Instuderingsfrågor Flashcards
Förklara betydelsen av begreppet politisk ideologi.
En politisk ideologi är en samling idéer och åsikter om hur samhället ser ut eller borde se ut. Ideologierna uppstår under vissa förutsättningar, såsom en reaktion på vissa händelser. Till exempel så uppstod socialismen som en reaktion på det begynnande industrisamhällets hårda villkor. De gamla ideologierna liberalism, konservatism och socialism utvecklades under 1800-talet men används än idag när vi vill karaktärisera politiska åsikter, tidningar eller personer.
Edmund Burke gav 1790 ut Reflektioner om franska revolutionen. Vilken ideologi förknippas Burke med?
Britten Edmund Burke kopplades med konservatismen. Hans bok “Reflections on the Revolution in France” (1790) är något av konservatismens bibel.
Vad har konservatismen för syn på människan och samhället?
De konservativa anser att människorna, och djuren, är av naturen ojämlika när det gäller tex intelligens och framåtanda, med mera. Alla människor är lika värda, men de har olika uppgifter i samhället. Samhället ser ut som en trappa, där några är längst upp och några andra längst ner. Det trappstegsformade (hierarkiska) samhället är enligt de konservativa naturligt. Var och en måste veta sin egen plats.
Vilka friheter hyllar liberaler?
Frihet är liberalismens bästa ord. Människorna ska befrias från tvångsregler i politik och ekonomi, alltså en slags frihet från staten. Varje människa ska själv ta ansvar för sitt liv och inte lita på att staten vid kriser ska rycka in och reda upp situationen. Liberaler i många länder motarbetade därför länge förslag till speciallagar.
Vem var Adam Smith och vad pläderade han för?
Skotten Adam Smith skrev en bok som heter Wealth of Nations, som än idag läses av dem som förespråkar frihandel och näringsfrihet.
Vad förenar olika socialistiska ideologier?
Gemensamt för alla socialister av olika grupperingar var att arbetarna skulle få tillgång till den ekonomiska och politiska makten. (Karl Marx→Marxism)
Vilka är socialismens huvudgrenar och vad skiljer de åt?
I början av 1900-talet splittrades socialisterna i två grenar, kommunism och socialdemokratisk. Socialdemokraterna ville med endast fredliga medel uppnå det socialistiska samhället medan kommunisterna inte drog sig för väpnad revolution om överklassen ville ge ifrån sig makten, (communis betyder gemensam) Den splittringen finns kvar än idag, men sedan det kommunistiska system i Sovjetunionen och övriga Östeuropa 1989 är den kommunistiska formen av socialismen endast en liten del.
(Socialismen = Karl Marx och Friedrich Engels)
Vad är skillnaden mellan fascism och nazism?
Både fascismen och nazismen hade sin storhetstid på 1930-talet, fascismen i Mussolinis Italien och nazismen i Hitlers Tyskland. Både fascismen och nazismen tog avstånd från demokratin och från tanken på alla människors lika värde. Fascism hyllar våld och makt. Krig var för fascisterna naturligt och önskvärt mellan nationer. Krigen rensade bort svaga individer och svaga stater. Våldsfixeringen gör gör att ideologier som bygger på våld ofta kallas för fascism. Nazism, nationalsocialismen, hyllade den egna nationen: honnörsorden Tyskland, fosterlandet, hembygden, blodet och jorden upprepas ständigt. Men nazistera anståg att judar och andra som inte var germanska inte hade någon rätt till hembygd, åtminstone inte i Tyskland. Nazismen byggde och på rasbiologiska tankar som var ganska allmänna i början av 1900-talet. Rasbiologerna menade att människorna på jorden tillhörde “olika raser” som i kulturellt och intellektuellt avseende på olika nivåer. Afrikaner, romer och framförallt judar stod lägst.
Sammanfatta feminismens huvudtankar.
Feminism är en rörelse som strävar efter jämställdhet, alltså ett samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Ideologin har sitt ursprung i franska revolutionens tankar om alla människors lika värde.
Vad är målet för den feministiska rörelsen?
Målet är ett samhälle där människor får utvecklas fritt utan att begränsas av sitt kön.
Vad är kärnan i ekologismen?
Ekologismen är miljörörelsens ideologi som strävar efter att förändra konsumtionssamhället för att återställa balans i naturens kretslopp. Samhället ska vara som en del i det ekologiska systemet och inte belasta det, till exempel genom att en generation människor förstör för nästa generation. Sociala relationer mellan medborgarna är mycket viktiga. Samhället ska vara decentraliserat, (spridning av verksamheter eller inflytande från ett centrum eller ett fåtal centra till fler områden och personer), och besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Miljörörelsen ifrågasätter om ekonomisk tillväxt i alla lägen ska vara något eftersträvan värt.
Vad är nationalism?
Nationalism beskrivs ofta som ett tankesystem där människor med gemensamt språk, religion och kultur vill bilda en nation. Nationalism förutsätter att det som rör nationen är viktigare än andra värden och intressen. Om nationens intressen ska förverkligas krävs det att de styrande politiskt kontrollerar ett territorium som ju oftast är en suverän stat, till exempel Sverige.
Vid förra sekelskiftet var nationalism och patriotism detsamma, man lyfte det egna landet och det egna folket på andras bekostnad. Sedan flera decennier trodde man att sådana nationalistiska övertoner var borta i stora delar av världen. Men idag med de mer aggressiva regeringar som sitter vid makten eller kan komma till makten hörs ofta sådana argument. Till exempel Donald Trumps “America first”.
Boken tar upp militant nationalism och demokratisk nationalism. Vad är skillnaden mellan dessa?
Militant nationalism är aggressiv och fokuserar på våld, konflikt och ofta en homogen nationell identitet, där andra grupper förtrycks eller exkluderas. Demokratisk nationalism, däremot, betonar individens frihet, jämlikhet och inkludering, med en stark tro på att nationens styrka bygger på demokratiska principer och medborgarnas deltagande.
Vilka är våra riksdagspartier?
1.Socialdemokraterna(S)
2. Moderaterna (M)
3.Sverigedemokraterna (SD) .
4. Vänsterpartiet
5. Centerpartiet (C)
6. Kristdemokraterna (KD)
7. Liberalerna (L)
8. Miljöpartiet de gröna (MP)
Vilka ideologier kan du knyta respektive parti till?
Socialdemokraterna (S) – Socialdemokrati.
Moderaterna (M) – Konservativ liberalism.
Sverigedemokraterna (SD) – Nationalkonservatism
Vänsterpartiet (V) – Socialism och feminism.
Centerpartiet (C) – Socialliberalism och decentralisering.
Kristdemokraterna (KD) – Värdekonservatism och kristen demokrati.
Liberalerna (L) – Socialliberalism.
Miljöpartiet de gröna (MP) – Ekologism och grön politik.
Vilka är de svenska grundlagarna och vad innebär de? Hur går det till att ändra dessa?
- Regeringsformen (RF)
- Successionsordningen (SO)
- Tryckfrihetsförordningen (TF)
- Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
Hur ändras en grundlag?
- Riksdagen måste fatta beslut två gånger med ett val emellan.
- Efter första beslutet hålls ett riksdagsval där väljarna kan påverka.
- Ett andra beslut i riksdagen bekräftar ändringen.
- En rådgivande folkomröstning kan hållas om minst en tredjedel av riksdagens ledamöter kräver det.
I Sverige har vi ett proportionellt valsystem. Vad är skillnaden mellan Sveriges valsystem och ett majoritetsvalsystem?
Proportionellt valsystem (Sverige)
- Mandat fördelas i proportion till antalet röster partierna får.
- Representerar fler politiska partier och åsikter.
Majoritetsvalsystem:
- Den kandidat/parti som får flest röster vinner allt i en valkrets.
- Gynnar större partier och leder ofta till färre partier i parlamentet.
Vilka fördelar och nackdelar finns med de olika valsystemen?
Proportionellt valsystem (Sverige)
Fördelar:
- Bättre representation av mindre partier.
- Fler åsikter och politiska grupper i parlamentet.
- Stimulerar politisk mångfald.
Nackdelar:
- Svårare att bilda stabila regeringar.
- Kan leda till fragmenterade parlament med många små partier.
Majoritetsvalsystem:
Fördelar:
- Tydligare vinnare och stabilare regeringar.
- Mindre fragmentering och enklare politisk beslutsfattning.
Nackdelar:
- Mindre representation för små partier.
- Kan ge oproportionerliga resultat där många röster inte påverkar valresultatet.
Vilka uppgifter har:
Riksdagen?
Regeringen?
Statsförvaltningen?
Kommunerna?
Riksdagen:
- Stiftar lagar.
- Godkänner statsbudgeten.
- Kontrollerar och granskar regeringens arbete.
Regeringen:
- Verkställer riksdagens beslut.
- Föreslår nya lagar och budget.
- Leder landets utrikes- och inrikespolitik.
Statsförvaltningen:
- Genomför regeringens och riksdagens beslut.
- Arbetar med praktisk administration och tjänster.
Kommunerna:
- Ansvarar för lokala tjänster som utbildning, äldreomsorg och socialt stöd.
- Har egna skatter och budget för att finansiera sina uppgifter.
Vad menas med fyraprocentspärren och varför finns en sådan i Sverige?
Fyraprocentspärren innebär att ett parti måste få minst 4 % av rösterna i hela landet för att få mandat i riksdagen.
Varför finns den?
- För att hindra alltför små partier från att komma in i riksdagen och skapa politisk fragmentering.
- För att säkerställa att riksdagen består av större, mer representativa partier som kan arbeta effektivt.
Förklara följande begrepp:
Mandat
Parlamentarism
Utjämningsmandat
Beredningstvång
Statsråd
Misstroendeförklaring
Mandat:
- Ett riksdagsmandat är en plats i riksdagen som en person får efter att ha valts i allmänna val.
Parlamentarism:
- Ett politiskt system där regeringen är beroende av riksdagens stöd för att styra och kan ställas inför misstroendeförklaring.
Utjämningsmandat:
- Extra mandat som fördelas mellan partier för att jämna ut resultatet så att det speglar den totala röstandelen mer rättvist, enligt det proportionella valsystemet.
Beredningstvång:
- Kravet att vissa förslag, särskilt lagförslag, ska genomgå en detaljerad utredning och behandling i utskott innan de kan röstas i riksdagen.
Statsråd:
- Medlemmar av regeringen, inklusive ministrar, som ansvarar för olika områden som utrikespolitik, ekonomi, utbildning, etc.
Misstroendeförklaring:
- Ett formellt uttryck för att riksdagen inte längre har förtroende för en minister eller regeringen, vilket kan leda till att den avgår.
Vad krävs för att få rösta i Sveriges riksdagsval? Skiljer det sig från vilka som får rösta i kommunalval och regionval?
Riksdagsval:
För att få rösta i Sveriges riksdagsval krävs att du:
- Är svensk medborgare.
- Är 18 år eller äldre på valdagen.
- Är folkbokförd i Sverige.
Kommunalval och regionval:
För att rösta i kommunal- och regionval krävs att du:
- Är 18 år eller äldre på valdagen.
- Är folkbokförd i Sverige.
Även om du inte är svensk medborgare kan du rösta om du är medborgare i ett EU-land, Island eller Norge, och har varit folkbokförd i Sverige i minst 3 år.
Skillnad:
Riksdagsval kräver svenskt medborgarskap, medan du i kommunal- och regionval även kan rösta om du är medborgare i ett EU-land eller ett land som har överenskommelse med Sverige.
Vad har KU (konstitutionsutskottet) för uppdrag?
Konstitutionsutskottet (KU) har som uppdrag att:
- Granska regeringens arbete och se till att den följer lagar och konstitutionella regler.
- Utreda misstankar om regeringsmedlemmars agerande och hantering av offentliga uppgifter.
- Ansvara för frågor som rör grundlagarna och författningsfrågor.
- Säkerställa att regeringen håller sig inom ramarna för de befogenheter riksdagen gett.
Vilken roll har departementet i Sveriges statsskick?
Departementen i Sverige är en del av regeringen och har ansvar för att genomföra regeringens politik inom olika områden. Varje departement leds av ett statsråd (minister) och arbetar med att utforma och genomföra lagförslag, förvalta statens resurser och koordinera med andra myndigheter och institutioner.
Kortfattat har departementen en verkställande roll och ansvar för att förbereda beslut, utreda frågor och administrera regeringens arbete inom sina specifika områden.
Hur går det till att bilda en ny regering?
- Valresultat: Efter riksdagsvalet får den nya riksdagen en ny talman, som leder processen att bilda regering.
- Talmans uppdrag: Talmannen konsulterar partierna för att hitta en kandidat till statsminister som har stöd i riksdagen. Detta kan vara partiledaren för det största partiet eller en koalition av partier.
- Statsministeromröstning: Talmannen föreslår en statsminister för riksdagen. Om ingen får mer än hälften av rösterna i en omröstning, fortsätter processen med nya förslag.
- Bildande av regering: När statsministern har riksdagens stöd, utses en regering. Det kan vara en enpartiregering eller en koalitionsregering, beroende på stödet från andra partier.
- Sweden’s Government: Den nya statsministern tillsätter statsråd och utser departement.
Jämför de olika regerings typerna (minoritetsregering, majoritetsregering, koalitionsregering och samlingsregering) och förklara vilken/vilka som är den vanligaste typen i Sverige och varför?
Minoritetsregering:
- En regering som inte har majoritet i riksdagen.
- Måste förlita sig på stöd från andra partier för att genomföra sin politik.
- Kan vara instabil och riskera att tvingas avgå om den förlorar stöd.
Majoritetsregering:
- En regering som har stöd av mer än hälften av riksdagsledamöterna.
- Kan fatta beslut utan att behöva stöd från andra partier.
- Ger stabilitet och effektivitet.
Koalitionsregering:
- En regering som består av flera partier som samarbetar för att bilda en majoritet.
- Kräver kompromisser mellan de olika partierna för att komma överens om politik.
Samlingsregering:
- En regering där alla större partier ingår, ofta vid krissituationer eller nationella utmaningar.
- Syftar till att enas om gemensamma mål och ge stabilitet under svåra tider.
Vanligaste regeringsformen i Sverige:
-Minoritetsregering är den vanligaste i Sverige, särskilt efter de senaste valen, eftersom det ofta är svårt att få en klar majoritet i riksdagen.
- Sverige har ett proportionellt valsystem, vilket leder till att flera partier ofta måste samarbeta, vilket gör majoritetsregeringar mindre vanliga.
- Koalitionsregering är också vanligt, där flera partier slår samman sina resurser för att få en stabil regering, även om de inte har en absolut majoritet.
Hur ofta har vi riksdagsval i Sverige?
Var fjärde år
Hur går det till när ett lag stiftas? Utgå ifrån följande begrepp i din redogörelse. Lagråd, proposition, utskott, remiss och betänkande.
1.Proposition: Regeringen föreslår en ny lag genom att lägga fram en proposition till riksdagen. Det är ett förslag till ny lag eller ändring av en befintlig lag.
2. Remiss: Innan propositionen behandlas i riksdagen skickas den på remiss till olika myndigheter, experter och intressenter för att få deras synpunkter och bedömningar.
3. Utskott: Efter remissbehandlingen går propositionen till ett av riksdagens utskott, som är en mindre grupp ledamöter från olika partier. Utskottet granskar förslaget och samlar in ytterligare information för att kunna fatta ett välgrundat beslut.
4. Betänkande: Utskottet sammanställer sina rekommendationer i ett betänkande. Betänkandet innehåller utskottets synpunkter på propositionen, eventuella ändringar och motiveringar.
5. Lagråd: Innan riksdagen fattar beslut om lagförslaget skickas betänkandet till Lagrådet. Lagrådet granskar lagförslaget ur ett juridiskt perspektiv och kan föreslå ändringar för att säkerställa att lagen följer grundlagarna och rättsordningen.
- Riksdagsbeslut: Efter Lagrådets granskning återvänder förslaget till riksdagen, där det diskuteras och slutligen röstas om. Om riksdagen godkänner förslaget, blir det en ny lag.
Vilka länder har ett enkammarsystem/tvåkammarssystem?
Enkammarsystem: Sverige, Danmark och Nederländerna.
Tvåkammarsystem:
USA, Storbritannien och Italien.
Vad finns det för likheter och skillnader samt styrkor och svagheter mellan en- och tvåkammarsystem?
Likheter:
- Båda stiftar lagar, granskar regeringen och representerar befolkningen.
- I båda systemen hålls val för att välja representanter.
Skillnader:
-Enkammarsystem: En kammare fattar alla beslut.
Tvåkammarsystem: Två kammare, ofta en folkvald och en som representerar regioner eller andra grupper.
Styrkor och Svagheter Enkammarsystem:
-Styrkor:
Effektivt, tydligt och snabbt beslutsfattande.
- Svagheter:
Risk för dominans av majoriteten, mindre granskning.
Tvåkammarsystem:
- Styrkor: Mer balans, bättre granskning och bredare representation.
- Svagheter: Långsammare beslutsprocess, mer komplext.
Vilka länder har parlamentarism?
- Storbritannien
- Sverige
- Tyskland
- Kanada
- Indien
- Australien
- Japan
- Nya Zeeland
- Italien
- Nederländerna
Vilka länder har presidentstyre?
- USA
- Brasilien
- Mexiko
- Argentinas
- Indonesien
- Turkiet
- Ryssland
- Colombia
- Chile
- Kuba
Vad finns det för likheter och skillnader samt styrkor och svagheter mellan parlamentarism och presidentstyre?
Likheter:
- Båda systemen styr landet genom valda ledare och ett parlament.
Skillnader:
- Parlamentarism: Regeringen är beroende av parlamentets stöd.
- Presidentstyre: Presidenten är både statschef och regeringschef och styr oberoende av parlamentet.
Styrkor och Svagheter:
Parlamentarism
- Styrkor:
Flexibilitet och samarbeten.
- Svagheter: Instabilitet och svaga regeringar.
Presidentstyre:
- Styrkor: Stabilt och klart ledarskap.
-Svagheter:
Risk för maktkoncentration och mindre flexibilitet.
Varför är maktdelning viktigt i en demokrati?
- Förhindra maktkoncentration: Genom att dela upp makten mellan olika institutioner (t.ex. regering, parlament och domstolar) förhindras att en enda person eller grupp får för mycket makt, vilket kan leda till tyranni.
- Skydda rättigheter: Maktdelning säkerställer att lagar och beslut granskas och inte kan genomföras utan kontroll, vilket skyddar individens rättigheter.
- Ökad transparens: När makten delas upp och granskas av olika organ, ökar möjligheten för medborgarna att förstå och påverka beslut, vilket stärker demokratin.
- Balans och kontroll: Det gör att olika grenar av staten kan kontrollera varandras handlingar och säkerställa att ingen institution agerar utanför sina befogenheter.
