Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Farmakologi > instuderingsfrågor > Flashcards

instuderingsfrågor Flashcards

1
Q

Positiva farmakologiska effekter med opioider

A

1) Analgesi: höjer smärttröskeln och förändrar upplevelsen av smärtan. Mycket god effekt på nociceptiv smärta och viss effekt på neurogen smärta. Effekt i hjärnan, ryggmärgen och periferin vid inflammation.
2) Minskar ångest och oro: en viktig komponent i den analgetiska effekten.
3) Dämpar hostreflexen: Denna effekt korrelerar dåligt med den analgetiska och den andningsdepressiva effekten. Påverkar hostcentrum i hjärnstammen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Negativa effekter – biverkningar med opioider

A

1) Eufori: ger ökat välbefinnande, ökar frisättning av dopamin i hjärnan. Ger
beroende. Opioider är narkotikaklassade. Skrivs ut på blankett för särskilda läkemedel. Beror på situationen.
Gäller alla preparat men varierar. Extrem toleransökning,
abstinens svår men ej livshotande (liknar influensa).

2) Trötthet och apati: missbrukare inaktiva, “nedåttjack”. Förstärks av alkohol och sömnmedel.
3) Mios = liten pupill (ej petidin).
4) Andningsdepression: Minskar den andningsstimulerande effekterna av CO2.
5) Illamående och kräkningar: vanligt, stimulation av kräkcentrum i hjärnstammen.
6) Mag-tarm: ökar vilotonus och minskar tarmperistaltik - leder till förstoppning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Exempel på Starka opioider

A

Morfin: standardsubstans, utvinnes från opium, för parenteral och peroral tillförsel, variabel och dålig peroral biotillgänglighet. Billigt.

Oxikodon: profil som morfin.

Fentanyl: mkt potent opiod. Finns som plåster (effektduration på 3 dygn) och nässpray samt sugtablett.

Metadon: profil som morfin fast mer långverkande och bättre biotillgänglighet. Används även vid opioidberoende för att minska återfall i missbruk.

Heroin: = diacetylmorfin, omvandlas till viss del till morfin i kroppen. Mer fettlösligt än morfin och går snabbare in i hjärnan. Används ej som läkemedel i Sv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Svaga opioider

A

Kodein Finns tabl. med enbart kodein och Panocod, Altermol, Treo comp, som är i kombination med paracetamol resp acetylsalicylsyra. Kodein = metylmorfin, 10 % omvandlas i kroppen till morfin, 5-10 % av befolkningen kan ej omvandla kodein till morfin och får då dålig analgesi. 1 % omvandlar för mycket och får för kraftig effekt..

Tramadol. Hämmar även noradrenalin- och serotonin-upptag. Kan även ge psykiska biverkningar (upprymdhet-nedstämdhet, förvirring, hallucinationer). Försiktighet till äldre pga. biverkningsrisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

partiell agonist vad gäller opioider

A

Buprenorfin: partiell agonist, binder hårt till receptorer. Andningsdepression hävs därför sämre av naloxon, Används även vid opioidberoende för att minska återfall i missbruk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Opioidreceptor antagonist

A

Naloxon: liten effekt i sig, kortverkande endast 1-2h, endast parenteralt. Används vid opioidintoxikation och för att avbryta opioideffekter t.ex. efter narkos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

1.) Ange ett sätt att definiera begreppet hjärtsvikt

A

Inadekvat genom blödning av vitala organ pga otillräcklig pumpfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

2.) Ange hur man klassificerar hjärtsvikt

A

NYHA I = organisk hjärtsjukdom utan symptom
NYHA II = Lätt hjärtsvikt
NYHA III = Medelsvår
NYHA IV = Svår hjärtsvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

3.) Etiologi till hjärtsvikt?

A

skriv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

4.) RAAS-systemets roll vid hjärtsvikt?

A

Njurar och kärl känner av den (temporärt) nedsatta hjärtminutvolymen (CO, cardiac output). Detta leder till neurohormonellt påslag för att återställa CO. Detta sker genom påslag av framför allt renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS), vasopressin och det sympatiska systemet. Effekterna är vätskeretention som leder till ökade fyllnadstryck, direkt ökad kontraktilitet och vasokonstriktion med redistribution av CO till vitala organ. Frank-Starling-effekten dikterar att med ökat fyllnadstryck ökar slagvolymen för en given kontraktilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Symptom vid hjärtsvikt

A

Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, ödem, ansträngningsintolerans, nattlig dyspne, ortopne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kliniska Fynd vid hjärtsvikt

A

Rassel över lungorna, takykardi, hepatomegali, Galoprythm, perifer cyanos, perifera ödem, helsvenskas, takypne, kalla händer och fötter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

7.) Objektiva mätmetoder vid hjärtsvikt?

A

Ekokardiografi, kontraströntgen, MRT, arbetsprov : ospecifika

Natriueretisk peptid typ B : specifik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

8.) Vad är BNP/BNF = natriuretisk peptid typ B?

A

Vid tryck och volymbelastning utsöndrar hjärtats kammare kompensatoriskt natriuretriskt peptid typ B. Aktivt BNP har allmänt dämpande cirkulatoriska effekter; ökar natriuresen, sänker PR, BP och CO med mera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

9.) Differentialdiagnoser till hjärtsvikt?

A

Lungsjukdomar, myokardischemi utan angina, övervikt, lungemboli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

11.) Icke-farmakologisk behandling av hjärtvikt?

A

Information, sluta med rökning, reglering av saltintag, kost, diabetes, övervikt, hypertoni, alkohol, vätskeintag, fysisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

12.) Farmakologisk behandling av hjärtsvikt? VIKIGT!

A

Anti-RAAS-farmaka (basbehandling)
-ACE-hämmare, ARB

Betablockerare (tilläggsbehandling-förlänger överlevnad)

Diuretika (symptomatiskt mot vätskretion)

Ny alternativ basbehandling; BNP-nivå höjare+ARB

Därefter ev tillägg beroende på svårighetsgrad:
Kalciumsparande diuretika (mineralkortikoidreceptorantagonister)
-Ivabradin (hjärtfrekvenssänkare vid takykardi)
-Digoxin (vid flimmer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

13.) Vilket var det gamla huvudläkemedlet mot hjärtsvikt?

A

Anti-RAAS-farmaka (basbehandling)

ACE-hämmare, ARB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

14.) Repetera kort RAAS-systemet

A

Är ett sätt för kroppen att förhindra lågt blodtryck med hjälp av en koordinerad effekt av hormonerna angiotensin och renin. Det är även viktigt för reglering av vätskebalansen i kroppen.
Lågt blodtryck uppfattas av njurens juxtaglomeulära apparat, vilket stimulerar njuren till frisättning av renin. Denna reninfrisättning startar en kaskad som genererar ökad vätskereabsorption, vilket leder till mindre urinvolymer.

I blodet finns proteinet angiotensinogen, som tillverkas i levern och är ett förstadium till angiotensin. Renin fungerar som ett protolytiskt enzym, och klyver angiotensinogenet i två delar. Den ena delen är det aktiva hormonet angiotensin I. Detta har dock endast svag effekt. Det finns ett enzym som heter ACE det här enzymet omvandlar angiotensin I till det betydligt potentare angiotensin II. Detta hormon har flera blodtryckshöjande effekter, bland annat:
Sammandragning av de små blodkärlen.
Frisättning av aldosteron från binjurebarken, vilket stimulerar till ökat natrium- och vattenåterupptag i njuren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

15.) Farmakologiska möjligheter att modulera RAAS-systemet?

A

Påverka angiotensin II-syntes
Hämmas av ACE-hämmare

Blockering av angiotensin II-effekter på receptornivå
ATII/AT!-receptoragonister (ARB)

Påverkan av renin frisättning via sympatikusinhibition
Hämmas av beta1-blockerare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

16.) Vad gjorde Sergio Ferreira i Brasilien?

A

peptid från brasiliansk huggormsgift -> hämmade ACE från hundlunga -> utvecklades till lkm kaptopril

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

18.) Hur verkar ACE-hämmare?

A 
Effekter? 
Motverkar salt och -H2O-retention
PR minskar
Minskar pre och afterload
Kardioprotektiva effekter, njurprotektiva effekter

Biverkningar?
Hypertension med yrsel
Hypokalemi
Torrhosta

Benämning?
Priler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

19.) Hur verkar ARB?

A

Verkningsmekanism: blockerar ANG II-receptorer typ 1

Effekter?
Blockerar ANG II-receptorer typ 1 (AT1-receptorer)

Biverkningar?
Som ACE-hämmare men ej torrhosta

Benämning?
Sartaner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Redogör för basalfysiologin vad gäller blodsockerreglering (hur, var och när utsöndras insulin, vilka effekter har insulin resp. glukagon i muskler, fettceller och lever, vad är glykogen, glukoneogenes etc. etc.)

A

Blodsockernivåerna regleras genom negativ feedback i syfte att vidmakthålla kroppens homeostas. Nivåerna av glukos i blodet styrs av celler i langerhans öar. Om blodets glukosnivåer rasar ner till farliga nivåer, vilket kan ske när man inte ätit på länge, kommer alfa-celler i bukspottkörteln att producera glukagon, ett hormon vars effekt på levercellerna leder till att blodets glukosnivåer ökar genom en process som kallas glykogenolys. Glykogenolysen innebär att det bildas glukos av glykogen. Glukoset utsöndras sedan i blodomloppet, och därigenom har blodsockernivåerna ökat.

När blodsockernivån stiger, antingen genom intag av föda eller genom glykogenolysen, utsöndras ett annat hormon från de Langerhanska öarnas beta-celler. Detta hormon kallas insulin, och har effekten att den får levern att bilda glykogen från glukos. Effekten kallas glykogenes. Denna process leder också till att omkring 2/3 av kroppens celler (varav de flesta är muskelceller och fettceller tar upp glukos från blodet. Därmed sänks blodsockernivåerna. När insulin binder till sina receptorer, och glukoset upptas av cellen, fosforyleras glukoset ifråga till glukos-6-fosfat. Därför blir inte cellen mättad på glukos, och kommer vid behov att uppta mer.Insulinet fungerar också som budbärare till flera andra organsystem, och är en av de viktigaste kontrollmekanismerna i människans ämnesomsättning.

Insulin utsöndras vid för höga blodsockerhalten och ger:
Minskad gulkoneogenes
Minskad fettkatabolism (inhiberar hormonkänsligt lipas -> färre cirkulerande fettsyror)
Minskad proteinkatabolism
Vid en god tillgång av glukos i kroppen; tar till vara på glukosen och nedreglerar andra vägar för att få energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Redogör för patofysiologin vid diabetes typ 1 resp. diabetes typ 2. Viktiga skillnader dem emellan?

A

Typ 1:
T-cellsmedierad destruktion av B-cellena.
Debuterar tidigt (mycket ovanligt efter 35 års ålder)
Stark ärftlighet; prevalens 0,5%, risken om en förstagradssläkting är sjuk 7%
Kopplat till genetisk variation i HLA-systemet
Hypo-,hyperthyreos, celiaki associerar

Typ 2:
Minskad känslighet för insulin hos målcellerna
Ingen snabb insulinrespons på ökade glukosnivåer (men större och senare)
Starkare ärftlighet än typ 1 men samtidigt beroende av livsstilsfaktorer
Viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom
Progredirerar : B-cellerna bränns succesivt ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

3.) Det finns betydligt fler behandlingsalternativ vid typ 2 diabetes än vid typ 1 diabetes. Vad beror detta på?

A

Typ 1 behandlas alltid med insulin medan typ 2 behandlas med po-farmaka men till slut oftast också med insulin. Vad gäller typ 2 måste inte insulinkänslighet leda till diabetes. Denna kan regleras med kost, rökstopp och motion. Skulle inte detta fungera går man sedan vidare till antidiabetika. Antidiabetkan minskar glukosproduktion och upptag, ökar insulinfrisättningen, ökar insulinets effekter perifert och ökar glukos insöndringen. Antidiabetika skulle inte fungera på vanlig diabetes då man inte har någon egen insulin produktion utan måste tillföra insulin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

4.)Redogör för verkningsmekanismen samt viktiga komplikationer vid:

Peroral insulinbehandling
Metformin
SU-preparat och meglitimider
Glitazoner
inkretiner och DPP4-hämmare
SGLT2-hämmare
Alfaglukos hämnare
A

a.Peroral insulinbehandling
Metformin, Su-preparat och meglittinider, gliatazoner, inkretiner och DPP4-hämmare, SGLT2-hämmare, alfaglukosidashämmare

b.Metformin
Ej kartlagd verkningsmekanism. Men man vet att metforminet minskar glukoneogenesen hos hepatocyter kraftigt samt ökar upptaget av glukos i levern -> sänkt blodsocker.

Biverkningar: illamående, GI-besvär (mildras med tiden eller om de tas med föda)
Laktacidos framförallt hos äldre med djur påverkan:
Glukogeneogenesen i levern är kroppens huvudsakliga väg att göra sig av med laktat; problem följer om njurens buffrande kapacitet är nedsatt

c. SU-preparat och meglitinider

SU-preparat:
Sulfonureider verkar via sulfonylureareceptorn (SUR1, del av den ATP-känsliga kaliumkanalen) på B-celler. -> Ger ett högre intracellulärt kalium -> vilket ger högre intracellulärt kalcium och insulinfrisättning som följd.

Kontroversiella i viss mån : bränner ut B-celler
Vanliga biverkningar: GI-problem, viktökning, hjärtpåverkan?

Meglitinider:
Sänker plasmaglukos via ATP-känsliga kaliumkanaler i betacellerna. Har dock svagare inbindning än för sulfonureider.

Har en mindre hypoglykemisk risk; snabbare tillslag och kortare duration än SU-preparat.

d.Glitazoner
Agonister till PPARy; transkriptionsfaktor viktigt för bland annat fettcellsfunktion och glukosmetabolism i muskel.

Biverkningar: Ödemtendens, viktökning, kardiovaskulära händelser och lever påverkan

e. Inkretiner och DPP4-hämmare

Inkretioner: familj hormoner som inkluderar GLP-1 och GIP. Utsöndras från celler i tunntarm: höjer insulinutsöndringen och minskar glukagonsekretionen. Bryts ner av enzymet DPP-4 .

DPP4-hämmare: Minskar enzymaktiviteten hos GLP-1 och där igenom inaktiverar den vilket därigenom minskar blodglukosnivån.

Biverkningar: Hypoglykemi,GI-kanal, huvudvärk och yrsel

f.SGLT2-hämmare
Hämmar återupptag av glukos i proximala tubuli.
Mild bivirkningsprofil: hypoglykemier och urinvägsinfektioner

g.Alfaglukosidashämmare

Akarbos; hämmar nedbrytning av långkedjiga kolhydrater i tarm.

Viss egeneffekt på kardiovaskulär morbiditet och problem med GI-biverkningar, främst flatulens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q
  1. )Hypoglykemier är en vanlig och potentiellt mycket farlig komplikation vid insulinbehandling. Hur hanteras denna? I lätta fall? I svåra fall?
A

I det flesta fall räcker det att ge något sött/dricka. Men om person är medvetslös/inte kan få i sig något måste personen få en glukagoninjektion; många har speciella sprutor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

6.) Vilka är de två akuta och livshotande tillstånd som kan uppstå vid obehandlad (eller otillräckligt behandlad/dåligt inställd) diabetes? Redogör för patofysiologin.

A

Ketoacidos: Drabbar främst typ 1. Inträffar vid kraftig insulinbrist. Metabolismen omregleras som vid svält. Olika lipas som hämmas av insulin och aktiveras av glukukagon drar igång - triglycerider bryts ned till glycerol och fria fettsyror. Fettsyrorna görs i levern om till ketoner som är sura. Njurens förmåga att kompensera är störd pga elektrolytrubbningar. Acidos kan snabbt utvecklas särskilt hos barn (timmar!)

Symptom: buksmärtor, slöhet och medvetandepåverkan.
Behandling: Insulin, volymtillförsel, kalium
Livsfarligt!!!

Hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom: Drabbar främst typ 2. Typsikt förlopp: infektion, infarkt, annan sjukdom som ger ökat insulinbehov men kan inte kompenseras. Ger extremt högt blodsocker. Detta är livsfarligt då de är sköra patienter.

Behandling: insulin och korrigering av elektrolytrubbbningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

7.)Vilka komplikationer finns vid diabetes? Varför drabbas just de organen?

A

Sen komplikationer:
Glukos reagerar med andra kolhydrater och proteiner; glykering: stör funktionen; små blodkärl är särskilt utsatta -> kärlskador i ffa njurar, perifera nerver och retina.

Stora kärl störs också: ger ökad risk för ateroskleros och plackbildning -> hjärtinfarkt och stroke.

De små kärlskadorna ger följder och symptom såsom:
Nedsattsyn
Nedsatt njurfunktion
Nedsatt sörlänning
Nedsatt känsel
Potensproblem
Störning av autonom reglering av hjärta och GI-kanal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

8.)Vilka prover är aktuella vid akuta komplikationer (som i fråga 6) resp.
vid rutin-återbesök?

A

Akut: Akut blodglukos, blodgas akut så du inte har ketoacidos, Na, K
Rutin: blodglukos, Hba1c, blodfett, ögonbottenstatus, njurstatus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q
  1. Förklara distinktionen mellan lkm-graviditetskategori C och lkm- graviditetskategori D!
A 
C= Förmodas kunna medför skador för foster och/eller de nyfödda barnet utan att vara direkt missbildningsframkallande.
D= Läkemedel med primärt tetratogena (missbildning på foster) effekter (missbildningsframkallande)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Rektalskum?

A

Skum som ger lokal effekt i rektum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q
  1. Vad är EudraVigilance?
A

Den europeiska biverkningsdatabasen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q
  1. Vilken administrationsform erhålles i praktiken vid korrekt användning av s k brustabletter?
A

Peroral lösning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

LB?

A

Läkemedelsboken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

FGL?

A

Tillverkar läkemedel som patent gått ut på. Dem är föreningen för generiska läkemedel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

LIF?

A

FASS, läkemedelsindustriföreningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q
  1. Vad är intraosseös administration?
A

Nål sätts in i tibia vid akuta fall om ej annan infart kan sättas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q
  1. Vad är en gel?
A

Allergisk reakting, överkänslighetsreaktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q
  1. Vad är en anafylaktisk reaktion?
A

Allergisk reakting, överkänslighetsreaktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q
  1. Nämn någon typ av blodkroppsbiverkning.
A

Leukopeni, minskning av antalet vita blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q
  1. Vad är Quincke-ödem?
A

Där hud och slemhinna möts, ex ögonlock och läppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q
  1. Vad menas med biverkningar typ B?
A

Interaktionens kliniska betydelse ännu ej fastställd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Biverkning typ a?

A

Interaktion har sannolikt ingen betydelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Toxisk effekt?

A

Giftig effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q
  1. Hur definieras numera begreppet ”biverkning”?
A

Skadliga och oavsedda reaktioner till följ av godkänd användning av ett läkemedel i normala doser. Medicineringsfel och användning som inte omfattas av de villkor som anges i godkännandet för försäljning t.ex. felaktig användning och missbruk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q
  1. Hur definierades ”förr” begreppet ”biverkning”?
A

Skadliga och oavsedda reaktioner till följ av godkänd användning av ett läkemedel i normala doser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

buckaltablett?

A

Appliceras innanför kinderna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q
  1. Vilket kan vara skälen till användning av sublingual eller rektal administration?
A

Förbigå första passage effekten och man vill vara säker på biotillgängligheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Rektal administration

A

Stolpiller, klysma och rektalsalva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Exempel på parenteral administration

A

injektion, infusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Sublingual administration?

A

Läkemedlet tas in via munnen men upptaget av aktiv substans sker via ytliga kapillärer under tungan och läkemedlet når systemkretsloppet utan att ha genomgått första passage effekten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q
  1. Ange några exempel på enteral administration
A

Peroralt och rektalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q
  1. Vad innebär den s k ”första-passage-effekten”?
A

Munnen -> Tunntarm -> tarmvägg -> metaboliseras i systemkretsloppet
levern ->

  • Den metabolism som sker från intaget (gäller för oralt intag) till att läkemedlet passerat levern ut i systemkretsloppet för första gången.
  • Medför att upptagen dos blir mindre än intagen dos , därmed måste oralt distribuerade läkemedel ges i högre koncentrationer än de som ges peroralt (tex intravenöst).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Inhalationsadministration med systemeffekt?

A

Narkosmedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Inhalationsadministration med lokal effekt?

A

astma medicin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Nasal administration med systemeffekt?

A

näsdroppar för migrän

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Nasal administration med lokal effekt

A

Näsdroppar för nästäppa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Loaklt verkande lkm

A

salva, kräm, ögondroppar och pasta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

tre huvudtyper av lim administration

A

Lokalt, resorbtivt eller övrigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad betyder administration av lkm?

A

Hur de ges

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

TLV?

A

Tandvårds och läkemedelsverket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Substans?

A

informationsskrift från läkemedelskommitte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad gör en läkemedelskommitte?

A

rekommendationer för en tillförlitlig och rationell lkm användning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

FDA?

A

Food and drug administration, amerikansk myndighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Får man saluföra egentillverkad kosmetika?

A

Nej, läkemedelsverket måste godkänna de!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad gör läkemedelsverket

A

Statlig myndighet, tillser att den enskilde och sjukvården får tillgång till säkra och effektiva läkemedel och att det används på rätt sätt samt på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q
  1. Vad är den europeiska Farmakopén?
A

Anger fastställda regler och metoder för framställning, numera också kvalitetskontroller av läkemedel samt samlingar av definitioner, regler och kvalitetsnormer för läkemedelssubstanser och läkemedelsberedningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q
  1. Vad är EudraPharm?
A

EU`S motsvarighet till FASS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q
  1. Nämn någon lkm-myndighet på Europa-nivå!
A

EMA = läkemedel godkända i EU

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q
  1. Någon kommentar beträffande allmänhetens möjlighet till åtkomst av läkemedelsdata om man jämför BNF och USP-NF med t ex svenska FASS
A

Att dem har bara lista på alla läkemedel medan FASS även inkluderar information kring läkemedlet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q
  1. Vad är USP-NF?
A

USA`s motsvarighet till FASS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q
  1. Vad är British National Formulary (BNF)?
A

Storbrittaniens motsvarighet till FASS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q
  1. Vad är Felleskatalogen?
A

Norges motsvarighet till FASS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q
  1. Vilka använder FASS VET?
A

Veterinärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q
  1. Vad är FYSS?
A

Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q
  1. Hur vet man att ett preparat är godkänt att användas som lkm?
A

står i fass

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

FASS?

A

Farmacevtiska specialiteter i Sverige

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q
  1. Hur anges att ett varumärkesnamn är juridiskt skyddat?
A

® Då är det skyddat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q
  1. Vad menas med ”generiskt namn”?
A

Generiskt namn är en förkortning på det kemiska namnet på de verksamma ämnet i läkemedlet. Ex: Paracetamol

82
Q

GCP?

A

GCP= Good clinical practice

83
Q

GDP?

A

GDP = Good distribution practice

84
Q

GMP?

A

GMP= Good manifactoring practice, massproduktionen i fabriken

85
Q

GLP?

A

Good laboratorium practice

86
Q

Vilka påföljder kan HSAN besluta om?

A

HSAN kan besluta om begränsad/indragen förskrivningsrätt, prövotid eller delegitimering.

87
Q

Vem kan anmäla till HSAN?

A

IVO

88
Q

Vad är lex maria?

A

Lex maria: Vårdgivaren anmäler till IVO om händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada.

89
Q

Vad är ivo?

A

Inspektionen för vård och omsorg

90
Q

Hur anmäls en vårdskada?

A

Vårdpersonal anmäler till sin enhetschef eller så anmäler allmänheten till enhetsechef som sedan kan skicka en Lex Maria vidare till IVO. IVO kan sedan välja att skicka det vidare till domstol eller HSAN.

91
Q

Patientsäkerhetslagen?

A

ssss

92
Q

farmakognisi?

A

Läran om naturprodukter med användning som läkemedel

93
Q

Profylax?

A

förebyggande syfte för sjukdom, vaccin

94
Q

är allergitestmedel lkm?

A

ja

95
Q

Är rönnenkontrastmedel lkm?

A

ja

96
Q

är ppiller lkm?

A

Ja

97
Q

Kan lkm förskrivas till djur

A

ja om du är veterinär och lim är till för djur

98
Q

Giftinformationscentralen?

A

Läkemedelsverket

99
Q

Toxikologi?

A

Läran om giftiga ämnens kemi och effekter, samt behandlingen av dessa

100
Q

Farmaci?

A

läkemedelsberedning

101
Q

Substitutionsbehandling?

A

ersätter de kroppen inte kan tillverka själv, tex insulin

102
Q

Symptomatisk farmakoterapi?

A

Behandling av symptom, näsdroppar

103
Q

Kurativ farmakoterapi?

A

Botande behandling, ex antibiotika

104
Q

farmakokinetik?

A

Vad kroppen gör med lkm

105
Q

Farmakodynamik

A

vad lkm gör med kroppen

106
Q

Vad är artheroskeleros?

A

Åderförkalkning

107
Q

Nämn några hjärt och kärlsjukdomar som kan bli följden av artheroskeleros

A

TIA, stroke, angina

108
Q

Hur vanligt är de med blodfettrubbningar?

A

Ca 30% har de över 55 års ålder

109
Q

Orsaker till blodfetssrubbningar

A

Övervikt, diabetes, ärftlighet, livsstilsfaktorer

110
Q

Farminghamstudien visade vad?

A

Den visade att hyperkolesterolemi är den främsta orsaken till artheroskeleros

111
Q

Vad menas med hyperlipidemi och hyperlipemi?

A

Hyperlipidemi: för högt kolesterol
Hyperlipemi: för höga halter triglycerider som kan leda till bukspottkörtelsinflammation

112
Q

Följder av hypertriglyceridemi?

A

Pankreatit

113
Q

LDL? HDL?

A

LDL: dåligt kolesterol
HDL: bra kolesterol

114
Q

Vad är ett lipoprotein ? Indelning i klasser?

A

En centralt hydrofob lipidkärna inpackas i ett hydrofilt höje av polära substanser

115
Q

Vilka funktioner har apolipoproteiner?

A

Apo B-100 -> Ligad för LDL-receptorn

Apo C-II -> kofaktor för lipoproteinlipas i kapillärendotel

Apo E -> binder till leverceller. Binder till heparin.

116
Q

Huvudsyntesvägsr för kolesterol?

A

Endogena (levern) exogena (GI-kanal)

117
Q

Huvudteorier för artheroskeleros utveckling

A

Endotel skada som utsätts för flödesturbulens och kroniska infektioner.

118
Q

15.) Vilka ska undersökas m a p blodfettrubbningar?

A

De som har kranskärlssjukdom eller annan atheroskelerotisk kärlsjukdom, hög risk patienter ex; diabetiker och personen med högt blodtryck samt de personer där det finns förekomst av blodfettsrubbningar i familjen.

119
Q

Vad mäter man vid misstänkt blodfettsrubbning?

A

Totalt-/s-kolesterol, HDL Kolesterol och triagylcerdier

120
Q

17.) Nämn några livsstilsmodifierande åtgärder mot blodfettrubbningar

A

kosten: bör äta mer grönt och mindre fet mat
Motion: 2-3 ggr i veckan med måttlig intensitet
Rökning och alkohol: Sluta röka och drick i måttlig mängd

121
Q

18.) Ange de olika farmakologiska terapialternativen vid blodfettrubbningar! Verkningsmekanismer?
Viktigare, specifika biverknngar?

A

Statiner det första man provar.
Verkningsmekanism: koletsterolsynteshämmare
Biverkningar: GI-besvär, Insomnia, exantem, lätta muskelsmärtor
OBS: Biverkning; Rhabdomyolys= ospecifik muskelinflammation -> risk för njursvikt
Fibrater
Verkningsmekanism: Ej klarlagd, men man tror att de stimulerar genetiska uttrycket av vissa apoproteiner
Biverkningar: Ökad risk för gallstensjukdom, buksmärta, illamående och diarre.
Esetimib
Verkningsmekanism: Kolesterolupptagshämmare
Biverkningar: Ökar risk för radominolys, har egentligen inga biverkningar men förstärker andra läkemedels biverkningar.
Resenier
Verkningsmekanism: Gallsyrabindande Biverkningar: Förstoppad, lös i magen, ont i magen
PCSK9-hämmare
Verkningsmekanism: som namnet antyder
Biverkningar: Förkylningssymptom, lokal irritation vid injektionsstället
Omega-3-fettsyror
Rekommenderas ej längre brist på dokumenterad effekt

Verkningsmekanism: Biverkningar: Gastrointestinala

122
Q

Kan omega 3 fettsyror köpas receptfritt?

A

Ja

123
Q

1.ADME är en förkortning som innefattar centrala begrepp inom farmakokinetiken. Vad står förkortningen ADME för? Samt ge en kort förklaring till vad varje begrepp innebär.

A

Administration= Upptag från
administreringställe till blodet

Distribution = läkemedlet fördelar sig i kroppen

Metabolism= Nedbrytning av läkemedlet (levern är ett viktigt organ)

Exkretion= Utsöndring av läkemedel (njurar viktiga organ)

124
Q

Joniseringsgraden (molekylens laddning) av en substans är en mycket viktig egenskap med avseende på läkemedlets absorptionsförmåga. Detta kan användas praktiskt genom att utnyttja så kallade jonfällor (syra-bas fällor). Förklara hur en jonfälla fungerar.

A

De flesta läkemedel är antingen syror eller baser, vilket påverkar deras förmåga att passivt diffundera över ett biologiskt membran. En joniserad/laddad molekyl är mer polär och mer vattenlöslig. En ojoniserad/oladdad molekyl är mer opolär och mer fettlöslig. Fettlösliga ämnen tas lättare upp av kroppen eftersom cellernas membran är mer fettlösliga.
I praktiken betyder detta: om vi har ett basiskt läkemedel i basisk miljö:
I en basisk miljö finns OH-, läkemedlet vill ha H+ vilket finns i en surare miljö på andra sidan membranet. Läkemedlet tar sig över membranet utan problem eftersom det är oladdat och tar upp H+ på andra sidan. Läkemedlet kommer nu dock inte kunna ta sig ut eftersom det är laddat. pH-gradienter mellan kroppsvätskor har betydelse för läkemedlets absorption och fungerar som en drivkraft – jonfälla/syra-basfällor
- de flesta läkemedel är syror eller baser påverkar förmågan att passivt diffundera - baser är laddade i sur omgivning och oladdade i basisk
- syror är oladdade i sur omgivning och laddade i basisk
- laddade har låg fettlöslighet; kan ej diffundera!
Ex på syra-basfälla: basiskt LKM i basisk miljö diffunderar över membran in i sur miljö -> kommer binda till vätejoner (H+) blir positivt laddat laddad molekyl kan inte diffundera över membran blir kvar i ex, bölden fångad i syra/basfälla
ASA (sur LKM) har svårt att avge sin vätejon i magsäcken & förblir oladdad diffunderar istället i i kroppen över magslemhinnans cellmembran till neutral miljö avger vätejon (H+) & blir laddad (A-) stannar i magslemhinnan pga kan ej diffundera

125
Q
  1. Levermetabolism ämnar till att inaktivera och göra det lättare att utsöndra ett läkemedel. Levermetabolism kan delas in i två olika grupper, Fas 1 och Fas 2 metabolism. Förklara skillnaden mellan Fas 1 och Fas 2 metabolism med avseende på vad som händer med molekylen och hur det underlättar utsöndringen av substansen.
A

Fas 1: I denna fas sker en förändring/sönderdelning av molekylen genom oxidationer framförallt via CYP-enzym, men även genom reduktion och hydrolys (deaminering & dealkylering). Detta gör läkemedelsmolekylen mer reaktiv.
Fas 2: Här sker tillägg av extra molekyler/grupper via konjugation (glukoronidering, sulfonering, acetylering,metylering) så att vi i slutändan får en vattenlöslig produkt som kan elimineras från kroppen.

126
Q
  1. Förklara hur det kan komma sig att ett läkemedel kan ha en distributionsvolym (skenbar fördelningsvolym) som är flera gånger större än kroppens blodplasmavolym.
A

D-volym = hur stor yta ett LKM sprider sig på

Hög Dv = mycket i vävnad

fettlösligt LKM eliminieras långsamt

Låg Dv = mycket i blod vattenlösligt LKM elimineras snabbare

LKM distrubitionsvolym kan vara flera gånger större än blodplasmavolymen pga att det fettlösliga enkelt lämnar blodet och går in i vävnader som har:

  • extracellulärvätska (12 L)
  • intracellulärvätska (30 L)
127
Q
  1. Läkemedelsinteraktion är ett fenomen som kan inträffa om man ger vissa läkemedel (eller andra substanser) tillsammans med ett annat läkemedel. En möjlig följd av detta är en inducering eller inhibering av CYP-enzymer som hanterar läkemedlets metabolism i levern. Förklara vad konsekvenserna kan bli av en inducering respektive en inhibering av ett CYP-enzym som är delaktigt i metabolismen av ett läkemedel med avseende på detta läkemedels effekt i kroppen.
A

Interaktion: LKM 1 & 2 tex. Vad kan gå fel?

  • inducering ökar rekrytering av nya CYP ökar metabolism av LKM i lever lägre koncentration får för lite effekt (får för lite av LKM 1 pga LKM 2 inducerar CYP)

Inhibering minskar aktivitet på CYP-enzym minskar metabolism av LKM i lever höjd koncentration möjlig överdos (får för mycket av LKM 1. LKM 2 inhiberar CYP.

128
Q

6.Förklara hur ett fettlösligt läkemedel skiljer sig ifrån ett vattenlösligt läkemedel med avseende på hur det fördelas i kroppen. Hur ser plasmakoncentrationen ut för ett fettlösligt läkemedel jämfört med ett vattenlösligt.

A

plasmakoncentrationen (konc. Av LKM i blodet) är betydligt högre vid dosering av vattenlösliga LKM
- det beror på att fettlösliga enkelt lämnar blodbanan & går in i kroppens vävnader i extracellulär/intracellulärvätskan.

129
Q
  1. Ett ”steady state” förhållande i kroppen infinner sig vid upprepade doseringar av ett läkemedel.
    Hur påverkas steady state-koncentrationen av ett läkemedel i blodet om; a) Dosenhöjs
    b) Doseringsintervalletförlängs
    Tar det längre tid att uppnå steady state om doseringsinterallet förlängs?
A

Steady state-koncentrationen påverkas av dos/tid. Dvs, om tiden förlängs blir koncentrationen mindre. Om dosen ökar så blir koncentrationen större. När det gäller doseringsintervallet så påverkar det inte hur snabbt man uppnår steady state. Det beror på läkemedlets halveringstid. Det sänker dock koncentrationen om man inte ökar dosen.

130
Q

1.) Generell indelning av diuretika?

A

Loop diuretika, tiazid diuretika, kaliumsparande diuretika

131
Q

Vilken Jon är måltavla för diuretika?

A

Na+

132
Q

Vart verkar loop-diuretika?

A

I distala henles slynga

133
Q

Verkningsmekanism för loop diuretika

A

Blockerar cotransport/symport av Na+, k+, CL- i luminala epitelet

Denna transporterar normalt nämnas joner tillbaka till plasman från primärfiltratet . När detta hämmas ökar diuresen. Na+ (viktigaste jonen) utsöndras härigenom istället för att återabsorberas och drar sekundärt med sig H2O ut.

134
Q

Target-struktur för loop-diuretika?

A

?

135
Q

Effektstyrka? Om svag eller stark – motivera varför?

A

Extra kraftfull då den verkar relativt proximalt (ökar primärurinens osmotiska tryck längre distalt -> motverkar ytterligare reabsorbtion här).

136
Q

Beredningsform för loop diuretika och varför?

A

??

137
Q

Indikationer för loop diuretika

A

Hjärtsvikt (symptomatisk behandling vid vätskaretention)
Hypertoni
Perifera ödem (vid neuros, levercirros, venös insufficiens

138
Q

Loop-diuretika biverkningar

A 
Hypokalemi
Hypomagnesemi
Hyponatremi
Hypotension
Gikt
Hypokloremisk alkalos
Ototoxicitet (dövhet, tinnitus - etakrynsyra)
RAAS-aktivering
139
Q

Preparatexempel påkopplat diuretika

A

Furosemid (furix)

140
Q

Tiazid-diuretika verkar vart

A

Distala tubuli

141
Q

Target struktur för tiazid diuretika

A

Tiaziddiuretika verkar i distala tubuli och hämmar Na+, Cl– transporten.

142
Q

Verkningsmekanism för tiazid diuretika

A

Hämmar Na+ och Cl- cotransport/Symport-system i luminala epitelet. Återresorbtionen av dessa joner hämmas och diuresen ökar.

Minskar CA2+-utsöndring: reducerar kalciumexkretion i urinen genom en oklar mekanism som inkluderar parathormon som leder till ökad reabsorption i proximala tubuli av Ca2+.

Även andra transportsystem påverkas: t.ex. ökar utsöndring av Mg2+

143
Q

Effektstyrka tiazid diuretika?

A

??

144
Q

Beredningsform för tiazider

A

??

145
Q

Indikationer vid tiazid diuretika

A

Ödem vid lättare hjärtsvikt och av annan genes
Hypertoni
Hyperkalcuri - med urolithiasis

146
Q

Biverkningar tiazid diuretika

A 
Hypokalemi
Hypomagnesemi
Hypertension
Gikt
Hypokloremisk alkalos
Extrarenal effekt
147
Q

Preparatexempel på tiazider

A

Hydroklortiazid (Esidrex®)

148
Q

Vart verkar kaliumsparande diuretika

A

I samlingsröret

149
Q

Target struktur för kaliumsparande diuretika

A

??

150
Q

Kaliumsparande diuretika verkningsmekanism

A

Motverkar Na+ upptag i samlingsrören, vilket är viktigaste lokal för K+ utsöndring. Denna fysiologiska K+ sekretion styrs här av negativ elektrostatisk lumen-potential normalt orsakad av Na+ upptag (plusladdningar försvinner). Hämas detta upptag minskar denna potential och mindre K+ utsöndras

151
Q

Kaliumsparande diuretika, effektstyrka

A

?

152
Q

Beredningsform för kaliumsparande diuretika

A

??

153
Q

Indikationer för kaliumsparande diuretika

A 
Spironolakton: 
Hjärtsvikt (tillägg el alt till loop- el tiazid)
Hypertoni (-II-)
Hypokalemi
Hyperaldosteronism

Amilorid:
Hjärtsvikt (tilläg el alt till loop- el tiazid)
Hypertoni (-II-
Levercirros med ascites

154
Q

Biverkningar för kaliumsparande diuretika?

A

Spironolakton:
Hyperkalemi
Hyponatermi
Endokrina: Gynekomasti, mensrubbningar, testisatrofi, hirsutism

Amilorid: Hyperkalemi och hyponatremi

155
Q

Preparatexempel på tiazid diuretika?

A

Spironolakton: Aldactone®
Amilorid: Amilorid®

156
Q

Till vad används osmotisk diuretika

A

För ökning av diuresen förebyggande och/eller behandling i ligurisk fas av akut njursvikt innan irreversibel obligatorisk njursvikt uppstått.

För att öka utsöndringen av renalt utsöndrande toxiska substanser vid intoxikation

157
Q

Till vad används karbanhydrashämmare

A

Reduktion av förhöjt intraokulärt tryck

158
Q

Definition hypertoni

A

Systoliskt blodtryck >140 mmHg el diastolisk >90 mmHg i vila, uppmätt vid minst tre tillfällen under tre månader

159
Q

Hypertoni prevalens

A

25% av befolkning över 20 år

160
Q

Symptom vid hypertoni

A

Påfallande eller inga alls. Huvudvärk kan förekomma liksom yrsel, uttröttbarhet och irritabilitet. Impotens kan vara ett tidigt symptom.

161
Q

Följder av hypertoni

A

Riskfakor för stroke, njurskada, hjärsvikt, Aneurysm

162
Q

Etiologi hypertoni?

A

Sekundär 2-5%
Njursjukdom, binjurebarkssjukdom, Cushings syndrom, Akromegali, systemiska sjukdommar, nikotin, rubbad thyroidea funktion,

Primär 95-98%
Saltintag, obesitas, insulinresistens, RAAS, Stress, genetik, Låg födelsevikt, neurovaskulära anomalier, endotheldysfunktion, intrauterin nutrion

163
Q

Preklapsi

A

Havandeskapsförgiftning

164
Q

7.) Någon iatrogen orsak till hypertoni ? (Vad betyder begreppet?)

A

Begreppet syftar på något som sjukvården orsakat: i detta fall läkemedel -> biverkningar

165
Q

Riskfaktorer för utvecklande av hypertoni?

A

Övervikt, störd dygnsrytm, rökning, stress, diabetes, njursjukdom, alkohol missbruk, drogmissbruk, fet och saltrik kost, för lite motion, förhöjt kolesterol, mediciner, etnicitet

166
Q

.) Någon tänkbar ännu ej generellt accepterad orsaksteori för hypertoni?

A

Överdriven sympatikusaktivitet, Hypertonidens medföljer njurtransplantat

167
Q

) Riskgrupper med särskilt målvärde? Vilket är målvärdet för dessa?

Hypertoni

A

??

168
Q

Någon hemsk gammal behandlingstyp för hypertoni?

A

?

169
Q

12.) Icke-farmakologisk terapi?

A

Sluta med tobak, börja motionera, gå ner i vikt, Måttlig mängd alkohol, Saltintaget

170
Q

13.) Vilka är de nuvarande rekommendationerna för farmakologisk behandling?

A

Förstahands- resp andrahandsrekommendationer?
Första hand: ACE-hämmare och/eller tiaziddiuretika eller kaliciumkanalblockerare (ARB vid ACE-hämmarintolerans)

Andra hand: Betablockerare, spironolakton

171
Q

) Några moderna preparattyper som inte blivit någon större succé? Varför?

A

Alfa blockerare

172
Q

Benämning för betablockerare

A

Sympatikushämmare

173
Q

Betablockerares 4 egenskaper

A

ISA = Motverkar bradykarditendens?

Selektivitet = Andragenerationspreparat: Beta-1 selektiva

MSA = Effekt motsvarande antiarytmika klass 1 (blockerar Na+-kanaler)

Fettlöslighet = (CNS biverkningar)

174
Q

17.) Fysiologiska organeffekter? Det viktigaste målorganet? Hypertoni

A

CNS: Motverkar centralt utlöst sympatienspåslag

Medulla oblangata/VMC : Ökar baroreceptorsensitivitet (kronisk effekt)

Hjärtat är viktigast! = Negativ kronotropi, inotropi, dromotropi, lusitropi och barmotropi (beta-1)

Kärl: Glatt muskelkontraktion (beta 2) -> (mild) vasokonstriktion

Njure: Nedsatt renin frisättning ( beta-1)

Lunga: Glatt muskelkonstriktion (beta-2) -> bronk-konstriktion

Skelettmuskel: motverkar tremor (beta-2), minskadglukogenolys

Lever: Minskad glykogenolys (beta-2)

Fettväv: Minskad lipolys (beta 3)

175
Q

Vart finns beta-3-receptorn

A

I fettväven

176
Q

Indikationer till betablockerare

A 
Hypertoni
Angina pectoris
Vissa arytmier
Palpitationsbesvär
Feokromocytom
Hjärtinfarkt
Hjärtsvikt
Glaukom
Hyperthyreoidism
Migränprofylax
Familjär, essentiell och senil tremor
Esofagusvaricer
177
Q

Biverkningar vid betablockerare

A

Bradkardi, nedsatt arbeteskapacitet, hypertension, AV-block, hjärtsvikt
Kalla händer och fötter, förvärrade av ev perifer vaskulär sjukdom
Bronkkonstriktion
Hypoglykemi, försenad ”recovery” från insulininducerad hypoglykemi
GI-besvär
CNS: mardrömmar, insomna, trötthet, depression

178
Q

21.) Viktiga kontraindikationer / kombinationer som bör undvikas? Varför?

A

Bronkialastma och annan uttalad obstruktiv lungsjukdom
hjärtsvikt

Försiktighet: Samtidig administration med hjärtselektiv kalciumblockerare pga depressiva effekter på överledning och inotropi kan leda till block och asystoli.

179
Q

Huvudtyper av kalciumkanalblockerare?

A

Kalciumblockerare med övervägande kärlselektiv effekt

Kalciumkanalblockerare med övervägande hjärtselektiv effekt

180
Q

En vanlig benämning (på en viss, vanlig huvudtyp)?

A

Piner = kalciumblockerare med övervägande kärlselektiv effekt

181
Q

Target-struktur för kalciumkanalblockerare

A

Verkar i samlingsröret, blockerar s k L-typ kalciumkanaler

182
Q

25.) Fysiologiska organeffekter? Viktiga målorgan?

Vid kalciumkanalblockerare

A

??

183
Q

Preparatexempel vid kalciumkanalblockerare

A 
Verapamil = hjärtselektiv
Nifedipin = kärlselektiv
184
Q

Indikationer för kalciumkanalblockerare

A

Verapamil: Hypertoni, angina pectoris, profylaktisk efter akutfasen av en hjärtinfarkt när beta-betablockerare ej kan användas, förmakstakyarytmier

Nifedipin: Hypertoni och angina pectoris

185
Q

Typiska biverkningar vid kalciumkanalblockerare

A

Ankelsvullnad, huvudvärk, hypotension, hjärtsvikt, bradykardi, förstoppning

186
Q

Viktiga kontraindikationer / kombinationer som bör undvikas? Varför

A

Verapamil: Obehandlat AV-block, Akut hjärtinfarkt, Hjärtsvikt. Används ej med beta-blcokerare pga additiv effekt på avseende hjärtdepression

187
Q

27.) Något säkert blodtryckssänkande läkemedel som kan ges till gravida kvinnor?

A

Alfametyldopa

188
Q

.) Vilken signalsubstans tror man spelar en viktig roll vid migrän

A

??

189
Q

Vad är metoklopramid

A

Används mot illamåeende

190
Q

Vad är triptaner?

A

5-HT1D-agonister

191
Q

Ergotism?

A

Förgiftning till följd av förtäring av ergotangripen säd eller missbruk av ergot som läkemedel.

(Ergotamin är den mest kända av en serie alkaloider som utvinns ur mjöldryga. Medicinskt används drogen dels vid behandling av migrän, dels inom förlossningsvården och då för att livmodern snabbt ska dra sig samman efter barnets födelse. Ergotamin är en prekursor till LSD.)

192
Q

mjöldrygealkaloider?

A

Parasitsvamp

193
Q

10.) Behandling av migrän? Icke-farmkologisk? Profylax? Akutbehandling?

A

Vad gäller migrän finns icke-medikamentellt profylax. Man säger att personen ska ge akt på trigger faktorer; levnadsätt, måltider, sömn med mera. Tittar man på medicinskt profylax används i första hand betablockerare, sedan pizotifen, kaliciumkanalblockerare, antiepileptikum, metysergid, botox. Är de utlöst av Menstration kan naproxen el östrogen ges. Det finns också ett sorts vaccin som idag ges. Som akut behandling finns icke-medikamentell behandling; avslappning, lugnt och mörkt, kalla omslag på panna. Farmakologiskt ges analgetika, NSAID, metoklopramid, triptan eller mjöldrygepreparat.

194
Q

Vad ska man ej behandla spänningshuvudvärk med

A

Analgetika och muskelrelaxia

195
Q

Behandling av Hortons huvudvärk? Icke-farmakologisk? Profylax? Akutbehandling?

A

Vid behandling av hortons huvudvärk kan man ge profylax i form av kalciumkanalblockerare, pizotifen, litium eller kortikosteroider. Som en akut behandling ges triptaner, mjöldrygeaöakaloider eller syrgas behandling

196
Q

Migrän?

A

Migrän är en folksjukdom. Vid migrän ses synrubbningar i form av lysande prickar/punkter eller sicksacklinjer. Personen kan också ha synfältsbortfall, domingskänsla i hand/arm, ansiktet eller tunga. Ett anfall kan sitta i mellan 4-72 timmar. Värken kan vara måttlig eller stark, dunkande och ensidig. Denna huvudvärk kan byta sida vilket den exempelvis inte gör vid hortons.

197
Q

Hortons huvudvärk?

A

Hortons huvudvärk drabbar främst medelålders män, den är ej ärftlig. En kraftig ensidig smärta, smärta i ögontrakten, tårflöde, ögonlockssvullnad, näsdropp och ögon rodnad med mera. Smärtan kommer ofta på natten vid samma tid med upprepande attacker med 0,5-2 h duration.

198
Q

Godartad huvudvärk?

A

Med godartad huvudvärk menar man en huvudvärk som kan vara ansträngningsutlöst, köldutlöst, idiopatisk eller hostutlöst. Denna huvudvärken är i de alla flesta fall helt ofarlig. Ett exempel på denna huvudvärk är spänningshuvudvärk. Denna huvudvärken kan vara påverkas av stress och oro till exempel

199
Q

Sannolikt godartad huvudvärk

A

En sannolikt godartad huvudvärk säger man att någon har när personen haft liknande huvudvärk tidigare eller under en längre tid

200
Q

Alarmerande huvudvärk? Exempel

A

Alarmerandehuvudvärk är den farligaste formen av huvudvärk och det är också den som kan vara dödlig. Denna huvudvärk kommer med en helt ny intensitet, personen kan vara allmänpåverkad exempelvis ha feber och nackstyvhet vilket tyder på en hjärnhinneinflammation. Personen kan också ha neurologiska symptom som gör att personen blir personlighetsförändrad. De kan också vara en huvudvärk som är dygnsrytm associerad med illamående

201
Q

Hur vanligt är de med huvudvärk

A

Jätte vanligt

202
Q

Könskillnader vad gäller huvudvärk

A

Fler kvinnor än män

Farmakologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions