Instuderingsfrågor 2020 Flashcards
Vad är folkrätt?
En internationell rättsordning för stater och internationella organisationer. Innefattar sedvanerätt och traktatsrätt.
S 14 Folkrätt i krig…
Vem eller vilka skapar folkrätten?
Stater och internationella organisationer.
S 14 Folkrätt i krig…
Folkrättens viktigaste rättskällor sägs vara traktaträtt och sedvanerätt. Vad är det för skillnad mellan dessa två rättskällor?
Traktat skrivna medan sedvanerätt är oskrivna. Traktat är bindande för parter medan sedvanerätt är bindande för alla. Traktaträtt är avtal som kan kodifiera sedvanerätten.
Sedvanerätt är en gemensam rättsövertygelse (opinio juris). Vissa saker kan inte avtalas bort från sedvanerätten (de är s.k. indispositiva/jus cogens) exempelvis våldsförbud och förbud mot tortyr.
Källa: Föreläsning 1 Intro, Svensk Manual s.33-34
Det brukar, lite på skämt men ganska träffande, sägas om staternas efterlevnad av folkrätten att ”nästan alla stater följer nästan alla folkrättsliga regler nästan jämt”. Hur kommer detta sig med tanke på att folkrättens efterlevnadsmekanismer är relativt svaga jämfört med de i nationella rättsordningar?
Anledningar till att det efterlevs är bl.a.:
Internationella opinionens tryck
Politisk kostnad
Minskat inflytande och marginalisering
Sanktioner/repressalier
Straffrättsliga sanktioner
Är svenska myndigheter och domstolar skyldiga att automatiskt följa en folkrättslig regel? Om inte, vad krävs för att de ska bli det?
Det beror på form och avsändare.
Oftast behöver det ratifiseras, d.v.s. på något sätt införlivas i svensk lagstiftning.
Förleäsning F3: Introduktion operativ juridik: Folkrättens grunder, del 2, 33:33 min.
När föreligger en internationell respektive icke-internationell väpnad konflikt? Ge några exempel på konflikter av vardera typen.
Internationell väpnad konflikt: vid förklarat krig eller väpnad konflikt mellan två eller flera stater/höga fördragsslutande parter eller vid ockupation (IAC International Armed Forces). Exempelvis: Irak-kriget 2003
Icke internationell väpnad konflikt: Vid väpnad konflikt av icke internationell karaktär som uppkommer vid en av de höga fördragsslutande parternas territorium (NIAC None International Armed Conflict. Syrienkriget
Källa: Föreläsning krigets lagar 1
Vad har det för praktisk folkrättslig betydelse om en konflikt är av internationell eller icke-internationell karaktär?
Nationella lagar och mänskliga rättigheter är konstant i NIAC och IAC. Däremot varier den internationella humanitära rätten som påverkar vårt handlingsutrymme inom konfliketen.
IAC har ett högre internationell humanitär skydd (Art. 3 GK I-IV, sedan/alternativt AP II) än NIAC (GK I-IV samt AP I)
F4: Operativ juridik: Krigets lagar 1, slide 14, 15
Beskriv hur krigets lagar är avgränsade – personellt, geografiskt och tidsmässigt. Med andra ord, besvara frågorna vem som ska följa dem respektive vem som är skyddad av dem, var de ska tillämpas och när de börjar respektive slutar att vara tillämpliga.
Vem ska följa: Samtliga inblandade parter även fredstyrka
Vem är skyddad: Kombattanter, Icke kombattanter samt civila. Legosoldater, Spioner och desertörer har ett bristfälligt skydd.
Var: Inom hela det stridande parternas territorium (IAC) eller inom det territorium som kontrolleras av någon av parterna (NIAC)
När börjar och slutar: Från att det föreligger en väpnat konflikt används i samband med IAC och NIAC och tills fred har slutits eller tills den väpnade konflikten inte längre anses föreligga.
Folkrätt i krig… kap 7.
Titta på de regler som återges i bilaga 1 nedan. Förklara hur avvägningen mellan militär nödvändighet och humanitet märks i reglerna.
(bilaga 1) – Avvägningen mellan militär nödvändighet och humanitet i den internationella humanitära rätten:
Följande regler är hämtade från Internationella rödakorskommitténs (ICRC:s) studie av internationell humanitär sedvanerätt. Hur märks avvägningen mellan militär nödvändighet och humanitet i dem?
Regel 6. Civila är skyddade från anfall förutom om, och under den tid som, de direkt deltar i fientligheterna.
Regel 14. Det är förbjudet att inleda anfall som kan förväntas medföra oavsiktliga förluster av civila liv, skador på civila, skador på civila objekt eller en kombination därav, som skulle vara överdrivna i jämförelse med den förväntade konkreta och direkta militära fördelen.
Regel 21. När det är möjligt att välja mellan flera militära mål för att uppnå likvärdig militär fördel, ska det mål på vilket ett anfall kan förväntas orsaka den minsta faran för civila och civila objekt väljas.
Regel 29. Sjuktransportmedel som avdelats uteslutande för sjuktransport ska under alla förhållanden respekteras och skyddas. De förlorar sitt skydd om de vid sidan av sin humanitära uppgift används för handlingar som är skadliga för fienden.
Regel 70. Det är förbjudet att använda stridsmedel och stridsmetoder som har sådan beskaffenhet som orsakar överflödig skada eller onödigt lidande.
Man ska i högsta mån undvika skador och förluster på civila. Humanitet genomsyrar reglerna. Undvika onödiga skador och lidande, välja det alternativ som innebär lägst risk för skador på civila.
Källa: Bilaga 1 Kritgets lagar Canvas
Titta på de regler som återges i bilaga 2 nedan. Förklara vilken av de grundläggande principerna i krigets lagar som ligger bakom de olika reglerna (det är inte nödvändigtvis samma princip för alla regler).
(bilaga 2) – Grundläggande humanitärrättsliga principer:
Följande regler är hämtade från Internationella rödakorskommitténs (ICRC:s) studie av internationell humanitär sedvanerätt. Vilken eller vilka grundläggande principer i krigets lagar ger de uttryck för?
Regel 20. Varje part i konflikten ska, om det inte är omöjligt med hänsyn till omständigheterna, ge effektiv förhandsvarning då det är fråga om anfall som kan drabba civilbefolkningen.
Regel 29. Sjuktransportmedel som avdelats uteslutande för sjuktransport ska under alla förhållanden respekteras och skyddas. De förlorar sitt skydd om de vid sidan av sin humanitära uppgift används för handlingar som är skadliga för fienden.
Regel 39. Det är, om det inte föreligger en tvingande militär nödvändighet, förbjudet att använda egendom som är av stor betydelse för ett folks kulturarv för ändamål som skulle kunna medföra att den utsätts för förstörelse eller skada.
Regel 46. Det är förbjudet att ge order om att det inte ska finnas några överlevande, att hota en motpart härmed eller att föra strid med utgångspunkt i detta.
Regel 47. Det är förbjudet att utsätta personer som erkänts vara försatta ur strid-bart skick (hors de combat) för anfall.
Regel 15. Vid genomförande av militära operationer ska ständigt försiktighet iakttas för att skydda civilbefolkningen, civila och civila objekt.
Distinktion, Proportionalitet, Förbud mot överflödig skada och onödigt lidande (ÖSOL), Försiktighet, Humanitet - ”Martens Clause” Internationell humanitär rätt (”Krigets lagar”) 1, Slide 31-44
Regel 20. Varje part i konflikten ska, om det inte är omöjligt med hänsyn till omständigheterna, ge effektiv förhandsvarning då det är fråga om anfall som kan drabba civilbefolkningen. Försiktighetsprincipen
Regel 29. Sjuktransportmedel som avdelats uteslutande för sjuktransport ska under alla förhållanden respekteras och skyddas. De förlorar sitt skydd om de vid sidan av sin humanitära uppgift används för handlingar som är skadliga för fienden. Distinktionsprincipen
Regel 39. Det är, om det inte föreligger en tvingande militär nödvändighet, förbjudet att använda egendom som är av stor betydelse för ett folks kulturarv för ändamål som skulle kunna medföra att den utsätts för förstörelse eller skada. Distinktionsprincipen
Regel 46. Det är förbjudet att ge order om att det inte ska finnas några överlevande, att hota en motpart härmed eller att föra strid med utgångspunkt i detta. Proportionalitetsprincipen
Regel 47. Det är förbjudet att utsätta personer som erkänts vara försatta ur strid-bart skick (hors de combat) för anfall. Onödigt Lidande
Regel 15. Vid genomförande av militära operationer ska ständigt försiktighet iakttas för att skydda civilbefolkningen, civila och civila objekt. Försiktighetsprincipen
a) Vilka rättigheter respektive skyldigheter har en person som är kombattant?
b) Vilka personer har kombattantstatus enligt svensk rätt?
c) Varför finns begreppet ”kombattantstatus” bara i den folkrätt som reglerar internationella väpnade konflikter, och inte i den som reglerar icke-internationella väpnade konflikter?
a)
Rättigheter:
Rätt att använda vapenmakt för eget försvar eller för att nedkämpa fienden. Folkrätt i krig… sid 93
Kombattanter och civila medföljande stridskrafterna får krigsfångestatus om de kommer i motparts våld.
Internationell humanitär rätt (”Krigets lagar”) 2, Slide 76
- *Skyldigheter:**
- Står under befäl av någon som ansvarar inför regering motsv.
- Lyder under ett internt disciplinärt system
- Följer krigets lagar
- Bär vapen öppet under militära operationer
- ( ”Bär utmärkande tecken ” (normalt uniform) - gäller dock ej befrielse- och motståndsrörelse där 1977 års TP I är tillämpligt)
Internationell humanitär rätt (”Krigets lagar”) 2, Slide 6 samt Svensk Manual s55.
b)
• Tjänstgörande i Försvarsmaktens krigsorgani-sation (ej sjukvårds- eller själavårdspersonal)
• Polismän som deltar i rikets försvar enligt lag om polisens ställning under krig
• Tjänstgörande skyddsvakter enligt skyddslagen
• Tullverkets personal som tjänstgör som gränsövervakningspersonal enligt lag om gränsövervakningen i krig m.m.
• Medlemmar av organiserade motståndsrörelsen
Internationell humanitär rätt (”Krigets lagar”) 2, Slide 8
c)“kombattantbegreppet inte finns inom de regler som reglerar icke-internationella väpnade konflikter” Svensk Manual s. 58
Redogör för a) olika grupper som får delta i stridigheter och
b) under vilka förutsättningar dessa individer har rätt (folkrättslig sett) att delta. Fundera om reglerna (eller/och begreppen) skiljer sig mellan olika sorters väpnade konflikter.
a)
“endast kombattanter har rätt att direkt delta i fientligheterna” Svensk manual s. 53
Exempelvis:
“Medlemmar av sådana milistrupper och frivilligkårer och organiserade motståndsrörelser som tillhör en part i konflikten och som agerar inom eller utanför det egna territoriet, även om detta är ockuperat, är att anse som kombattanter under förutsättning att de:” Svensk manual s. 56
“Om en part i konflikten införlivar en halvmilitär organisation eller beväpnade polisstyrkor med sina väpnade styrkor, är den skyldig att underrätta övriga parter i konflikten om detta. Dessa styrkor betraktas därefter som kombattanter.” Svensk maual s. 57
b)
Medlemmar av sådana milistrupper och frivilligkårer och organiserade motståndsrörelser som tillhör en part i konflikten och som agerar inom eller utanför det egna territoriet, även om detta är ockuperat, är att anse som kombattanter under förutsättning att de:
a. står under befäl av en person, som är ansvarig för sina underordnade;
b. bär ett utmärkande tecken som är fastsittande och igenkännligt på avstånd;
c. bär sina vapen öppet; och d. vid sina operationer iakttar den humanitära rätten.
Svensk manual s 56.
Varför är vissa typer av stridsmedel (vapen) folkrättsligt förbjudna eller folkrättsligt belagda med begränsningar avseende deras användning?
Ge något exempel från ditt eget stridskraftslag på ett stridsmedel med folkrättsliga begränsningar avseende användandet.
Den humanitära rätten reglerar både vilka vapen som är tillåtna (stridsmedel) och hur dessa får användas (stridsmetoder). Under en väpnad konflikt är det tillåtet för kombattanter att såra eller döda en motståndare. Stridsmedel och stridsmetoder som orsakar överflödig skada eller onödigt lidande är dock förbjudna. Svensk manual 92
Flygvapnet - Klusterbomber, laservapen, brandvapen.
Armén - Minor, kemiska vapen, biologiska stridsmedel.
Marinen - Torpeder som inte sjunker eller oskadliggörs om den missar sitt mål. Minorna som inte självneutralieras när de inte är kontrollerade.
Krigslist är en tillåten stridsmetod som går ut på att uppnå fördelar mot sin motståndare genom att förvirra, vilseleda eller locka denne att begå oöverlagda handlingar. Ge något exempel från ditt eget stridskraftslag på krigslist.
Armén - Maskering och skenmål.
Flygvapnet - Placera ut flygfarkost attrapper.
Marinen - Maskering och skenmål.
a) Vems skyldighet är det att tillse att krigets lagar efterlevs?
b) Vad innebär detta för efterlevnaden av krigets lagar?
c) För svensk del?
d) Internationellt?
a)
Kombatant - “Följer krigets lagar” -
HumR Krigets Lagar 2 201001 - student Mark.pdf Slide 6
Chef är skyldig att vidta alla nödvändiga och skäliga åtgärder för att förhindra att underlydande begår brott eller för att se till att begångna brott undersöks.
• Innefattar även att trupp måste känna till krigets lagar (ett direkt utbildnings- & övningsansv. vilar på chefen)
HumR Krigets Lagar 2 201001 - student Mark.pdf Slide 57
b)
Chef är skyldig att vidta alla nödvändiga och skäliga åtgärder för att förhindra att underlydande begår brott eller för att se till att begångna brott undersöks.
HumR Krigets Lagar 2 201001 - student Mark.pdf Slide 57
c)
Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (Trädde i kraft 2014-07-01)
HumR Krigets Lagar 2 201001 - student Mark.pdf Slide 65
Brottsbalken (1962:700) 2 kap. 1 § För brott som begåtts här i riket dömes efter svensk lag och vid svensk domstol. Detsamma gäller, om det är ovisst var brott förövats men skäl finnes antaga att det är begånget inom riket. Lag (1972:812).
HumR Krigets Lagar 2 201001 - student Mark.pdf Slide 73
d)
3 § För brott som begåtts utom riket döms … efter svensk lag och vid svensk domstol, 2. om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål än övning, 3. om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell militär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka…
HumR Krigets Lagar 2 201001 - student Mark.pdf Slide 73
Internationella brottsmålsdomstolen i Haag kan pröva på individnivå.
FNs internationella domstol prövar stater.
F5: Operativ juridik: Krigets lagar 2, 32min
