningar, och
6) personal vid larmcentral och sjukvårdsrådgivning som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande.
Vad skall anmälas till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamhet startas?
Anmälan enligt 6§ skall innehålla uppgifter om:
verksamhetens inriktning,
var verksamheten skall bedrivas,
vem som är verksamhetschef och, såvitt avser sjukvårdsinrättningar och enheter som avses i 3 a §, chefsöverläkare och säkerhetsansvarig,
vem som svarar för anmälningsskyldighet enligt 4 och 4 a §§,85
verksamhet som avses i 2 § som anlitas eller avses anlitas,
den patientförsäkring som tecknats för verksamheten, och
säkerhetsanpassning och säkerhetsklassificering såvitt avser sjukvårdsinrättningar och enheter som avses i 3 a §.
Vad är vårdgivarens skyldighet i patientsäkerhetsarbetet (lex maria)?
Vårdgivarens skyldighet i patientsäkerhetsarbetet enligt Lex Maria är att rapportera allvarliga händelser som innebär risk för eller faktisk vårdskada eller lidande för patienter till IVO. Skyldig att anmäla allvarliga vårdskador eller händelser som innebär allvarlig risk för patienten efter egen utredning.
Vad är skillnaden mellan ”ensamrätt till yrke” och ”skyddad yrkestitel”?
Ensamrätt till yrke = endast personer med viss formell kvalifikation eller legitimation får utöva yrket. Behörig att utöva yrke som apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare är endast den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva det.
Skyddad yrkestitel = endast den som har en viss formell utbildning eller legitimation får använda den specifika titeln i sitt yrkesutövande. Det handlar om en rätt att använda titeln i det offentliga rummet och som en del av sin professionella verksamhet. I yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område får den som saknar behörighet att använda en skyddad yrkestitel inte använda en titel som kan förväxlas med en sådan titel. T.ex. psykolog eller läkare.
Vad säger PSL om kvacksalveri?
Att det är förbjudet för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att yrkesmässigt vidta vissa medicinska åtgärder. PSL reglerar detta tillsammans med andra lagar.
Vilka medicinska åtgärder menar PSL är förbjudna för andra än hälso och sjukvårdspersonal att vidta? Ge exempel.
behandla smittsamma sjukdomar som enligt smittskyddslagen är anmälningspliktiga sjukdomar
behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning,
undersöka eller behandla någon annan under allmän bedövning eller under lokal bedövning genom injektion av bedövningsmedel eller under hypnos,
behandla någon annan med radiologiska metoder,
utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling,
undersöka eller behandla barn under åtta år
prova ut kontaktlinser
Vad säger PSL om möjligheterna att delegera arbetsuppgifter inom vården?
Den som tillhör hälso och sjukvårdspersonalen får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård
Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan ansvarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften
Vad är hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet i patientsäkerhetsarbetet (lex maria)?
Personal har en skyldighet att rapportera alla avvikelser, till vårdgivaren eller direkt till IVO, både vårdskador och allvarliga vårdskador. Ansvar i att senare även delta i utredning för att fastställa orsaken och vidta åtgärder.
För vilken personal regleras tystnadsplikten i patientsäkerhetslagen?
Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården. OSL vid offentlig vård.
När och till vem är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att lämna ut information?
Vid anmälningsplikt när det finns misstanke eller kännedom att ett barn far illa.
Även uppgifter som
gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgifterna i ett särskilt fall begärs av en domstol, en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,
begärs av Säkerhetspolisen i ett enskilt fall och behövs i myndighetens verksamhet för personskydd för statschefen, tronföljaren, en annan medlem av kungahuset, en talman, en riksdagsledamot, statsministern, ett statsråd, en statssekreterare eller kabinettssekreteraren,
en person vars personskydd Säkerhetspolisen ansvarar för i samband med statsbesök och liknande händelser, eller en person som Säkerhetspolisen i ett enskilt fall har beslutat om personskydd för,
behövs för en rättsmedicinsk undersökning,
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor behöver för sin verksamhet,
behövs för prövning av någons lämplighet att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation enligt taxitrafiklagen.
Vad omfattar IVO:s (Inspektionen för vård och omsorg) tillsyn över hälso- och sjukvården?
hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS)
Ska inom ramen för tillsyn:
lämna råd och ge vägledning,
kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps,
förmedla kunskap och erfarenheter som erhålls genom tillsynen, och
informera och ge råd till allmänheten.
Inspektionen för vård och omsorg ska inom ramen för sin tillsyn höra patienter och deras närstående om de förhållanden som tillsynen rör, om detta inte är olämpligt eller obehövligt.
Vilka påföljder kan IVO besluta om vid klagomål från patienter mot hälso- och sjukvårdspersonal?
I vissa fall kan IVO besluta att anmäla en enskild yrkesutövare till HSAN (hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd, för individärenden) för bedömning av lämplighet att inneha legitimation / utöva yrket, eller av förskrivningsrätt. Även anmälan till åtal vid misstanke om brott enligt brottsbalken.
Även i vissa mindre allvarliga fall: Uppmaning, varning eller rådgivning till berörd vårdgivare.
Måste det finnas en anmälan mot en hälso- och sjukvårdspersonal för att IVO skall få göra en utredning?
Nej, det är inte ett krav att det måste finnas en anmälan mot en hälso- och sjukvårdspersonal för att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska kunna inleda en utredning. IVO har rätt att initiera en egen utredning även utan att ha mottagit en formell anmälan.
Även genom IVOs egna tillsyn kan brister upptäckas, information om allvarliga vårdskador eller misstankar om brott, information från andra myndigheter. Anonyma tips eller klagomål och Lex Maria-anmälningar.
När överlämnas ett klagomål till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd?
När det handlar om allvarliga disciplinära frågor som rör legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, exempelvis om de har begått allvarliga misstag eller agerat oprofessionellt. Det kan också handla om missbruk av alkohol eller droger i yrkesutövningen.
Klagomålet överlämnas till HSAN när det bedöms att det finns grund för att pröva om en vårdgivare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska få behålla sin legitimation eller om det krävs andra disciplinåtgärder.
Vilka påföljder kan HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) besluta om vid brister hos hälso- och sjukvårdspersonal?
1) Prövotid:
En prövotid på tre år ska beslutas för den som har legitimation om den legitimerade
har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras få betydelse för patientsäkerheten,
i eller i samband med yrkesutövningen har gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne,
uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten, eller
på grund av andra omständigheter kan befaras vara olämplig att utöva yrket.
2) Återkallelse av legitimation
3) Begränsning av förskrivningsrätt
När kan en legitimation återkallas?
om den legitimerade
har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke,
i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne, eller
på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket.
på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,
har meddelats prövotid enligt 1 § första stycket och under prövotiden på nytt visat sig olämplig att utöva sitt yrke,
har meddelats prövotid med en prövotidsplan och underlåtit att följa planen, eller
begär att legitimationen ska återkallas och det inte finns hinder mot återkallelse från allmän synpunkt.
Hur är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd sammansatt?
Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter.
HSAN är sammansatt av ett flertal ledamöter med olika bakgrund och kompetens för att säkerställa att besluten tas på ett rättssäkert och välgrundat sätt.
Vad innebär och omfattar offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen handlar om att främja transparens och insyn i den offentliga förvaltningen, samtidigt som det också finns vissa skyddsåtgärder för att bevara sekretess där det behövs.
Handlingar som inte omfattas av sekretess eller andra restriktioner, alltså inte de som skyddas för att bevara rikets säkerhet eller individers integritet och personliga förhållanden.
Vad är en allmän handling?
En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 § är att anses som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.
Ett dokument eller en annan typ av information som har skapats eller kommit in till en offentlig myndighet och som förvaras där. En handling blir “allmän” i den meningen att allmänheten har rätt att ta del av den, om inte sekretess eller andra restriktioner gäller. Kan alltså både vara offentlig eller sekretessbelag.
Vad är en offentlig handling?
En offentlig handling är en handling som förvaras av en offentlig myndighet och som kan lämnas ut till allmänheten, om inte sekretess eller andra skyddsåtgärder hindrar det. Det innebär att en offentlig handling är en allmän handling som inte är skyddad av sekretess och därför kan göras tillgänglig för vem som helst som begär att få ta del av den.
Vilka lagar begränsar yttrandefriheten för psykologen när det gäller information om patienten?
Framför allt:
Offentlighets- och sekretesslagen = sekretess
Patientsäkerhetslagen = tystnadsplikt
Patientdatalagen = inre sekretess
Brottsbalken = straffbart att bryta
Vilka olika grader av sekretess finns det i offentlighets- och sekretesslagen och vad innebär de?
Tystnadsplikt utan anmälnings- eller vittnesskyldighet = Endast präster och motsvarande har 100% tystnadsplikt, gäller då endast vid bikt eller enskild själavård - inte öppet. Regleras i Kyrkoordningen och i Rättegångsbalken, kap 35 § 5: den som är präst får inte höras som vittne om något han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.
Absolut sekretess = inga uppgifter under några förutsättningar får lämnas ut till andra än de anställda som behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete. Informationen får aldrig lämnas ut om det inte är skyldighet. Inget skaderekvisit.
Sträng sekretess = betyder att sekretesskydd gäller i första hand och uppgiften får endast lämnas ut om det står klart att så kan ske utan att visst men eller viss skada uppkommer. Särskild prövning och intresseavvägning behövs. Omvänt skaderekvisit.
Svag sekretess = betyder att offentlighet gäller i första hand och uppgiften får endast sekretessbeläggas om det kan antas att visst men eller viss skada kan uppstå. Får lämnas ut om det finns ett allmänintresse och inga andra hinder. Rakt skaderekvisit.
Vad syftar patientlagen till?
Denna lag syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Vad ska patienten informeras om enligt Patientlagen?
Patienten ska få information om
sitt hälsotillstånd,
de metoder som finns för undersökning, vård och behandling,
de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning,
vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård,
det förväntade vård- och behandlingsförloppet,
väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,
eftervård, och
metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
Även:
möjligheten att välja behandlingsalternativ samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård,
regionens elektroniska system för listning av patienter hos utförare,
möjligheten att välja och få tillgång till en fast läkarkontakt,
möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt,
vårdgarantin, och
möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz
Vem har ansvar för att patienten har förstått den information hen fått?
Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Om informationen inte kan lämnas till patienten, ska den i stället såvitt möjligt lämnas till en närstående till honom eller henne.
Vad gäller angående samtycke enligt Patientlagen?
Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information enligt 3 kap.
Patienten kan, om inte annat särskilt följer av lag, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden.
Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra.
Patienten ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas.
Vad är syftet med att utse en fast vårdkontakt för patienten?
Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt.
När har patienten möjlighet att välja behandlingsalternativ?
När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.
I vilken lagstiftning återfinns i huvudsak reglerna om skolans arbetsmiljö?
Reglerna om skolans arbetsmiljö återfinns huvudsakligen i Arbetsmiljölagen (1977:1160). Arbetsmiljölagen är en ramlag som ställer krav på arbetsgivare att säkerställa en god arbetsmiljö för sina anställda, och den omfattar även skolor och andra utbildningsinstitutioner.
I vilken utsträckning har eleverna inflytande över arbetet med skolans arbetsmiljö?
Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Elever har alltså en rätt att göra sina röster hörda om arbetsmiljön, exempelvis genom elevråd eller andra forum som skolan anordnar för dialog.
De som genomgår utbildning ska av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd.
Omfattningen och utformningen av elevernas deltagande i skolans arbetsmiljöarbete ska anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt när det gäller:
elever i förskoleklass och i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan, specialskolan och i motsvarande utbildningar samt i sameskolan,
elever i anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och motsvarande utbildningar, och
elever i kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.
Ge fem exempel på disciplinära åtgärder som får användas i skolan för att återställa arbetsro för eleverna.
Utvisning från klassrummet
Kvarsittning
Skriftlig varning
Tillfällig omplacering
Avstängning
Reglerna om diskriminering i skolan finns i diskrimineringslagen och reglerna om kränkande behandling finns i 6 kap Skollagen. Förklara skillnaden mellan diskriminering och kränkande behandling.
Diskriminering = innebär att en elev behandlas sämre än andra elever på grund av någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) finns flera grunder för diskriminering, bland annat: kön, ålder, sexuell läggning, religion.
Kränkande behandling = handlar om obehaglig, nedvärderande eller negativ behandling som inte nödvändigtvis är kopplad till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Det kan t.ex. vara fysisk eller psykisk behandling som skadar elevens värdighet eller självkänsla.
Ge exempel på tre former av diskriminering enligt diskrimineringslagen.
Direkt diskriminering = att någon tydligt missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.
Indirekt diskriminering = att någon missgynnas genom tillämpning som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna vissa personer på någon diskrimineringsgrund
Bristande tillgänglighet = att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer funktionsnedsättning.
Vilka är förutsättningarna för att ha rätt till insats enligt LSS?
1) Att sökanden tillhör någon av de tre personkretsar som nämns i 1 § LSS:
2) Att den insats som begärs är någon av de som nämns i 9 § LSS (till exempel personlig assistent (2 p) eller ledsagarservice (3 p)).
3) Att sökanden har behov av den insats som begärs och att detta behov ligger inom ramen för ”goda levnadsvillkor”, se 7 § 2 st LSS.
Vilka personkretsar nämns för rätt till insats enligt LSS?
- med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
- med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
- med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service
Ge fyra exempel på behov som enligt LSS ingår i ”de grundläggande behoven”.
Kommunikation med andra
Personlig hygien
Andning
Måltider
Vilka är förutsättningarna för att ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap i Socialförsäkringsbalken?
För rätt till assistansersättning krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.
När får man som psykolog bryta sekretessen?
Vid nödrätt (nödsituation där liv och hälsa står på spel), samtycke från patienten, menprövning, misstanke om brott med straff på minst 1 år eller försök till brott med straff på 2 års fängelse.
Uppgift kan lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.
När det är en skyldighet att lämna uppgifter enligt lag eller förordning, vid anmälningsplikt om barn misstänks fara illa eller övrig uppgiftsskyldighet.
Vad innebär inre sekretess?
Sekretess inom verksamheten eller organisationen. Den innebär att man bara får ta del av sekretessbelagda uppgifter i den mån det är nödvändigt för att utföra sitt arbete.
Det innebär att information som en psykolog eller annan vårdgivare får från en klient inte får spridas inom den egna arbetsgruppen eller organisationen utan särskilt samtycke från klienten.
IT-behörighet för åtkomst av journaluppgifter ska begränsas till vad som behövs för att en anställd ska kunna fullgöra sitt arbete. Vårdgivaren ska sätta gränser för vad som är rimligt, men detta måste kompletteras av eget ansvar.
Var, förutom inom sjukvården, gäller sträng sekretess för information om personliga förhållanden hos psykolog?
Skolan, socialtjänsten och utredningar i samband med vårdnadstvister, inom rättsväsendet och kriminalvården och även inom företag och organisationer gäller sträng sekretess när information hanteras om anställdas hälsa eller personliga problem. Vid frivilligorganisationer för stöd till utsatta grupper. I samband med beroende och rehabilitering.
Vad är straffskalan för brott mot tystnadsplikten?
Den som röjer en uppgift som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag döms för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst två år.
Den som av oaktsamhet begår en gärning som avses i första stycket, döms till böter. Om gärningen är ringa utgör den inte brott.
Om ett brott som avses i första stycket är grovt, döms för grovt brott mot tystnadsplikt till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Vilka är de allmänna domstolarna och vilka mål behandlas där?
Tingsrätt = första instans där de flesta rättsliga tvister tas upp. Mål vid misstänkt brott, civilmål mellan privatpersoner eller företag, ansökningsmål vid exempelvis konkurs eller vräkning och familjerättsliga mål om vårdnad eller t.ex. umgänge.
Hovrätt = andra instans prövar om tingsrättens dom var riktig utifrån de bevis och argument som lagts fram. Här behandlas överklagande av brottmål och civilmål, men även vissa ansökningsmål.
Högsta domstolen = Sveriges högsta instans som prövar rättsfrågor av principiell betydelse. Tar upp mål som anses viktiga för rättsutvecklingen eller vid särskilda skäl för prövning. Kan pröva vissa överklaganden från brott och civilmål i enstaka fall.
Dömer alla typer av mål av en mängd rättsliga frågor.
Vilka är förvaltningsdomstolarna och vilka mål behandlas där?
Förvaltningsrätt = första instans där de flesta mål som rör tvister mellan enskilda individer eller företag och offentliga myndigheter. T.e.x socialförsäkring, asylansökningar.
Kammarrätt = andra instans där beslut från förvaltningsrätten kan överklagas. Prövar om domen var korrekt utifrån rättens tillämpning av lagarna.
Högsta förvaltningsdomstolen = tredje instans för mål som anses ha stor rättslig betydelse eller när det finns osäkerhet om hur lagen ska tillämpas.
Dömer i allmänhet mål som rör förhållandet mellan enskild och samhälle. Offentlig förvaltning och myndighetsutövning, tvister mellan enskilda och offentliga myndigheter.
Vad innebär den så kallade vittnesbefrielsen som gäller t ex psykologer?
Innebär att en person som normalt skulle kunna kallas som vittne i en rättegång, inte är skyldig att vittna om vissa saker på grund av särskilda rättsliga skydd.
För psykologer och andra yrkesgrupper som är bundna av sekretess (t.ex. läkare, advokater, präst), innebär vittnesbefrielsen att de inte behöver avslöja information som de har fått kännedom om i sitt yrkesutövande, om denna information omfattas av sekretess.
Finns dock undantag för detta, om den enskilde ger sitt samtycke, om informationen är relevant och nödvändig för allvarliga rättsliga beslut, vid brott som rör allvarlig fara för individen eller andra, frågor som rör barn eller föräldraskap.
Vad är ett sakkunnigt vittne och hur skall ett sådant behandlas i domstol?
Att en person har särskild utbildning och specialiserad kunskap och erfarenhet inom ett visst område vittnar med anledning av iakttagelser han eller hon kunnat göra på grund av sin sakkunskap. Exempelvis kan en psykolog uttala sig om hur människor vanligtvis uppträder i en viss situation eller som vittnar om en individs psykiska tillstånd.
Ett sakkunnigt vittnes uppgift är att förklara och klargöra tekniska, vetenskapliga eller fackmässiga aspekter som kan vara svåra för domstolen att bedöma utan särskild expertkunskap. Detta kan vara allt från medicinska bedömningar till tekniska utredningar eller juridiska frågeställningar.
Domstolen bestämmer vem som anses vara sakkunnig, ofta domstolen som utser vittnet och därefter bedömer trovärdighet och hur relevant utlåtandet är för målet.
Hur skall åtkomsten till uppgifter i journaler anordnas inom en vårdorganisation?
Vårdgivaren ansvarar för att sammanhållen journalföring och spärrade uppgifter hanteras patientsäkert. Verksamhetschef ansvarar för personalens tilldelning av behörighet, samt för att regelbundna loggkontroller utförs.
En vårdgivare ska bestämma villkor för tilldelning av behörighet för åtkomst till sådana uppgifter om patienter som förs helt eller delvis automatiserat. Sådan behörighet ska begränsas till vad som behövs för att den enskilde ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården.
Vad innebär direktåtkomst och samordnad journalföring?
Ett elektroniskt system som ger vårdpersonal möjlighet att ta del av uppgifter i andra vårdgivares journal - så kallad direktåtkomst. Innebär att vårdgivare får möjlighet att ta del av och läsa journalinformation utan att behöva gå via en tredje part, viktigt vid akuta situationer, underlättar samarbete och komplett information.
Samordnad journalföring innebär att en patients journalinformation är samlad och tillgänglig för flera olika vårdgivare och instanser med kontrollerad åtkomst. Gemensam plattform som ger en helhetsbild av patienten och dens problematik. Man kan då ta del av uppgifter när det finns en vårdrelation och har betydelse för vården med samtycke från patienten.
Samordningen kan ske mellan olika regioner, region och kommun, privat och offentlig vårdgivare, primärvård och kommunal hälso - och sjukvård
Användandet bygger på att patienten ges information och möjlighet att tacka nej vilket kallas för spärr, patienten själv väljer att spärra t.ex. sjukhuset från att se journal från vårdcentral.
Vad gäller om patienten motsätter sig samordnad journalföring?
Patienten har rätt att motsätta sig samordnad journalföring om detta inte sker på ett sätt som strider mot lag eller innebär fara för patientens hälsa. Samtycke gäller, men vi bör tydligt informera om eventuella konsekvenser med att spärra uppgifter mellan vårdgivare.
Då ska journaluppgifterna spärras. Antingen mellan vårdgivare eller inom samma vårdgivare. Man kan dock inte spärra uppgifter inom samma vårdprocess, alltså inom psykiatrin i VGR exempelvis. Detta bör tolkas som att en psykiatrisk patient kan spärra uppgifter hos till exempel en infektionsklinik men inte hos andra psykiatriska enheter eller kliniker.
När och hur får man läsa en patients journal från en annan vårdenhet om patienten spärrat respektive inte spärrat sin journal?
Om man jobbar med en patient men på en annan vårdenhet än där journalen uppfördes får man läsa den om den inte är spärrad under vissa förutsättningar. Det ska finnas en vårdrelation, uppgifterna ska antas kunna ha betydelse får vården (uppgifter från en helt annan typ av klinisk kanske inte kan antas ha betydelse för vården) och patienten ska ha gett sitt samtycke. Detta gäller när vårdpersonalen behöver informationen för att behandla patienten på ett korrekt sätt och har behörighet att göra det.
Om det finns en spärrad information i en journal kan man inte ta del av denna om det inte föreligger särskilda skäl. Men om råder fara för patientens liv och man anser att informationen som finns i den spärrade journalen kan vara till avgörande hjälp får man lov att häva spärren. Detta kan dock enbart göras av vårdgivaren, alltså den vct/avdelning där journalen skrevs och spärrades. Alltså vid vård i akuta situationer, vid patientens samtycke och vid skyldighet och rättsliga förpliktelser.
Hur hanterar man en patients önskemål att få läsa sin egen journal inom allmän respektive enskild sjukvård?
Offentlig: En patient har i princip alltid rätt att ta del av uppgifter om sig själv. Undantag gäller dock för uppgifter om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne. Journalen ska lämnas genast eller så snart som möjligt.
Privat: I likhet med vad som gäller den offentliga vården har en patient i princip alltid rätt att ta del av sin journal, undantag gäller även här om uppgifterna i journalen skulle försämra hans eller hennes hälsotillstånd. Inom privat verksamheter ska frågor om utlämnande av journalhandlingar prövas av den som är ansvarig för journalhandlingen. Om journalen förs av psykologen är det alltså hen som gör prövningen. Om psykologen anser att journalhandlingen eller del av denna inte kan lämnas ut på grund av sekretessbestämmelser ska psykologens genast överlämna frågan till IVO för prövning.
Hur hanterar man en patients önskemål att få hela eller en del av sin journal förstörd?
Patientjournaler får endast förstöras efter beslut av IVO. Patienten kan alltså ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om att hela eller delar av journalen ska förstöras.
Förutsättningarna för detta är att:
godtagbara skäl anförs för ansökan,
patientjournalen eller den del av den som ansökan avser uppenbarligen inte behövs för patientens vård, (historiska uppgifter inte nödvändiga att ha) och
det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen. (forskningsskäl t.ex.)
Kan man få reda på vem som läst ens journal?
Ja. En patient skall när som helst kunna få information om hur direktåtkomsten till sin journal har utnyttjats. Det är alltså en rättighet att begära ut en logg om vilka som varit inne i journalen.
Vad skall ett intyg (utlåtande) innehålla och hur skall det vara utformat?
Ändamålet med intyget/utlåtandet.
Uppgifter om patientens namn, personnummer och adress.
Undersökningar, uppgifter och upplysningar (ej nedsättande eller kränkande för patienten), alltså professionell bedömning där det är tydligt vad det finns för grunder.
Intygsutfärdarens uppgifter, namn, kompetens, befattning, arbetsplats, adress och telefonnummer.
Datum och signering. Giltighet.
Det ska vara formellt, tydligt och korrekt språkbruk. Undvikande av överflödig och onödiga detaljer.
När kan sekretessen inom hälso- och sjukvården gälla den vård- eller behandlingsbehövande själv?
“När det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgifter om personens hälsotillstånd inte lämnas till honom eller henne”. Alltså, när man bedömer att det vore skadligt om personen skulle få ta del av viss information om personen själv.
Om patienten t.ex. är i ett omdömeslöst tillstånd.
