Instuderingsfrågor till tenta Flashcards
Vad betyder ontologi och epistemologi?
Varför är ontologi och epistemologi viktigt i relation till forskning och metod?
Ontologi: Läran om vad som finns oberoende av människan. Vad finns oberoende av människan och vad tillför det mänskliga medvetandet av världen.
Epistemologi: (Kunskapsteori). Hur kan vi nå kunskap och vad för slags kunskap vi kan få. Kunskap via sinnena, kan observera vad som finns.
I relation till forskning och metod: Ontologi avgör vilken epistemologi som är lämplig.
Korrespondensteorin för sanning brukar anses vara den sanningsteori som står det sunda förnuftet närmast. Vad innebär denna sanningsteori?
Säger att ett påstående är sant om det korresponderar mot ett faktum. Det finns en korrespondens mellan fakta och sanningen.
Kognitivt meningsfullt = Antingen sant eller falskt.
Vad menar Paul Ricœur med ”misstankens hermeneutik”?
Att författaren har en grundtanke med sitt verk men kanske inte är medveten om vad som påverkat skrivandet.
Medvetandet är ogenomträngligt för sig självt och att den mänskliga subjektiviteten kan dölja, förtränga och förvränga. Man kan inte sätta likhetstecken mellan en författares egen utläggning av sin text och textens innebörd. Det är inte säkert att författaren är den bästa tolkaren av sin text.
Redogör för de källkritiska principerna, äkthet, tendens, tid/närhet och beroende och förklara varför de är viktiga när en källa skall bedömas
Äkthet: Är en källa vad den utger sig för att vara? Är den äkta? Inte förfalskad/kopierad?
Tendens: Är källan partisk? Eller har författaren en bakomliggande agenda?
Tid/Närhet: Samtid, vittnesmålet ska vara så nära den aktuella händelsen som möjligt.
Beroende: Är källan beroende av andra eller är det en förstahandskälla. Kan man få svar från två ställen?
Vad innebär begreppet förförståelse/förståelsehorisont? Vilka komponenter kan sägas ingå i detta begrepp?
Varje person har en egen förförståelse/förståelsehorisont vilket innebär att varje person kommer att uppleva fenomen på olika sätt. Vår förståelsehorisont bestämmer vad vi kan prata om, vilka frågor vi kan ställa och hur vi tolkar ny information.
Försståelsehoristonten kan utvidgas genom forskning och erfarenhet, men man kan aldrig lämna den.
Komponenter:
Språk och begrepp: Begrepp förändras med tiden och språk har inte exakt samma ord vilket gör det svårt att tolka.
Trosuppfattningar: Saker jag tror om verkligheter påverkar hur jag tolkar verkligheten.
Personliga erfarenheter: En person som kommer från ett land kan uppfatta polisen som elak i Sverige eftersom de haft de erfarenheterna sedan tidigare.
Vad innebär det att observationer är teoriberoende? Varför var teoriberoende observationer ett problem för de logiska positivisterna?
Positivisterna menade att observationer är en objektiv tolkning. De menar att en observation är en aktiv process som innefattar en tolkning av det som varseblivs.
De föreställningar vi omfattar, vår världsbild, färgar och formar det vi observerar. Ex: En vanlig person och en röntgenläkare observerar inte samma saker när de tittar på en röntgenbild. Ljus och ljud tolkas olika och observationerna blir då teoriberoende.
Tanke —> Observation. (Finns en tanke om hur observationen ska se ut, tänkandet präglar hur vi observerar saker.
Redogör för begreppen rationalism respektive empirism. Hur skiljer de sig de båda positionerna från varandra? Ge exempel på en filosof som tillhörde respektive riktning och beskriv kortfattat deras filosofi.
Rationalism:
- Kunskap fås genom att använda förnuftet/tänkandet.
- Finns ett för alla gemensamt förnuft som är utrustat med vissa idéer från födseln.
- Ex på filosof: Descartes, Spinoza och Leibniz.
Empirism:
- Kunskap nås via våra sinnen. Erfarenhet snarare än förnuftet.
- Inga medfödda idéer, kunskapen kommer utifrån och in. Föds som ett blankt blad och fylls på med mha våra sinnen/erfarenheter). “Erfarenheten bygger all kunskap”.
- Ex på filosof: John Locke, Berkeley och Hume.
Skillnader:
Rationalism - Kunskap knyts till medvetande, till människans förnuft. Misstrodde sinneserfarenheter. Deduktiva slutledningar.
Empirism - Kunskap knyt främst till sinneserfarenheter. Misstrodde förnuftet/tänkandet. Induktiva slutledningar.
Redogör för skillnaden mellan den traditionella respektive filosofiska hermeneutiken. Nämn en filosof som representerar respektive position.
Traditionell hermeneutiken: Fokus på förhållandet mellan verket/texten och författarens liv och intentioner. Målet är att komma fram till en korrekt tolkning utifrån vad författaren menar.
Ex på filosof: Friedrich Schleiermacher.
Filosofisk hermeneutiken: Fokuserar på förhållandet mellan verket/texten och läsaren. Hur läsaren tolkar texten.
Ex på filosof: Hans-Georg Gadamer.
Vilka är de s.k. CUDOS-normerna och vad innebär de?
4 normer som kännetecknar vetenskapssamhället.
Communalsim - Gemensamt ägande av kunskap, öppen kommunikation i vetenskapssamfundet. Ingen äger kunskapen - all forksning bygger på tidigare forskning. Forskare ska erkännas, fult att ta patent.
Universalism - Vem som forskar spelar ingen roll, det viktiga är att hypotesen skall gå att testa. Forskning ska vara objektiv, ingen ska uteslutas pga etnicitet.
Disintrestedness - Nyfikheten ska driva, inte personliga intressen. Fusk ska motverkas och avslöjas. Objektivitet.
Organized Skepticism - Ny forsknings måste granskas, ifrågasättas och prövas innan den kan accepteras.
(Emotionell neutralitet) - Forskare ska inte vara emotionellt engagerad i sina teorier.
Förklara vad de logiska positivisterna avsåg med termen verifierbarhetsprincipen.
Vilka utsagor menade de var verifierbara? Vilka utsagor ansåg de vara icke-verifierbara.
Vad avses med att de ansåg att verifierbarhetsprincipen utgjorde ett demarkationskriterium mellan vetenskap och icke-vetenskap?
De menade att vetenskapliga påståenden måste vara verifierbara. Detta skiljer sig från religion. Är det demarkrationskriterium som skiljer vetenskaplig kunskap från icke-vetenskaplig kunskap.
Metafysiska-påståenden är de påståenden som inte går att avgöra med observationer om det vare sig är sanna eller falska. - Kognitivt meningslösa, t.ex “det är fel att äta kött.”
Förklara innebörden i den s.k. hermeneutiska cirkeln.
Man kan inte förstå en enskildhet utan att förstå den helhet som den ingår i och vilken roll den spelar i denna helhet. Samtidigt som helheten ju är uppbyggd av enskildheter och bara kan förstås genom dessa.
Delen förstås via helheten och helheten förstås via delen.
Vad menar Gadamer med ”horisontsammansmältning”?
Summan av de olika begrepp genom vilka vi förstår verkligheten. Vår horisont bestämmer vad vi kan tala om, vilka frågor vi kan ställa, hur vi tolkar ny information och liknande. Man kan utvidga sin förståelsehoristont genom forskning och erfarenhet men man kan aldrig lämna den.
Det bästa vi kan göra är att studera den historiska händelsen detaljerat till den på något sätt införlivas med vår egen horisont. Detta är en dubbel process som förändrar både händelsens mening och horisonten.
Ge ett exempel på en induktiv slutledning. Vad kännetecknar en sådan slutledning?
Induktiv slutledning (Tillhörde empirismen):
- Går från specifika premisser till en generell slutsats.
- Premisserna består av observationer.
- En induktiv slutledning är inte 100% säker att den är sann.
- Alltid möjligt att utan självmotsägelse hävda premisserna men förneka slutsatsen.
Ex: Premiss 1 - Observerar en vit svan.
Premiss 2 - Observerar en vit svan.
Premiss 3 - Observerar en vit svan.
Slutsats - Alla svanar är vita.
Ge ett exempel på en deduktiv slutledning. Vad kännetecknar en sådan slutledning?
Deduktiv slutledning
(Tillhörde rationalismen)
- Går från generella premisser till en specifik slutsats.
- Man säger inte att slutsatsen är sann, man säger: givet att premisserna är sanna så är också slutsatsen sann.
- Slutledning följer slutsatsen logiskt ur premisserna. Det innebär en självmotsägelse att hävda premisserna men förneka slutsatsen.
Ex: (syllogism)
Premiss 1: Alla människor är dödliga
Premiss 2: Sokrates är en människa.
Slutsats: Sokrates är dödlig.
Förklara innebörden i begreppen oberoende och beroende variabel.
Oberoende variabel - En variabel som representerar en kvantitet som förändras i en undersökning/experiment.
Beroende variable - Det som inträffar till följd av förändringar i den oberoende variabeln. Det man ska undersöka.
Ex: Hur påverkas människor (beroende) av koldioxidförändringar (oberoende).
