Instuderingsfrågor Flashcards
Hur förklarar man på ett funktionellt perspektiv varför vi har maladaptiva emotionella
tillstånd – som t.ex. ångest eller depression.
Från ett funktionellt perspektiv har ångest och depression utvecklats som mekanismer för att skydda individen och optimera beteenden i olika miljöer. Idag har vi inte samma hotfulla miljöer och de utvecklas till maladaptiva när de aktiveras i fel sammanhang, blir kroniska eller leder till beteenden som förstärker det negativa tillståndet.
Vilka är de sju egenskaper emotioner besitter enligt Adolphs & Anderson? Beskriv de
kort och vilken roll de spelar.
- skalitär intensitet - svag till mycket intensiv
- Valens - post - neg
- Generaliserbarhet - Emotioner påverkar hur vi uppfattar situationer
- Autonomi - oftast automatiska
- Modulering av kognition och beteende - påverkar perception, minne, beslutsfattande, uppmärksamhet.
- Hjärnans pervasivitet - engagerar fler olika hjärnregioner
- Social kommunikation - uttrycks genom ansiktsuttryck kroppsspråk, röstläge m.m
Beskriv kortfattat vad allostasisk och homeostatisk reglering är och skillnaden mellan
dessa två former av reglering.
Homeostas → Reaktiv, upprätthåller stabilitet genom att korrigera avvikelser.
Allostas → Proaktiv, justerar kroppens jämviktsvärden utifrån förväntade behov och stressorer.
Konsekvens: Långvarig allostatisk belastning kan leda till stressrelaterade hälsoproblem.
Vilka emotioner har ansiktsuttryck som anses var universella enligt Ekman?
Glädje –
Ilska –
Rädsla –
Sorg –
Förvåning –
Avsky –
Beskriv empirisk och metodologisk kritik mot idén att det finns universella
grundemotioner.
Empirisk Kritik:
Kulturell variation i tolkning: Studier har visat att människor från olika kulturer inte alltid tolkar ansiktsuttryck på samma sätt.
Variation i emotionellt uttryck: Det finns bevis för att vissa kulturer uttrycker känslor mer återhållsamt eller på andra sätt än västerländska kulturer, vilket pekar på att uttryck kan vara inlärda snarare än biologiskt universella.
Blandade emotioner: Människor kan visa flera känslor samtidigt, vilket komplicerar idén om distinkta, grundläggande emotioner.
Metodolistisk kritik:
Forskningsdesign: Många av Ekmans studier använde sig av förvalda svarsalternativ (“forced-choice”), vilket kan leda deltagare att välja ett svar som verkar bäst, snarare än att identifiera känslan spontant.
Stimuli: Bilderna på ansiktsuttryck i Ekmans studier var ofta överdrivna och inte nödvändigtvis representativa för naturliga uttryck,
Kulturell påverkan på forskningsdeltagare: Deltagare från andra kulturer kan ha anpassat sina svar för att matcha forskarens förväntningar
Beskriv skillnader mellan ett diskret och ett kontinuerligt perspektiv på emotioner?
Diskret:
Paul Ekmans teori om grundemotioner. Emotioner är separata och distinkta kategorier med biologiskt grundade uttryck och funktioner. Varje emotion har en unik neural och fysiologisk grund samt särskilda uttryck
Kontinuerligt:
Russell’s Circumplex Model of Affect. Emotioner existerar längs dimensioner snarare än som separata enheter. Valen (pos – neg) – Arousal Hög - Låg
Beskriv hur arousal kan mätas fysiologiskt.
hjärtfrekvens, andning, hudens elektriska aktivitet och muskelspänning
Ge exempel på hur man kan mäta subjektiva känslor?
Självskattning
PANAS (Positive and Negative Affect Schedule): Enkäter där individer bedömer hur ofta de har känt positiva eller negativa känslor under en viss tidsperiod.
VAS (Visual Analog Scale): En enkel linje där deltagarna markerar på en skala mellan “ingen känsla” och “extrem känsla”, vilket ger en kvantitativ bedömning av deras känslomässiga tillstånd.
Beskriv begreppet appraisal i relation till emotioner. Vilken betydelse har
appraisalteorier för att förstå emotioners funktion?
Appraisal refererar till den kognitiva utvärderingen av en situation som leder till en emotionell respons. Enligt appraisalteorier uppstår emotioner inte automatiskt som en reflex, utan som en konsekvens av hur en individ tolkar och värderar en händelse i förhållande till sina mål, behov och tidigare erfarenheter. När en individ stöter på en situation gör hjärnan en automatisk eller medveten bedömnin
Beskriv försvars/rädslokretsen och dess viktigaste komponenter. Beskriv amygdalas
viktigaste komponenter och anatomiska förbindelser med andra strukturer i hjärnan.
Rädslokretsen är en neuronal nätverksstruktur som ansvarar för att upptäcka, bearbeta och reagera på hot. Den involverar bla sensoriska system, periaqueductal gray (PAG), prefrontala cortex, amygdala, hippocampus och hypotalamus.
Amygdas komponenter:
Basala (ingång), Laterala (modulera svar) och centrala (utgång som styr respons) kärnorna.
Amygdala till sensoriska cortex (high road) en långsammare men mer detaljerad bearbetning av sensorisk information.
Amygdala till talamus Snabb och grov “low road” för att identifiera hot innan fullständig bearbetning sker i kortex.
Amygdala har starka förbindelser med thalamus, PFC, hippocampus och hjärnstammen,
Varför menar Adolphs & Anderson at ventromediala hypothalamus (VMH) kan var
viktig komponent i skapandet av ett rädsloliknande emotionellt tillstånd. Vilka
egenskaper hos emotionella tillstånd menar de att neuroner i VMH bidrar till
neuroner i detta område är involverade i generering av autonoma och beteendemässiga responser på hotfulla stimuli, aktivering i området kan skapa dessa responser även utan hotfullt stimuli.
flyktbeteende, ökad hjärtfrekvens och stressrespons.
Egenskaper hos emotionella tillstånd så som att bibehålla känslan av hot trots att hotet försvunnit. Generalitet. Bidrar till den fysiologiska intensiteten av rädslan.
Beskriv klassisk betingning som en modell för att studera emotionell inlärning
Obetingad stimulus (OS) – En stimulus som naturligt och automatiskt utlöser en emotionell respons.
o Exempel: Ett högt ljud (OS) framkallar en rädslerespons.
Obetingad respons (OR) – Den automatiska emotionella och fysiologiska reaktionen på OS.
o Exempel: Skräck och ökad hjärtfrekvens vid ett högt ljud.
Neutral stimulus (NS) – En stimulus som från början inte utlöser någon emotionell respons.
o Exempel: En viss ton spelas (NS), men den orsakar ingen rädsla initialt.
Inlärningsprocessen:
* Om NS upprepade gånger presenteras tillsammans med OS, kommer NS att börja förknippas med OS.
* Efter upprepade associationer blir NS en betingad stimulus (BS) och kan ensam utlösa en betingad respons (BR), liknande den ursprungliga OR.
* Exempel: Om en viss ton (NS → BS) spelas varje gång det höga ljudet (OS) presenteras, kommer tonen så småningom att utlösa rädsla (BR) även i frånvaro av det höga ljudet.
Jämför amygdalas och hippocampus roller vid rädsloinlärning
Amygdala är den centrala strukturen för att skapa och reglera emotionella rädsloresponser.
Hippocampus ser till att rädslan också blir kontextberoende, så att vi kan minnas var och när hotet inträffade.
Tillsammans bidrar dessa strukturer till en helhetsbild av rädsla, där amygdala skapar själva rädslan och hippocampus ger den en kontext.
Förklara närhet till hot modellen. Varför är det viktigt att ta hänsyn till hur nära hot är
för att förstå rädsla som emotion? Beskriv Dean Mobbs studie med tarantulan och hur
den illustrerar närhet till hot modellen.
Närhet till hot-modellen (Threat Proximity Model) beskriver hur hjärnan anpassar rädslans intensitet och typ av respons beroende på hur nära ett hot är. Den bygger på idén att olika hjärnområden aktiveras beroende på hotets avstånd och omedelbarhet.
Centrala principer i modellen:
1. Avlägset hot → Kognitiv och strategisk respons
o När hotet är längre bort används prefrontala cortex för att analysera situationen och planera en lämplig strategi (t.ex. flykt eller försvar).
2. Närmande hot → Automatiserad och reflexiv respons
o När hotet kommer närmare tar mer primitiva delar av hjärnan, som amygdala och periaqueductal gray (PAG), över och utlöser snabba, instinktiva försvarsreaktioner som fight, flight eller freezing.
3. Akut, överhängande hot → Panik och reflexbeteenden
o Om hotet är extremt nära aktiveras hjärnstammen och PAG, vilket leder till ofrivilliga reflexer som att frysa eller skrika.
Studiedesign:
* Deltagarna placerades i en fMRI-skanner och fick se en tarantel som rörde sig mot eller bort från deras fot i en kontrollerad miljö.
* Forskarna mätte hjärnaktiviteten för att se vilka områden som aktiverades beroende på hur nära spindeln var.
Resultat:
* När tarantulan var längre bort → Ökad aktivitet i prefrontala cortex, vilket tyder på att deltagarna analyserade situationen och övervägde strategier.
* När tarantulan kom närmare → Ökad aktivitet i amygdala och periaqueductal gray (PAG), vilket är kopplat till mer automatiska rädsloresponser.
* När tarantulan var mycket nära → Aktivitet i hjärnstammen, vilket kan kopplas till reflexmässiga panikreaktioner.
Beskriv hur man kan studera social inlärning av rädsla.
Social inlärning av rädsla kan studeras genom:
✅ Observation av andras rädsloresponser (t.ex. se någon få en elstöt)
✅ Verbal information (t.ex. få höra att något är farligt)
✅ Ansiktsuttryck och kroppsspråk (t.ex. se rädsla i en annan persons ansikte)
✅ Djurstudier (t.ex. råttor lär sig rädsla genom att observera andra råttor)
Forskning visar att amygdala, prefrontala cortex och spegelneuronsystemet spelar en viktig roll i dessa processer. Social rädsloinlärning är en effektiv och snabb strategi för att undvika faror, både hos människor och djur.
Förklara utsläckning och hur rädslor kan återkomma efter utsläckning.
en betingad rädslorespons minskar eller försvinner när det betingade stimulus (BS) upprepade gånger presenteras utan den obehagliga konsekvensen (obetingade stimulus, OS).
notera att utsläckning inte raderar den ursprungliga rädslominnet, utan innebär snarare att en ny association (BS → ingen fara) lärs in och hämmar den gamla (BS → fara).
Rädslan kan dock återkomma genom spontan återkomst, återförstärkning – upplever samma obehag igen, förnyelseeffekt – i ny kontext kan rädslan återkomma och sensitisering - Man är känsligare och rädsloinlärning sker snabbare för samma stimuli
Beskriv rollerna vmPFC, hippocampus och amygdala spelar vid utsläckning
vmPFC Reglerar och hämmar rädslorespons, lagrar utsläckningsminnen.
Hippocampus Gör utsläckning kontextberoende – hjälper hjärnan att avgöra när en situation är säker.
Amygdala Lagrar både rädslominnen och utsläckningsminnen, reglerar rädslouttryck.
Förklara olika metoder för att förstärka effekten av utsläckning som inriktar sig på:
a. Rekonsolideringsprocesser
b. Förstärkning av utsläckningsminnet
c. Utsläckning över flera kontexter
Rekonsolidering Återaktivera rädslominnet kort innan utsläckning, ev. kombinerat med propranolol Försvagar eller förändrar rädslominnet så att det blir mindre dominant
Förstärkning av utsläckning D-cykloserin, längre exponering, emotionellt engagerande träning Stärker säkerhetsminnet och gör utsläckningen mer effektiv
Utsläckning i flera kontexter Exponering i olika miljöer, VR, varierade stimuli Minskar risken för att rädslan återkommer i nya situationer
Beskriv varför vi motiveras utifrån driftsteori.
Driftsteori, särskilt den klassiska teorin som utvecklades av psykologer som Sigmund Freud och senare andra som Harry Harlow, handlar om hur människors beteenden styrs av grundläggande drifter och behov. Enligt driftsteori motiveras vi av inre biologiska behov, och dessa behov orsakar spänning eller obehag, som vi söker att lindra genom att utföra specifika handlingar.
Beskriv kort centrala neurala områden associerade med ’begär’ och ’gillande’.
Begär
* Ventrala tegmentala området (VTA): VTA är en nyckelstruktur i hjärnan för att initiera begär. Det producerar dopamin, en signalsubstans som är kopplad till motivation och belöningssökande beteenden.
* Nucleus accumbens (NAcc): Detta område är starkt kopplat till belöning och dopaminfrigörelse, och är särskilt viktigt för begär och förväntan på belöning.
Gillande
* Orbitofrontala cortex (OFC): OFC är involverad i att bearbeta belöningar och utvärdera deras värde. Det är här vi upplever nöje och belöningskänslor.
* Striatum: Delar av striatum, särskilt dorsala striatum, spelar en roll i att uppleva och uppskatta belöningar samt att förstärka beteenden som leder till belöning.
Vad menas med att incitament blir framträdande (incetive salience) vid ’begär’. Grunda din förklaring i Robinson & Berridges studie på råttor med saltbrist
Begreppet incentive salience refererar till den process genom vilken en viss stimuli eller belöning får en särskild “dragningskraft” eller framträdande uppmärksamhet, vilket gör att vi drivs att söka den.
Forskningen visar att när ett behov (som saltbrist) skapar ett fysiologiskt underskott, aktiveras hjärnans belöningssystem, vilket leder till att den potentiella belöningen (saltet) får ökad incentive salience. Saltet framstår inte bara som en lösning på ett behov, utan också som ett mycket attraktivt och tilltalande mål, vilket gör att råttorna söker det mer ivrigt.
Beskriv devalvering och dess relevans för att förstå hur motivation påverkar beteende?
Devalvering refererar till en process där värdet på en belöning eller mål minskar över tid eller under specifika omständigheter. Inom motivationsteori används begreppet för att beskriva hur ett mål eller en belöning, som en gång var mycket attraktivt, kan förlora sin lockelse eller betydelse när den upprepas för ofta eller om den inte längre tillfredsställer ett grundläggande behov på samma sätt.
Förståelse för hur motivation påverkar beteende:
Sammanfattningsvis förklarar devalvering hur och varför motivation kan minska när samma belöning upprepas, vilket leder till förändringar i vårt beteende. När en belöning inte längre ger samma tillfredsställelse, kan vi börja söka efter andra mål eller aktiviteter för att återställa motivationen.
Vad är en homeostatisk emotion? Ge exempel.
En homeostatisk emotion är en känsla eller ett emotionellt tillstånd som uppstår som ett svar på att kroppens inre balans (homeostas) störs, och emotionen fungerar som ett sätt att återställa denna balans.
Tex hunger, törst, trötthet, smärta
Vilka två huvudsakliga fysiologiska förändringar ger upphov till törst? Beskriv dessa kortfattat. Varför är det viktigt att dessa parametrar hålls konstanta?
Hög osmolalitet (överdriven koncentration av lösta ämnen) kan leda till att cellerna förlorar vatten, vilket kan orsaka dehydrering och cellskador.
Låg blodvolym (hypovolemi) kan orsaka ett sänkt blodtryck, vilket i sin tur kan leda till att vitala organ inte får tillräckligt med syre och näring.
- Beskriv kroppens reglering av vätska.
* Hur och var känner kroppen av att mer vätska behövs?
* Vilka hjärnregioner är involverade?
* Vilka hormon är involverade och vad har de för effekter?
Kroppen känner av behovet av mer vätska via osmoreceptorer och baroreceptorer, som signalerar törst och vätskeretention via hjärnregioner som hypothalamus och hjärnstammen. Hormoner som ADH, aldosteron och angiotensin II spelar en nyckelroll i att reglera vätska och blodvolym,
- Vad är en kilokalori (kcal)? Varför innehåller triglycerider (fett) fler kcal än glukos?
En kilokalori (kcal) är en enhet för att mäta energi. En kilokalori motsvarar den mängd energi som krävs för att höja temperaturen på ett kilogram vatten med 1°C
Fett har högre kalorivärde per gram: En gram fett innehåller cirka 9 kcal, medan ett gram kolhydrat, som glukos, innehåller cirka 4 kcal. Detta beror på att fett har fler bindningar mellan kol och väte som kan frigöra energi, medan kolhydrater, som glukos, är enklare molekyler och innehåller färre energirika bindningar.
Beskriv regleringen av kroppstemperaturen hos människa.
* Var registreras förändringar i kroppstemperatur?
* Vilken hjärnregion är viktig för temperaturreglering?
* Beskriv vad som händer i kroppen (och var) för att höja respektive sänka kroppstemperaturen.
Vad är skillnaden mellan feber och hypertermi?
Varför fryser man vid feber?
Kroppens temperaturreglering är en viktig fysiologisk process som hjälper till att upprätthålla en stabil inre temperatur trots yttre förändringar.
Perifera termoreceptorer finns i huden och registrerar temperaturförändringar i omgivningen.
Centrala termoreceptorer finns i kroppen, bland annat i hypothalamus och i inre organ
För att höja kroppstemperaturen:
Blodkärlen i huden drar ihop sig för att minska värmeförlusten
Musklerna börjar skaka för att generera värme genom ökad muskelaktivitet.
Hypothalamus kan signalera till kroppen att öka ämnesomsättningen, vilket resulterar i ökad produktion av värme.
För att sänka kroppstemperaturen:
Blodkärlen vidgas för att öka blodflödet till huden, vilket underlättar värmeförlust genom huden.
Svettkörtlarna aktiveras och svett frigörs på huden
Produktionen av adrenalin och noradrenalin minskar för att minska kroppens värmeproduktion.
Feber är en kontrollerad och fysiologisk ökning av kroppstemperaturen som är ett svar på en infektion eller sjukdom.
Hypertermi är en farlig och okontrollerad ökning av kroppstemperaturen som inte beror på en förändring i temperaturinställningen i hypothalamus. Det kan orsakas av överhettning på grund av miljöfaktorer, som vid värmeslag eller intensiv fysisk ansträngning, och kan leda till livshotande tillstånd om temperaturen inte sänks.
När en person har feber, ställer hypothalamus in en högre “målvärme” för kroppstemperaturen, vilket gör att kroppen “upplever” sin normala temperatur som för låg
