Instuderingsfrågor Flashcards
Beskriv huvuddragen i den visuella informationens väg från näthinna till hjärna, dvs den biologiska grunden till visuell perception
Först ser du objektet, bilden av objektet träffar linsen i ögat som sedan inverteras (vänds upp och ner på retinal (näthinnan). Denna bild skickas sedan vidare via synnerven till hjärnan.
Beskriv och förklara begreppet ”receptiva fält” (receptive fields) i samband med visuell perception.
På en cell finns ett receptiva fält, de området påverkar aktiviteten i cellen genom stimulus (ljus). Det receptiva fältet kan variera i storlek och vilken typ av visuell egenskap som cellen är känslig för.
I primära synbarken finns en så kallad enkel kortikal cells känslighet för en ljusstrimma med en viss typ av bredd, längd och orientering. Om strimman av ljus avviker från dessa egenskaper så kommer aktiviteten i cellen minska.
Beskriv några olika egenskaper som sensoriska register har, t.ex. det ikoniska minnet.
Sensoriska registret eller sensorisk buffert som det ibland kallas. Vi tror att det finns ett sensoriskt register för varje sinne. Ikoniska minnet är syn registret. Ekoiska minnet är hörsel registret.
Beskriv Biedermans ”recognition-by-components” – teori om objektigenkänning. Förklara också vad som menas med att teorin är ”viewpoint independent”.
I Biedermans “recognition-by-components” modell sägs det att objekt kan brytas ner i formelement som givits namnet geons (geometrical ions). För att kunna beskriva de flesta objekt behövs bara 36 geoner med en uppsättning av strukturella relationer, vilket betyder storleken på objektet och positionen på det. Ett exempel på geons är en kopp som består av en cylinder och en smalare och tunnare cylinder som handtag.
Vilka skillnader finns mellan ansiktsigenkänning och objektigenkänning och vad kan de bero på?
Ansikten bearbetas konfigurativt, alltså utan att vissa drag blir mer tydliga än andra. Vid bearbetningen av objekt verkar representationen av objektet innehålla tydliga delar som bearbetas indviduellt. Exempel hus där ett fönster och en dörr bearbetas enskilt och inte samtidigt. Vid ansiktsigenkänning tolkas hela ansikten samtidigt, helheten. Ansiktsigenkänning blir svårt när det vänds upp och ner (inversion), det är dessutom svårt för oss att identifiera enkla skisser av ett ansikte medan vi lätt kan bearbeta sträckritningar av objekt.
Vad innebär datastyrda (bottom-up) respektive begreppsstyrda (top-down) perceptuella processer?
Datastyrd mental process är mest styrd av stimulationsinformation som presenteras, dvs data. Den datastyrda (bottum-up) process använder sig inte mycket av långtidsminnet; lagrad info och kunskap som redan är lagrad. Begereppsstyrda (top down) processer har stark koppling och användning av långtidsminnet. Den befintliga infon kan aktiveras vid förväntning av situationen.
Top-down - processer definieras som utvecklingen av mönsterigenkänning genom kontextuell information, tex brev med svårläst handstil kan vi förstå sammanhanget baserad på kontexten omkring. Påverkas av tidigare information
Bottom-up - menar att varseblivning/perception börjar vid sensorisk input - vid stimulus. på så sätt kan bottom up beskrivas som datastyrd.
”Inattentional blindness” och ”change blindness” är två fenomen som fått stöd i forskning. Vad innebär dessa fenomen.
Inattentional Blindness: Vid blicken fäst på en punkt men uppmärksamheten någon annanstans så märker vi oftast inte om punkten vi har blicken på ändrar form eller liknande. Med detta vet vi nu att medveten perception kräver uppmärksamhet.
Change Blindness: Vi tar in mycket lite detaljer av en scen, även fast vi tror att vi har en detaljerad bild av scenen. När vi observerar en situation rör vi ögonen cirka 3 ggr per sekund. Under denna ögonrörelse, så kallad saccaden kan detaljer ändras utan att den som observerar ser förändringarna. Ett exempel är i film när de klipper mellan scener, vi märker inte detalj förändringar, även vid perspektivskifte så kan vi missa detalj byte.
Beskriv Treismans ”Feature integration theory” och förklara hur denna teori kan belysa en ”pop-out”-effekt.
Oberoende av vår uppmärksamhet registrerar vi särdrag, därefter kombineras särdrag i en sekventiell process för att bilda objekt, denna process är långsammare än vår initiella process, den fokuserade uppmärksamheten fungerar som ett klister i bildandet av enhetliga objekt, särdragsintergreringen kan påverkas av lagrade kunskaper. vi lägger automatiskt märke till saker som sticker ut, till exempel en pop-out effekt kan tex vara en bild med massor horisontella sträck där ett av sträcken istället är vertikalt och därav sticker ut.
Beskriv 2 olika former av priming.
Repititionspriming – när stimuli återupptas kan den uppfattas snabbare och lättare
Associativ priming – begrepp och idéer associerade till varandra i semantiska nätverk. När ett begrepp aktiveras, exempelvis när du tänker på det, så aktiveras det i olika hög grad även andra begrepp mycket snabbt, automatiskt och omedvetet.
Förväntanspriming - När man medvetet förbereder/förväntar sig att se en viss sak, aktiveras representationerna av det förväntade, så att man uppfattar det snabbare när det sedan presenteras. Aktiveringsprocessen är dock långsammare jämfört med associativ priming.
Vad har fokuserad uppmärksamhet för betydelse för bearbetningen/tolkningen av sinnesinformation? Vidare, vad händer med “ignorerad” information som vi ändå mottar med våra sinnen?
The cocktail effect: Vi är skickliga på att blockera ut information genom att fokusera vår uppmärksamhet på något särskilt stimuli. Vissa saker tar sig förbi blockeringen: Jagrelaterad information Emotionellt laddad information Viktig information
En del teoretiker tror att informationen filtreras bort innan den når medvetandet och andra efter.
Det kan ibland vara svårt att samtidigt utföra två mentala uppgifter (delad uppmärksamhet). Ange möjliga orsaker till detta.
Alla människor har en “begränsad mängd” uppmärksamhet. För att helt klart och tydligt förstå något behöver man därför fokusera helt på den uppgiften. beroende på hur stor perceptuell mängd uppgiften tar så har man olika mängd uppmärksamhet kvar att använda till ignorerad information. T.ex. vid experimentet med det dikotiska lyssnandet så behövde försökspersonen använda hörsel tal och syn eftersom personen ombades att titta på personen som läste. Därför gick mycket av den perceptuella uppmärksamheten åt och därför var det svårt att höra något av den ignorerade informationen.
Vid träning eller övning kan informationsbearbetning bli allt mer automatiserad. Beskriv vilka skillnader som finns mellan automatiska och kontrollerade informationsprocesser.
Automatiska: dessa processer sker utan att vi är medvetna om det, utan intention. Processen är inte heller öppen för introspektion, medveten uppmärksamhet. Processerna förbrukar nästan inget alls av medvetenhetsresurserna. Sist är processen snabb och svår mobifierbar.
Kontrollerade (medvetna): Denna process sker endast om vi gör ett medvetet val att genomför den, behöver ett avsiktligt medvetet beslut. Processen är öppen för både medvetandet och introspektion. Dessutom förbrukar processen medvetna uppmärksamhetsresurser. Denna process är långsam men mycket flexibel.
Vilka skillnader finns det mellan korttidsminne och långtidsminne som talar för att det är olika minnessystem?
Korttidsminnet/arbetsminnet har central exelusivitet, fronoloogisk loop, episodisk buffert och visuo-spatialt skissblock. Korttidsminnet säger oss vad vi gör, vad vi gjorde för en stund sen och i planering vad vi ska göra. Korttidsminnet behövs för att ha ett begripligt och rationellt beteeende.
Medan långtidsminnet har deklarativt/explicit minne, är minnen som vi är medvetna om och med viljans hjälp kan plocka fram. Där finns semantiskt minne; vilket är olika erfarenheter och information (Ex. Där ligger.., Det där är en..) Finns också episodiskt minne: Där vi kan väja ut och styra olika scener av ett minne. (jag kommer ihåg..) Icke-deklarativt/implicit minne: Dessa minnen plockas inte fram medvetet utan omedvetet använde minnen för tidigare eller inlärt beteende. Detta har ett komplext rörelseprogram och sammarbetar med sinnesuttrycken och hur det planerade fortsatta beteendet ska se ut. (ex, vi kan cykla och forma bokstäver med hjälp av dessa minnen)
Största skillnaden på korttids/arbetsminnet och långtidsminnet är..?
Vilka egenskaper och funktioner har den Fonologiska loopen i Baddeleys arbetsminnesmodell?
Fonologiska loopen är del av systemet som arbetar för att hålla information uppdaterad i arbetsminnet. fonologiska loopen behandlar auditiv information och förhindrar glömska genom att kontinuerligt uppdatera/repetera informationen, tex komma ihåg ett telefonnummer genom att upprepa det mentalt.
Vilka egenskaper och funktioner har komponenten Visuo-spatiala skissblocket i Baddeleys arbetsminnesmodell?
Viuso-spatialt skissblock är den del av arbetsminnet där vi skapar mentala bilder av, visualiserar.
Det finns en analog minneskod som används i VSS. Den gör att vi kan upptäcka nya saker i minnesbilder som vi inte såg/hade kunskap om innan. Avläsning av en mental bild kan liknas med visuell perception.
Mentala roteringar, alltså ett föremål i 3D som vi kan se från olika perspektiv och andra manipuleringar av visuella objekt sker i VSS.
Det finns en begränsning av upplösningen, hur mycket detaljer vi kan sätta in i våra mentala bilder. exempel om visualiserar små och stora saker samtidigt så kan detaljerna bli otydliga hos de små objekten.
Den mentala bilden måste underhållas (tänkas på omgående) för att den inte ska försvinna. Vi kan också bara ha tillgång till en mental bild åt gången i arbetsminnet.
Perceptuella- och visualiserade bilder har många likheter men en skillnad är att det är svårare att göra omtolkningar av ett visualiserat objekt än att perceptuellt se det.
