Instuderingsfrågor tema 3 Flashcards
Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. I Patientsäkerhetslagen finns angivet vårdpersonalens allmänna skyldigheter i patientsäkerhetsarbetet.
A) Vad innebär patientsäkerhet enligt patientsäkerhetslagen?
B) Ge två exempel på skyldigheter som hälso- och vårdpersonalen har för att hålla en hög patientsäkerhet enligt denna lag
A) Enligt patientsäkerhetlagen innebär patientsäkerhet är att patienten ska skyddas mot vårdskada, vårdskada är när patienten får ett lidande, det kan vara fysiskt, psykiskt, sjukdom eller dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso-och sjukvården.
B)Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överenskommelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska så långt som möjligt utföras i samråd med patienten. Vårdskador och riskförhållanden ska anmälas. Delegering.
Ange målet med Hälso- och sjukvårdslagen och ge tre exempel på vad god vård innebär enligt samma lag.
Målet för hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska vara lättillgänglig, av god hygienisk kvalité och kostnadseffektiv. Den ska främja patientens delaktighet och självbestämmande samt respektera patientens integritet. Den personen med störst vårdbehov ska ha förtur
Ange vad Patientlagen syftar till och ge två exempel på vad bestämmelser som lagens innehåller för att tydliggöra denna inriktning.
Patientlagen syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning. Det ska främja patientens integritet, självbestämmande och integritet. Lagen bygger på de skyldigheter som vårdgivare samt hälso-och sjukvårdspersonalen har. Lagen innehåller olika bestämmer som tex tillgänglighet, information, samtycke och delaktighet. Ett exempel är att patienten ska få information om sitt hälsotillstånd och hur de förväntas att vårdas samt vad det finns för verktyg att främja deras hälsa.
Patientsäkerhetslagen: Du konstaterar att en patient har drabbats av en vårdskada.
A) Vad är en vårdskada?
B) Vad är en allvarlig vårdskada?
A) En vårdskada är när patienten får ett lidande, det kan vara fysiskt, psykiskt, det kan vara en sjukdom eller så allvarligt som ett dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso-och sjukvården.
B) En allvarlig vårdskada räknas som en skada som påverkat dig resten av ditt liv eller som inte försvinner, men även en vårdskada som har gjort att du är i mycket större behov av vård. En allvarlig vårdskada, kan även innebära när en patient avlider.
Vilka skyldigheter har hälso- och sjukvårdspersonalen (du) då ni upptäcker en vårdskada eller om det har hänt något som kunnat medföra en vårdskada?
Alla vårdskador ska anmälas till inspektionen av vård och omsorg, den anmälan kallas för lex Maria anmälan. Alla som har blivit drabbade av en vårdskada har rätt till ersättning. Vårdpersonalen har skyldighet att skriva en avvikelse samt informera patienten om vårdskadan eller vårdhändelsen. När en vårdskada har uppstått ska det anmälas till vårdgivaren som sedan gör en egen bedömning eller utredning och anmäls vidare till inspektionen av vård och omsorg, IVO. Det ska även göras en anmälan om det finns risker eller om personal utsätter patienter för fara.
Patientsäkerhetslagen. Offentlighets-sekretesslagen. Vad innebär tystnadsplikt och sekretessen inom hälso-och sjukvården?
Det finns många regler inom hälso-och sjukvården. Tystnadsplikt och sekretesslagen är några av de, och det är lagar för att skydda patientens personliga integritet. Man ska inte lämna ut uppgifter om patienten till obehöriga och det är en viktig aspekt inom vården för att kunna ha tillit till vården. Sekretess innebär att man inte får berätta något om en patient för någon annan än den som deltar i just den patientens vård. Man ska alltså inte diskutera om en patient med en kollega som inte vårdar just den patienten, trots att kollegan också har tystnadsplikt. Man får inte röja uppgifter om någon patient, varken muntligt eller skriftligt.
I Patientdatalagen finns bestämmelser om att en patientjorunal ska föras vid all vård av patienter. Informationshanteringen inom hälso-och sjukvården ska vara organiserad för att tillgodose patienters säkerhet och god kvalite och alla personuppgifter ska behandlas så att patienternas integritet respekteras.
Vem är skyldig att föra en patientjournal?
Vem får ta del av journalanteckningarna?
A) De som är skyldiga att föra en patientjournal är all legitimerad personal och den personal som har särskilt förordnande
B) De som får ta del av journalanteckningarna är enbart den personal som vårdar patienten samt patienten själv
Att screena risker för undernäring är ett prioriterat bedömningsområde för sjuksköterskan. Ange fyra riskfaktorer.
Fyra riskfaktorer för undernäring är minskat födointag de tre senaste månaderna, viktförlust, ätsvårigheter och BMI under 20
Fallriskbedömning är ett område som sjuksköterskan har ansvar för. Ange sex faktorer som kan öka risken för fall.
Det finns många riskfaktorer för fall och inom många områden, tidigare fallolyckor, medicinering (lugnande, antidepressiva) Sensoriska funktionsnedsättningar, kognitiv funktionsnedsättning och gångförmåga. Riskfaktorer finns utifrån sjukdomar, symptom, miljön patienten är i samt individens resurser. Nedsatt syn Lågt Hb Förvirring Undernäring Biverkan på läkemedel Nedsatt styrka och rörlighet
Ange en skala du kan använda vid bedömning gällande risk för trycksår och ange fyra olika riskfaktorer som bedöms.
Modifierad Nortonskala. Psykisk status, fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag, inkontinens, allmäntillstånd.
Bedömning av ätande och ätsvårigheter kan delas in i tre faser.
A) Vilka tre faser består ätandet av?
B) Ge två? Exempel på omvårdnadsåtgärder för varje del.
A) De tre faser som ätandet består av är intagandet av mat, sväljningsprocessen, ork och aptit
B) Matning, hjälpmedelsförskrivning, sittställning, lugn miljö, kolsyrad dryck, konsistensanpassning, sväljningsträning, uppmuntran, energiberikad kost, små måltider men ofta, näringsdryck
Beskriv omvårdnadsprocessen olika delar
Det finns olika delar inom en omvårdnadsprocess. Datainsamling (omvårdnadsamnes, omvårdnadsstatus) Problemformulering (omvårdnadsdiagnos) Planering (omvårdnadsmål) Genomförande (omvårdnadsåtgärder) Utvärdering/Resultat, VIPS modellen
Patienten kontaktar hälso-och sjukvården av en anledning. Man tar emot vårdbegäran.
Bedöma behov av utredning, personal bedömer behov av och väljer metod för utredning. Personal lyssnar på patientens berättelser.
Personal genomför en utredning och identifierar hälsoproblem, gör en diagnos och ett mål, men det är utifrån patientens berättelser. Man utreder.
Bedöma behov av åtgärder. Patient och personal bedömer vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra för att uppnå målen som är satta, utifrån patientens egna resurser.
Åtgärda, patienten genomför åtgärderna vid behov med stöd från personal eller andra för att uppnå mål.
Utvärdering, patient och personal följer upp processens åtgärder och resultat mot uppsatta mål
SMARTA mål ska finnas i omvårdnadsplanen. Beskriv vad detta innebär och formulera ett smart omvårdnadsmål utifrån vilket du som sjuksköterska kan planera oberoende omvårdnadsåtgärder.
SMARTA mål står för: Specifika (vara tydlig och specifik med målet osv), mätbara (statistisk) accepterande (patienten måste vara med på målet eller planen), realistiska (inte för höga mål det kan leda till många misslyckande och hoppet tappas) och tidsbestämda (sätta en specifik tid för målet för att kunna nå det inom en viss period). Det ska tydligt stå vad som ingår.
Smittöverföring ska förhindras i all hälso- och sjukvård.
A) Ange tre smittöverföringsvägar och en åtgärd för var och en för att förhindra smitta.
B) Vilken är den vanligaste smittan inom sjukvården?
C) Vilken är därmed den viktigaste åtgärden för att förhindra smitta?
Tre olika smittöverföringsvägar är indirekt kontaktsmitta: som är genom händer eller material i omgivningen och en åtgärd är basala hygienrutiner och säkra städrutiner.
Direkt kontaktsmitta: som är genom fysisk kontakt genom våra händer exempelvis. En åtgärd åt detta är handdesinfektion, förkläde samt handskar.
Blodsmitta: (hepatit) smittan kan överföras genom använda kanyler, men även genom sexuell kontakt. En åtgärd är handskar, sprit och förkläde.
B) Den vanligaste smittan inom sjukvården är indirekt kontaktsmitta
C)Den viktigaste åtgärden för att förhindra smitta är alltid basala hygienrutiner
Vårdsituationer som kan förklaras utifrån begreppet abjekt. Tex en person som lever med trakeostomi (öppen luftväg på halsen) har beskrivit känslan av att vara ett “abjekt”. Vad omfattas av detta begrepp?
Begreppet abjekt omfattar situationer och förhållanden som är relaterade till kroppsligt avfall och förfall och som väcker avståndstagande hos andra. I detta exemplet med en person som lever med trakeostomi är kan det väckas olustkänslor när det ska renas i luftvägarna, då ljudet av slem och synen väcker olustkänslor.
Kroppsuttömningar är inbäddade i en sorts undermedveten och outtalad “ smutshierarki “ som är präglad av samhällets normer och ideal. Vi reagerar instinktivt med äckel och skam inför tex avföring, var eller kräkning, medan tårar väcker helt andra känslor, tex sympati och betraktas som rena. Skam är en stark upplevelse och kan delas in i två olika typer: Kroppsskam och skamkropp.
Ge ett exempel på varje och förklara skillnaderna.
Skillnaden mellan kroppsskam och skamkropp är att kroppsskam handlar om att skämmas över sitt utseende eller hur kroppen uppför sig, det är ofta kopplat till normer och relationer som finns i samhället. Skamkropp handlar om att vi skäms över oss själva, över den vi är. Eller snarare den person vi blir när vi blir sjuka, i behov av hjälp från andra. Det handlar i relation om att vi är annorlunda till den vi egentligen vill vara.
Det är viktigt som sjuksköterska inte visa sina negativa känslor för patienten. Lawler (2006) menar att en central fråga utifrån ett somlogiskt förhållningssätt är att i möjligaste mån åstadkomma “icke-skamlig” omvårdnadssituation.
Ge två exempel på strategier för att åstadkomma en “icke-skamlig” omvårdnadssituation.
För att åstadkomma en icke-skamlig omvårdnadssituation är det viktigt att sjuksköterskan med kroppsspråk, avledande samtal och på andra olika sätt visar för patienten att hen inte själv tycker att situationen är besvärande. Då visar sjuksköterskan att patienten inte har någon anledning till att skämmas för något. Men även med bekräftande blickar, aktivt och engagerat signalera för patienten att jag finns här, jag är med dig. Att skapa trygghet, kontakt samt tröst för patienten så hen känner sig trygg och inte behöver skämmas längre.
Vid kroppslig omvårdnad av svårt sjuka kan vårdpersonal av välvilja ta över de kroppsliga omvårdnadsaktiviteterna. Resonera och förklara kort om risker i detta sammanhang.
Det kan vara att en patient har svårt att duscha, men vårdaren vill av välvilja hjälpa till och duschar patienten själv, men resultatet kan istället leda till ett övertagande, av patientens kropp. För patienten kan det upplevas som att bli fråntagen möjligheten att känna sig själv som en kapabel person. Det handlar om att respektera patientens integritet och alla människor är olika och att man från varje patient ser personen som unik och inte drar egna slutsatser om vad de vill, respektera deras autonomi.
Evidens ur ett vårdvetenskapligt perspektiv har beskrivits av Eriksson Nordman och Mylymäki (1999) i modellen huvud-hjärta-hand. Förklara modellen och ge exempel på hur du har tränat utifrån detta perspektiv i case och på färdighetsträningar.
Huvud står för evidensen, det vetenskapliga, vår teoretiska kunskap. Hand står för det tekniska alltså vårt utförande. Hjärta står för vårt etiska förhållandesätt.
Ett exempel på detta är när vi fick i våra färdighetsträningar först berätta för patienten vad vi skulle göra, men även med hjälp av vår teoretiska kunskap och det vetenskapliga som vi vet av tex att bädda med en patient i sängen men även att utföra arbetet med våra händer och sedan med hjärtat vara delaktig med patienten och berätta vad som händer för att skapa en trygg miljö så patienten inte känner sig utanför eller som osynlig.
Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Hur vill du beskriva skillnaden mellan en person och en patient? Förklara vad som menas med en personcentrerad vård.
Skillnaden mellan en patient och en person är att en patient är rent medicin, man ser endast medicin och läkemedel, man vill läka patienten medans en person är hur personen är, att skapa en relation och att en patient också är en person. En person har erfarenheter, berättelser och massor av annat att berätta. Det kan även vara en skillnad på ett annat perspektiv, jag kan träffa dig ute på stan och se dig som en person, men då frågar jag inte om din medicinska historik, utan snarare hur många barn du kanske har. Medans om en läkare eller en annan person träffar dig som patient på sjukhuset att det inte blir samma relation eller aura. Då är det lättare att se personen som en patient och tänka rent medicinskt bara, vilket är fel.
Personcentrerad vård är patienter inte ska ses som patienter utan som personer. Fokuset ska ligga på personens berättelser, livssituation, resurser samt kultur. Vårdaren ska förstå den andra personen så hen känner sig förstådd. Mötet med den andra men även om hur vård ska planeras, organiseras och genomföras.
Evidensbaserad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser.
Utveckla vad som menas med evidens.
Evidens kan beskrivas bäst som bevis, och det menas med att sjuksköterskorna inte bara har en teori eller hypotes, utan evidens menas med att det finns bästa tillgängliga bevis.
Evidensbaserad vård är däremot en process och ett förhållningssätt. Det handlar alltså om att man sätter ihop sjuksköterskans kunskap med experters evidens och sedan så tar man ett beslut utifrån det. Man sätter ihop en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om olika insatser.
