Instuderingsfrågor Flashcards
KAPITEL 7 (GL)
Vad innebär expected utility theory?
Vilka problem finns med denna teori?
The expected utility theory är en teori som söker beskriva hur människor går till väga i beslutsprocessen. Teorin beskriver hur hon beräknar sannolikheten hos de tillgängliga alternativen samt värdet av de resultat som de utlovar (dvs sannolikhet och värde). Hon beräknar också nyttan hos varje utfall (dvs produkten av varje utfalls sannolikhet och värde) och utefter dessa beräkningar väljer det alternativ som maximerar nyttan. Alltså kommer hon välja det alternativ som har störst sannolikhet att ge de fördelar som hon söker.
Problem med denna teori är att den ser människan som en optimizer, dvs någon som söker optimera sina beslut, och även om det är en god tanke, är det i praktiken dock inte praktiskt möjligt i och med att sådant som tid, komplexitet och volym utgör begränsningar för beslutsprocessen. The social perceiver är således i många fall snarare en satisficer som nöjer sig med att göra tillräckliga beräkningar, slutsatser och beslut.
KAPITEL 7 (GL) Vad innebär representativeness heuristisk?
Representativeness är en heuristik vi använder när vi gör olika sannolikhetsbedömningar. Detta görs genom att beräknar sannolikheten för ett event genom att jämföra det mot en prototyp vi har i vårt mind. Prototypen baseras på vad vi anser mest relevant eller typiskt för ett visst event/objekt. Vi matchar alltså information om ett specifikt objekt X mot essentiella karaktärsdrag hos en generell kategori, för att dra en slutsats om X’s sannolikhet att ingå i kategorin.
EXEMPEL: Steve är väldigt blyg och tillbakadragen, …..
Jobbar Steve som bonde eller bibliotekarie?
–> Man uppskattar hur mycket Steve representerar eller liknar den genomsnittliga personen i varje kategori (bonde; bibliotekarie) och baserar sitt beslut på så sätt, dvs att man helt enkelt baserar sitt beslut på den stereotypiska bild (prototypen) man har för kategorin. Detta gör att man bortser från relevant information (så som statistik för sannolikheten som är mkt större för att han är bonde) och istället baserar sin slutsats på likhet –> man svarar “bibliotekarie”.
KAPITEL 7 (GL) Vad innebär availability heuristisk?
Används för att bedöma sannolikhet eller frekvens. Sannolikheten för eller frekvensen av ett event baseras på hur snabbt/enkelt man kan minnas tillfällen för det eventet. Information av händelser som lätt återkallas från minnet värderas som viktig/högfrekvent. (Samma tenderar att gälla för ny (recent) information.)
EXEMPEL: Uppskatta frekvensen för skilsmässa baserat på hur snabbt och hur många exempel man kan komma på på folk man vet har skiljt sig. Så om jag har många vänner som skiljt sig kan jag komma att överskatta skilsmässofrekvensen.
Bias-faktorer kan påverka heuristikens träffsäkerhet, även om den ofta leder till hyfsat korrekta beräkningar, eftersom om jag nyss skiljt mig kanske jag tenderar att lägga märke till fler som skiljt sig.
KAPITEL 7 (GL) Vad innebär simulation heuristisk?
Används för att göra förutsägelser, på så sätt att man simulerar ett event genom att skapa ett hypotetiskt sådant i sitt mind för att kunna förutsäga konsekvenserna.
EXEMPEL: om jag krockar med min pappas bil, och ska förutsäga hur han kommer reagera så kommer jag simulera vad jag tror kommer hända genom att ta i beaktning hur min pappa brukar hantera liknande situationer.
KAPITEL 7 (GL) Vad innebär anchoring?
Anchoring kan användas när vi ska dra slutsatser baserat på osäker, eller obefintlig, kunskap. En referenspunkt, anchor, används som utgångsläge och justeras för att nå en slutsats.
EXEMPEL 1: om jag ska gissa hur många personer som kollade på matchen mellan IFK - GAIS igår utan att egentligen ha en aning. Jag vet att det var 8 000 på IFK - AIK sist, och då drar jag slutsatsen att det borde vara fler personer igår eftersom ett derby borde dra fler personer och svarar 10 000.
EXEMPEL 2: projicering av sina egna egenskaper i bedömningen av andra, alltså en egen egenskap används som anchor. Exempelvis uppskattning av/slutsatser om en annan persons nivå av produktivitet baserat på sin egen nivå av produktivitet.
Om man själv inte har något relevant anchor att använda, kan man använda andra människor som anchor istället.
KAPITEL 7 (GL) Vad säger prospect theory om människors beslutsfattande?
Människor följer de facto inte principen om MFN (maximera förväntad nytta) i beslutsfattnade, utan de följer istället en “viktad preferenskurva”: ju mer du har desto mindre intresserad är du av att vinna mer.
Teorin menar på att värdering av alternativ kräver en (neutral) referenspunkt, dvs en intern standard mot vilken man jämför ett objektivt värde för ett alternativ för att dra slutsats om huruvida det är positivt(bättre än referens) eller negativt(sämre än referens) och till vilken grad.
Detta är alltså kopplat till risk aversion och risk seeking: människor har olika benägenhet till riskpreferenser, dvs de föredrar riskfyllda beslut (kontra säkra beslut) i olika utsträckning. Generellt sätt föredrar människan riskfyllda beslut i en kontext av förlust, men säkra beslut i en kontext av vinst.
Hur valalternativen presenteras (positivt eller negativt) påverkar beslutsfattandet: samma alternativ upplevs som bättre om det är positivt framed, jämfört om det är negativt framed. Exempelvis: det är mer tillfredställande att höra att 70% av gästerna kom till festen, än att höra att 30% faktiskt inte kom.
KAPITEL 7 (GL) Vad innebär base-rate neglect?
Base rate information utgörs av bred och generell information om populationer karaktärsdrag (characteristics). Detta tenderar dock människor att ignorera, för att istället beakta enklare och mer konkret, men mindre valid och reliable information.
Base rate neglect uppstår när man felbedömer sannolikheten för någonting, t.ex. en händelse, pga att man bortser från viktig base rate information, och enbart ser till förhållandena gällande en specifik situation.
EXEMPEL: påståendet “De flesta bilolyckor sker inom några minuter från hemmet” får en att se sannolikheten för att råka ut för en bilolycka nära hemmet som stor, eftersom statistiken för just detta område är så hög. Vad man missar att ta i beaktning är att majoriteten av folks bilkörning vanligtvis sträcker sig inom detta område. Detta innebär alltså att de flesta bilolyckor sker inom det område där majoriteten av bilkörningen sker —> väldigt logiskt.
KAPITEL 7 (GL) Ge ett exempel som illustrerar the conjunction fallacy.
The conjunction fallacy is a formal fallacy that occurs when it is assumed that specific conditions are more probable than a single general one. Sannolikheten för två eller fler gemensamma (joint) event/skeenden/tillstånd kan aldrig överstiga sannolikheten för ett ensamt event. Människor tenderar dock ändå att göra misstaget att uppskatta det som så.
EXEMPEL: Linda beskrivs som en 30-årig singelkvinna. Väldigt frispråkig och påläst. Har en filosofiutbildning och var som student väldigt aktiv inom frågor om diskriminering och sociala orättvisor, hon var aktiv demonstrant.
Vad är mest sannolikt?
1. Linda jobbar på bank.
2. Linda jobbar på bank och är feministisk aktivist.
Vi tenderar att, felaktigt, uppskatta sannolikheten störst av 2:an, eftersom beskrivningen passar den stereotypiska bild vi har av Linda. Vi tenderar att värdera specifik information som viktigare än generell.
KAPITEL 7 (GL) Varför kan hindsight bias vara ett hinder för att vi ska lära oss av våra erfarenheter?
Hindsight bias, också kallat the knew-it-all-along effect, är tendensen att efter att ett event har inträffat, bedöma eventet som förutsägbart, trots att man inte haft någon objektiv basis för att förutse det.
Hindsight bias kan bl.a. skapa minnesförvrängning, på så sätt återkallandet och återskapandet av innehållet kan leda till falska teoretiska utfall. Andra påverkande faktorer, som slump/chans eller situationsomständigheter, kan komma att bortses ifrån. Om man känner att man hela tiden visste vad som skulle hända, stannar man inte upp för att faktiskt undersöka varför det de facto hände, vilket gör att vi inte får med oss någon ny erfarenhet från tillfället.
Det har föreslagits att effekten kan orsaka extrema metodiska problem vid försök att analysera, förstå och tolka resultat i experimentella studier. Ett exempel på hindsight bias är när en person, efter att ha sett resultatet ett potentiellt oförutsett event, tror att han eller hon “visste det hela tiden”. Hindsight bias motiveras mer av kognitiva faktorer relaterade till förmågan att konstruera orsakssamband för händelser, än av motivationsfaktorer såsom viljan att framstå korrekt i efterhand.
EXEMPEL: att efter en fotbollsmatch mena på att “jag visste att det skulle gå såhär” och hänvisa det till massa argument som egentligen inte är giltiga. “Det är väl klart att IFK inte skulle göra några mål när de bara passar runt, de kommer ju aldrig framåt.”
KAPITEL 7 (GL) Vad är illusory correlation? Ge ett exempel på en situation där detta kan vara ett problem.
Fenomenet av illusory correlation uppstår då människor, med en förväntan att det ska finnas en relation mellan två variabler, tenderar att överskatta korrelationen eller påtvinga en relation mellan dessa, där ingen de facto finns.
Människor tenderar att överskatta frekvensen av kongruenta förekomster och underskatta frekvensen av inkongruenta förekomster.
Detta fenomen är något som kan påverka och stärka våra stereotyper bl.a. genom att vi lättare lägger märke till och lägger på minnet förekomster som bekräftar vår stereotyp,
jämfört med sådant som inte bekräftar vår stereotyp, vilket skapar en felaktig perception av verkligheten.
EXEMPEL: Om jag pratar med 3 personer på SGS och jag upplever alla dessa som otrevliga, drar jag slutsatsen att alla som jobbar på SGS är otrevliga, trots att det kanske bara var tillfälligheter.
KAPITEL 9-10 (GL)
Vad menas med en attityd inom social kognition (och socialpsykologi)?
Attityder är inlärda tendenser att evaluera ett målobjekt i negativa eller positiva termer - dvs: en attityd är en positiv/negativ/(neutral) inställning till ett målobjekt/attitydobjekt
målobjekt / attitydobjekt:
person ; yrke ; föremål ; företeelse ; musik ; ideologi ; grupp
KAPITEL 9-10 (GL)
Beskriv kognitiv dissonans, hur det kan komma sig att människor uppvisar detta och hur vi hanterar fenomenet
(kolla gärna artikel på engelska Wikipedia för att utveckla resonemang)
EXEMPEL: Jag tror på att rökning är farligt (belief) och jag är mån om min egen hälsa, men ändå röker jag(beteende).
Detta är ett typiskt upplägg för kognitiv dissonans. Motstridigheten mellan mina beliefs och mitt beteende skapar en form av psykologisk stress som människan tenderar att söka reducera. Man söker alltså jämna ut dissonansen, vilket går att göra på lite olika sätt:
- ändra beteende: sluta röka
- rättfärdiga beteendet genom att ändra motstridiga kognitioner: jag bryr mig ju faktiskt inte om att det är farligt
- rättfärdiga beteendet genom att addera andra kognitioner: jag lever hälsosamt för övrigt, så det kompenserar
- rättfärdiga beteendet genom att ignorera eller förneka information som går emot mina beliefs: de negativa konsekvenserna av rökning är överdrivna
Människan tycks ha en inre strävan efter en balans mellan attityder och beliefs, s.k. the principle of cognitive consistency. Detta är varför vi, när det uppstår motstridighet, dissonans, mellan dessa, upplever detta obehag.
KAPITEL 9-10 (GL)
Vilka huvudfunktioner anses attityder fylla, och vad innebär dessa funktioner?
- Den mest fundamentala attitydfunktionen är: object-appraisal functions, vilket inkluderar en knowledge function och en utilitarian/goal function
- knowledge function: hos en attityd är att hjälpa människan att strukturera och organisera kunskap för att förstå sin omvärld, scheman
EX: många gillar fotboll, fotboll måste vara kul - utilitarian function hos attityder (speglar ett självintresse) hjälper människor att undvika negativa aspekter respektive nå positiva belöningar
EX: höja studiebidrag
- Value functions(Uttryck för värdering) beskriver vikten av att demonstrera och behålla sina grundläggande värderingar och trosföreställningar - exempelvis self-enhancement
EX. jag står politiskt till vänster, så jag vill höja skatterna - Social-adjustment functions för självet för att signalera interpersonella prioriteringar och för att komma överens med andra bl.a.
- ego involvement - personlig relevans eller mening, handlar om identitet och vår självbild
EX: jag är godhjärtad, så jag säger JA till öppna gränser för invandring
KAPITEL 9-10 (GL)
Under vilka omständigheter är det MEST sannolikt att våra attityder påverkas av att budskapet framförs av en fotomodell?
Aspekter som ligger utanför budskapet, t.ex. att sändaren av meddelandet är väldigt attraktiv (fotomodell), kan påverka oss och våra attityder till budskapet, mer än själva budskapet i sig, då meddelandet som sänds rör ett ämne vi inte har speciellt hög motivation eller engagemang till. Samma sak gäller för meddelande med innehåll som vi inte riktigt har förmåga att förstå på djupet. Vi tillämpar då en heuristic processing, som är en form av enklare och snabbare processing med hjälp av shortcuts, för att undvika ansträngande processing av det faktiskt meddelandet. Vi tenderar i dessa lägen att tillämpa en regel av att “tro på skönhet” (believe-beauty).
(Informationen processas i peripheral route)
KAPITEL 9-10 (GL)
Under vilken omständigheter är det MINST sannolikt att våra attityder påverkas av ytliga faktorer?
Yttre faktorer påverkar minst frågor i vilka vi har ett personligt intresse, ansvar eller är motiverade i på något sätt. Vi tillämpar då mer analytisk och systematisk processing, där vi mer engagerat processar det faktiskt meddelandet, mer än själva sändaren.
Det är själva budskapets innehåll, argument och logik som leder till övertygelsen och med stor sannolikhet djupförståelse.
(Effekt av intelligens: högre intelligens leder till mer övertygelse via central route.)
Exempelvis: politiskt debatt
KAPITEL 9-10 (GL)
Vad innebär group polarization?
Beslut fattade i grupp( eller attityder inom en grupp, s.k. attitude polarization) blir mer polariserade och extrema i förhållande till beslut fattade på individnivå.
Persuasive arguments theory förklarar detta fenomen med att beslut inom grupper polariseras till en relativ extrem (risky eller försiktiga) i mötet med ny information. I grupp får tillgång till ett mångfald av argument från olika personer, som en ensam individ inte hade uppnått. Så attityderna mot något inom en grupp blir mer extrema, än vad de skulle bli på individnivå.
Social comparision theory förklarar fenomenet med att människor tenderar att jämföra sig själva med andra, och tenderar att fatta mer risky beslut efter att de lärt sig att de i förhållande till andra inte alls är så risky som man trott.
KAPITEL 9-10 (GL)
Vad innebär mere exposure effect?
Frekvent exposure till ett (icke lingvistiskt) stimulus tenderar att främja en positiv attityd till detta stimulus. Gillandet för ett icke lingvistiskt objekt växer liksom fram ju mer frekvent vi stöter på det.
Fenomenet förutsätter dock att vi sedan innan är obekanta med stimulus ifråga och att vi har en neutral (eller positiv) initial respons till det. (Objekt man sedan innan har en negativ inställning till kan potentiellt främja detta ogillande, eller inte ge någon effekt alls)
Människor uppvisar denna effekt utan att ens medvetet känna igen stimulus ifråga och utan närmare tankekraft.
–> Vi blir mer positivt inställda till ett målobjekt ju mer vi exponeras för det!
KAPITEL 9-10 (GL)
Ge en översiktlig beskrivning av elaboration likelihood model (ELM).
En (kognitivt orienterad) model för övertalning som förklarar hur vi antar olika typer av process-tekniker för mottagna budskap, beroende av flera faktorer.
Exempel:
- min motivation till meddelandets innehåll
- min attityd till sändaren av meddelandet
- situationen som sådan, ont om tid kan t.ex. göra att jag ägnar mindre “processkraft” till meddelandet (peripheral r.)
- mottagaren i sig, ett dåligt humör tenderar påverka att information processas mer analytiskt (central r.) medan ett bra humör gör att det processas mer perifert (p. r)
Information som rör frågor där jag har hög motivation och god kognitiv förmåga samt en positiv attityd till sändaren, osv processas i central route (hög “processkraft”)
om nivån däremot är låg och/eller min attityd till sändaren är negativ, så processas meddelandet i peripheral route (låg “processkraft”)
EXEMPEL:
Jag har inget intresse i frågan –> låg motivation –> processas i peripheral route
Jag gillar inte personen som sänder meddelandet –> jag kommer oavsett vara negativt inställd till meddelandet och ägnar ingen/liten processkraft till meddelandet –> processas i peripheral route
KAPITEL 9-10 (GL)
Förklara vad en implicit association är.
De flesta människor uppvisar relativt automatiska ingroup-favoriserande evalueringar baserat på sociala kategorier, så som kön, ålder, etnicitet och religion, och enbart minimalisk, arbiträr grupptillhörighet.
Via implicit-association test (IAT) kan man mäta styrkan hos en person av detta fenomen mellan dennes automatiska association och hens mentala representationer av objekt (concepts) i minnet.
Detta kan potentiellt ses som ett mått på stereotyper och fördomar i viss utsträckning, då studier genom IAT visar korrelationer mellan personers fördomar och deras implicita associationer.
KAPITEL 11-12 (GL)
Vad är skillnaden mellan stereotyper och fördomar?
Stereotyper är en form av kognition, i princip likvärdig med schemata, som vi håller om grupper. Fördomar å sin sida involverar affekt (emotioner) och förhållningssätt till (out-)grupper.
Stereotyper kan vara både positiva eller negativa, men en fördomar definieras (oftast) som att alltid vara negativ.
Man kan ha en stereotyp (dvs en generalisering) utan fördomar - men man kan inte ha en fördom utan en stereotyp.
KAPITEL 11-12 (GL)
Vad är skillnaden mellan en blatant stereotype och en subtle stereotype?
En subtle stereotyp är implicit, och mer automatisk och ambivalent form av generalisering och kategorisering. Man kanske upplever sig själv som unbiased i en fråga, men när det väl kommer upp i debatt där man ska ta ställning kan bias visa sig.
EX: I support the integration of public schools, but I stand against interracial marriage.
En blatant stereotyp å andra sidan är mer explicit och avsiktlig, en tydligt uttalad stereotyp. Detta är en del av grupptillhörighet, där vissa stereotypa uppfattningar “hör till” den ingroup jag tillhör och jag är säker i mitt uttryck av dem.
EX: jag tycker inte kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete, utan männen ska ha mer.
KAPITEL 11-12 (GL)
Vilken är kopplingen mellan självförtroende och hur mycket stereotyper påverkar beteende? Varför?
Social identity theory säger att två personer kan interagera antingen som individer eller som medlemmar av respektive in-group
och att människan eftersträvar en positiv social identitet för att bibehålla sin självkänsla.
Stereotyper bildas för såväl den ingroup en person tillhör, men framför allt för outgroups.
Whites identify positive traits (ex smart) faster when primed with “whites” than when primed with “blacks” → diskriminering
KAPITEL 11-12 (GL)
Vad innebär ingroup favoritism?
Ingroup favoritism innebär att jag favoriserar medlemmar av min ingroup.
GUSTAVF:
Det kan t.ex. innebär att jag väljer att hjälpa min egen familj i första hand i en krissituation, och andra människor i andra hand (eventuellt)
(det inkluderar alltså inte ren fientlighet mot en outgroup - s.k. outgroup derogation)
BOKEN:
Det handlar om relativ fördel för ingroup över outgroup, så vinst för “Vi:et” är viktigare, än förlust för “dem”.
Så man är beredd att välja ett alternativ där skillnaden mellan nytta/vinst för in- resp. outgroup är större framför att maximera nytta/vinst för ingroup
EX: väljer hellre att ge ingroup 10 poäng och outgroup 5 poäng än att ge båda grupper 15 poäng.
KAPITEL 11-12 (GL)
Vad innebär stereotype threat? Förklara genom ett exempel.
Förväntningar på en viss grupps prestationer.
EXEMPEL: säg att det finns en stereotyp som säger att kvinnor är mindre intelligenta än män. Två grupper: kvinnor respektive män ska göra ett test. Om deltagarna blir informerade om att det är ett intelligenstest kommer man se en statiskt signifikant skillnad i resultat vad gäller prestation på testet, i form av lägre resultat för kvinnorna, jämfört med om man inte skulle informera alls om vad för typ av test det är de ska göra. För männen syns ingen markant skillnad i prestation. Genom att medvetandegöra deltagarna om, den för fallet relevanta, stereotypen, dvs förväntningarna på deras prestation, påverkar man alltså deras faktiska prestation - detta är det s.k. stereotype threat.
Fenomenet uppstår i specifika kontext, som exempelvis vid just test och prestationssammanhang. Prestation är beroende av såväl kognition som motivation. Anledningen till att fenomenet uppstår är att när man medvetande gör gruppmedlemmen (kvinna) om de yttre förväntningar så främjas bl.a. negativa tankemönster och att vara medveten om enbart stereotypiska förväntningarna hjälper inte, eftersom det aktiverar stereotypen och bl.a. belastar arbetsminnet som därigenom får mindre “processkraft” över till själva uppgiften: testet. Resultatet blir att man underpresterar relativt till sin förmåga.
KAPITEL 11-12 (GL)
Varför tror man att det är mindre sannolikt att rasism kan ha sitt ursprung i evolverade aspekter av vår kognition än sexism (gender prejudice) kan ha det?
Trots att många i vardaglig debatt tenderar hänvisa rasism till biologiska förklaringar, finns det riklig evidens för att så inte är fallet, utan att rasism grundar sig i sociala kognitiva konstruktioner. Folk tenderar att (drastiskt) överdriva biologin bakom rasskillnader, trots bristen på biologisk evidens som bekräftar genetiken bakom rasgruppering och bristen på bevis för en evolutionär mekanism för att identifiera ras automatiskt.
Genetiska markörer för ras stödjer inte människans vardagliga perspektiv (commonsense view) på ras. För det första är genetiska skillnader inom en ras ca 10 gånger större än genetiska skillnader mellan olika raser. Vidare, om man studerar de skillnader som finns mellan raser, finns det heller inga genetiska mönster som tillförlitligt differentierar raser på det sätt som våra sociala raskategorier är uppbyggda. De markörer vi använder för att dela in folk i raskategorier tycks alltså vara sociala kognitiva konstruktioner.
Ur ett evolutionärt perspektiv tycks inte rasism kunna appliceras som evolverat, eftersom människan under lång tid av vår livstid, inte vanligtvis stött på folk från andra raser. Vi har oftast levt i rashomogena grupper, och rört oss över områden där också våra fiender varit av samma ras, så någon evolutionär mekanism för att detektera ras tycks inte nödvändig. Forskning tycks istället visa på att ras är en form av markör vi applicerar för att identifiera en medlem av en outgroup, men inte när vi identifierar någon ur vår ingroup. Alltså: sådant som t.ex. hudfärg blir enbart en effektiv markör, enkel att detektera i vissa fall (ingroup:vit; outgroup: svart) för att identifiera en outgroup-medlem. När vi identifierar ingroup-medlemmar tenderar vi istället att detektera mer individcentrerade markörer, så markören ”vit” blir inte relevant. Också detta stödjer alltså tesen om rasdifferentiering som social konstruktion.
Sådant som kön, och därigenom sexism, har däremot tydlig biologisk bakgrund och passar in i en evolutionär förklaringsmodell för snabb detektion. Det finns ett uppenbart motiv för att snabbt kunna avgöra huruvida en människa är man eller kvinna: möjlig reproduktion.
