Instuderingsfrågor: Externredovisning. Flashcards
Vad är årsredovisningens syfte, vem läser den och varför?
Syftet med årsredovisning är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara användbar som underlag för användarens beslut i ekonomiska frågor.
Minska informationsasymiatrin mellan intressenter och företag. Primära användare är aktieägare, kreditinstitut och skattemyndigheter.
Ge exempel på olika företagsformer?
Aktiebolag, Handelsbolag, Ekonomisk förening, Kommanditbolag och enskild firma.
Vilka är de grundläggande reglerna för ett aktiebolag?
Grundläggande reglerna för ett aktiebolag utformas i aktiebolagslagen och behandlar bland annat storleken på startkapital i form av aktiekapital: publika bolag ska ha minst 500k och privata bolag minst 50k. I övrigt är måste bolaget hålla årsstämma, det ska finnas en styrelse, det ska finnas en ledning samt revisorer som kan oberoende granska årsredovisningen.
Vilka lagar och regler styr löpande redovisning, bokslut och årsredovisningens utformning?
Detta styrs av BFL – Bokföringslagen och ÅRL – Årsredovisningslagen.
Vilka är de grundläggande reglerna i bokföringslagen och årsredovisningslagen?
Grundläggande reglerna i BFL är bokföringsskyldighet – juridiska personer är bokföringsskyldiga vilket innebär att dessa löpande skall bokföra affärshändelser, ha verifikationer som underlag, upprätta balans- och resultaträkning samt följa god redovisningssed. I ÅRL är handlar de grundläggande reglerna om vem som skall upprätta en årsredovisning, hur denna ska utformas, att den innehåller de delar den ska, att den följer de värderingsregler som gäller för tillgångar samt att den vidare offentliggörs (skickas in till bolagsverket).
Ge exempel på några organ som ger ut rekommendationer för redovisning?
FAR, Rådet för finansiell rapportering (RFR), Bokföringsnämnden (BFN) samt internationellanormgivare (IFRS) ger ut rekommendationer för redovisning.
Vad heter regelverken för redovisningsregler som ska användas av noterade bolag, stora svenska bolag vilka inte är noterade respektive små svenska bolag som inte är noterade?
Noterade bolag följer regelverket IFRS, stora svenska icke noterade bolag (50/40/80) följer K3 och små svenska icke noterade bolag följer K2.
Vad är K3 och vilka företag ska följa detta regelverk?
K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att regelverket skrivs så att läsaren har regelverket som en ledstjärna. Sen är det upp till personen som bokför/redovisar att tillämpa regelverket när vi tolkar en viss situation/transaktion. K3 är alltså till för större företag som under minst två år i följd uppfyllt minst 2 av följande kriterier: *Minst 50 anställda.
*Balansomslutning på minst 40mkr.
*Nettoomsättning på minst 80mkr.
Vad menas med K3s ”föreställningsram”?
Föreställningsramen innebär att vi lyckas efterfölja det principbaserade regelverket och dess principer. Principerna som nämns är följande:
Fortlevnadsprincipen – företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet.
Konsekvent tillämpning och jämförbarhet – samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna konsekvent mellan räkenskapsåren.
Försiktighet – värdering av de olika posterna ska göras med med iakttagande om rimlig försiktighet.
Periodisering – intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med oavsett tidpunkt för betalning.
Individuell värdering – de olika beståndsdelarna i balansräkningens poster skall värderas var för sig.
Kvittning – tillgångar och avsättningar/skulder får ej kvittas mot varandra. Detsammagäller för intäkter och kostnader.
Kontinuitet – ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.
Ekonomisk innebörd – transaktioner och händelser ska redovisas och presenteras i enlighet med sin ekonomiska innebörd.
