Instuderingsfrågor

Question 1

Industrialiseringen innebar stora förändringar för 1800-talets samhälle och människor. Beskriv dessa förändringar i stora drag.

Answer 1

1800-talets tekniska och vetenskapliga framsteg innebar många fördelar. Nya energikällor: ånga, olja och elektricitet ersatte successivt muskelkrafterna och maskinerna blev mer effektiva. Detta ledde till att man kunde massproducera bättre samt billigare industrivaror som fler hade råd med. Resandet ökade genom förbättrande kommunikationer, ångbåtarna gick över haven och tågen tog över kontinterna.

Telegrafer och telefoner revolutionerade nyhetsförmedlingen och gjorde världen mindre. Folkhälsan blev bättra genom medicinska framsteg och genom städernas hygieniska och sanitära förhållanden kraftigt förbättrades. Detta ledde till framstegstro och utvecklingsoptimism likande som under upplysningen.

Med teknikens och vetenskapens framsteg och förbättringar förde med sig gynnande för främst över- och medelklassen. Städers och landsbygdens proletariat – en klass i samhället, som uteslutande lever av sitt arbete, och icke av vinsten av något kapital – fortsatte i stor utsträckning att leva under svåra förhållanden, även om deras situation förbättrads under senare del av 1800-talet.

I många länder infördes en rad reformer för att komma till rätta med sociala skillnader. Arbetarklassen började organisera sig fackligt och politiskt och ställde krav på förbättrade arbetsvillkor och politiskt inflytande. Trots demokrateringsproccesen fortsatte i de flesta europiska länder - så var rösträtten fortfarande kopplad till inkomst och förmögenhet.

Question 2

Sammanfatta den reaktion som kom mot romantikerna kring 1830-talet.

Answer 2

Industrialiseringen och den ökade sekulariseringen skapade ett nytt samhälle och en ny syn på människan och omvärlden. Romantikerna hade vänt sig emot detta, men kring 1830-talet kom en reaktion mot deras verklighetsflykt. Realisterna – som var verklighetsskildrare – koncentrade sig på att i konst och litteratur beskriva samtidens människor och miljöer. Fokuserade på problem som industrialiseringen förde med sig. Realismen var en kulturströmning som låg i fas med samhällets övriga utveckling.

Question 3

Hur tog kvinnan steget från hemmet?

Answer 3

Industrialiseringen medförde mängder av nya arbetstillfällen och fler var riktade till kvinnor: industrin, sjukvård, service och administation. Hemmafru idealet var fortfarande dominerade så var det ändå en omöjlighet för många kvinnor att stanna hemma och ta hand om hem och barn – familjens överlevnad var beroende av hennes inkomst. Många kvinnor förblev även ogifta och saknade försörjning. Man tog steget från hemmet till arbetslivet och detta följde krav på ökad juridisk, social, ekonomisk jämlikhet mellan könen.

Question 4

Varför var det just i de borgerliga miljöerna som de första kvinnorörelserna utvecklades?

Answer 4

Familjen beroende av kvinnans inkomst. Det gick inte att vara hemma och ta hand om barn pga. Familjens överlevnad. Då tog kvinnan steget från hemmet till arbetslivet och då följde det även krav på ökad juridisk, social, ekonomisk och politiskt jämlikhet mellan könen. Det var få som advokerade för kvinnors rättigheter men i mitten av 1800-talet började man själv organisera sig, framförallt i norra Europa och i USA – det var främst i det borgerliga miljöerna som kvinnorörelsen väckte fram. Det var pga. av att den beroende arbetarklassen av kvinnans inkomst saknade även denna arbetarklass socialt och politiskt inflytande för både män och kvinnor, då kom arbetarrörelsen inledningsvis att kämpa för männens rättigheter. Det var i det borgerliga miljöerna i medelklassen som skillnaderna var som störst, de var fortfarande fast i det dominerande hemmafru idealet där man hade råd att en i familjen stannade hemma.

Question 5

Hur omvandlades ståndssamhället till klassamhälle? Hur fungerande klassamhällena?

Answer 5

Industrialiseringens stora ekonomiska och sociala förändringar medförde att ståndssamhället omvandlades till ett klassamhälle. Klasserna hade olika intressen att bevaka och deras skilda värderingar representerades av de politiska ideologierna som utvecklades under 1800-talet.

Question 6

Redogör för grunddragagen i det politiska ideologierna: liberalismen

Answer 6

Medelklassens ideologi var liberalismen. Inspirerades från upplysningens tro på förnuft och krav på medborgerliga fri- och rättigheter. Synen på människan var positiv – man var en god och förnuftig varelse som om man får politisk och ekonomisk frihet kan utveckla sig själv och samhället på bästa sätten. Staten ska ingripa så lite som möjligt i medborgarnas liv, egendom och frihet. Liberalismen skyddade främst medelklassens intressen, men de s.k. socialliberalerna ansåg att staten även måste ta tag i samhällets sociala orättvisor. John Stuart Mill i Om Friheter (1859) menade att staten måste skydda de svaga och fattiga. Han krävde även jämlikhet för kvinnan och var en tidig förespråkare för kvinnans rösträtt. Förtrycket av kvinnorna (1869) räknas till ett av kvinnorörelsens viktigaste verk. Mill menade att det inte finns några biologiska eller medfödda skillnandader mellan könen i förhållande till intelligens därav borde kvinna samma möjligheter till utbildning och karriär.

Question 7

Redogör för grunddragagen i det politiska ideologierna: Konservatismen

Answer 7

Grundaren för konservatismen var Edmund Burke, han lade i Tankar om Revolutionen i Frankrike (1790) fram åsikten att de samhällsförändringar som bröt sönder gamla sociala mönster var av ondo. Han såg samhället som en levande organism som formats under flera århundraden och därför mådde inte bra av plötsliga och genomgripande förändringar. Ett bevis var den franska revolutionen – som enligt han lett till ondska och egoism. De ville bevare de trationella maktstrukturerna där överklassen var ledande. Man var inte emot politiska reformer men man ansåg att förändringar måste ske långsamt. Individen skulle inordna sig i kollektivet och ledas av en stark statsmakt som såg till att medborgarna inte led någon nöd.

Question 8

Redogör för grunddragagen i det politiska ideologierna: Socialismen

Answer 8

Detta var arbetarklassens ideologi som ville riva ner de existerande maktstrukturerna och skapa ett nytt jämlikt samhälle där arbetarna inte utnyttjas utan fick ta del av industrins vinster. Staten bör därav äga, eller reglera, industrier och företag och fördela tillgångarna så att alla fick del av välståndet. Allmän rösträtt var förutsättning för ett jämlikt samhälle. Delade meningarna fanns om hur samhället skulle uppstå, en del förespråkade reformer genom demokratisk väg, andra menade att de krävdes en revolution. Denna uppfattning hade Karl Marx och Friedrich Engels som i Kommunistiska manifestet (1848) uppmanade arbetarna till samarbete över nationsgränserna för att göra revolution. Marx utvecklade sin syn på samhället och historien i det betydelsefulle verket Kapitalet (1867). Han utgick från Hegels dialektik men fastslog att det är ekonomiska förhållandena och inte idéerna som är den främsta drivkraften i den historiska utvecklingen.

Question 9

Förklara varför Darwin menade med det naturliga urvalet. Hur omtolkade de s.k. socialdarwinsterna Darwins teorier?

Answer 9

Charles Darwin gjorde en biologisk upptäckt vilket skulle ändra synen på människan. Tidigare hade den allmänna åsikten varit att gud skapat allt liv i en bestämd form som sedan aldrig förändrades. Men genom omfattande zoologiska och biologiska undersökningen kunde Dawrin visa att alla arter förändras gradvis eftersom de anpassar sig till en livsmiljö som t.ex. hur pälsen förändras genom ett kallare klimat till en varmare päls. De uppstår en kamp mellan djur om tillvaron. I denna kamp är de den mest lämpade som överlever. Genom de “naturliga urvalet” för de bästa egenskaperna fram till kommande generationer, medan “sämre” anlag rensas ut. De arter som är högst utvecklade har bäst anpassat sig till omgivningen- Enligt Darwin gällde de även människorna i evolutionsteorin som inte var guds unika skapelse utan härstammande från aporna. Andra såg han teori som en positiv möjlighet, människan var sin egen skapare och kunde fritt styra över sina liv. Efter att han presenteras sina resultat i Om arternas uppkomst 1859 började teorierna överföras på samhället, vilket nog inte var hans tanke. Dessa människor kallas socialdarwinisterna som menade att naturenslagar bör gälla i samhället. Filosofen Herbert skapade uttrycket “Survival of the fittest” och då menade att de stred mot naturlagarna när staten ingrep och skyddade de fattiga och svaga genom socialvård. Istället borde man lämnas åt sitt öde och rensas ut istället för att bli en belastning. Tankarna fungerade även som ett försvar som imperialismen. Genom de naturliga urvalet skulle den vita rasen utvecklas till den högst stående och hade därför rätt att styra över andra folk.

Question 10

Redogör de viktigaste tankarna hos Schopenhauer:

Answer 10

Hans samtid präglades av en stark utvecklingsoptimism, men själv hade han en djupt pessimistik syn på livet. Tankarna fick ett stort inflytande i sluten på 1800-talet, men han lade fram sina teorier redan på 1818 året. Han menade att drivkraften bokom våra handlingar är självbevarelsedriften, viljan till liv. Denna vilja går inte mot ett speciellt moål utan är blind och oförnuftigt samt styr oss. Viljan är därför ond, som får oss tro att lyckan är något vi kan uppnå, men det är omöjligt pga. Eftersom vi aldrig blir nöjda eller tillfredsställda. Livet innebar smärta och lidande. En viss smärtlindring kunde konten erbjuda. Måleriet, litteraturen och inte minst musiken kan ge oss en estetisk njutning som befriar oss från det plågsamma tillståndet. För att uppnå en helt befrielse krävs det en total förnekelse av livsviljan. Om man drog sig undan till en asketisk tillvaro, utan världsliga njutningar kan själen finna ro och uppgå i stillheten och det totala utslocknandet, Nirvana. Påverkadan från hinduism och buddism och han påverkade även bl.a. Tolstoj, Wagner och Nietzsche.

Question 11

Redogör de viktigaste tankarna hos Nietzsche

Answer 11

Som Schopenhairer ansåg han att det är viljan som är drivkraften i livet, men han menade att det istället var postivt. Viljan till liv är även viljan till makt och självförverkligande, människan vill häva sig över mängden. Viljan hade dock begränsat pga att samhället hade genomsyrats av kristna värderingar. Han menade att kristendomen hade en slavmoral, som predikar medlidande och ödmjukhet och därför gynnar slavarna dvs massmänniskorna medan den hindrar utvecklningen för de starka och överlägsna genierna, övermänniskorna. Han ser även samma hinder som kristendomen utgör för övermänniskornas handlingskraft och maktvilja ser NIetzsche även i demokratins och socialismens jämlika värderingar. De hämnar utvecklingen eftersom de värnar om de svaga massmänniskorna, som bara överlever för att de är så många och för att de skyddas av slavmoral. Det är övermänniskorna som driver historien framåt och förmar världen. Övermänniskan är en högre av människan vilket man kan se har påverkats av Darwins evoultionslära. Napoeln var t.ex. en övermänniska enligt Nietzche. Gud är död, det finns inte några givna sanningar eller normer. Livets avgörande är i våra händer. Denna s.k. nihilistiska uppfattning medför att människan själv msåte ta ansvar för sitt liv och skapa en ny moral.

Question 12

Redogör de viktigaste tankarna hos Kierkegaard

Answer 12

Han ansåg i motsats till Hegel att det inte finns någon världsande, någon objektiv sanning, eftersom varje enskild människa är unik. “subjektiviteten är sanningen” . Det finns inte någon given moral och därför måste vi själva forma våra liv i liknelse till Nietxshe. Men det finns stora skillnader ändå, Nietzsche var ateist medan Kierkegaard var kristen, dock med ett komplicerat förhållande till kyran. Begreppet ångest är centraöt- Varje individ ska själv ta ansvar för sitt liv och hela livet är inför olika beslut och valmöjligheter. Fria valen skapar ångest och tvivel, ångesten är därför inte om rädsla för någon speciell händelse utan handlar om en tomhetskänsla - man ser inte ett sammanhang i livet. Hur vi väljer att leva kommer påverka graden av vår ångest olika. Hans funderingar kring människans lade grunden för livsströmningen existentialismen under 1900-talet.

Question 13

Redogör de viktigaste tankarna hos Comte

Answer 13

Utvecklade positivismen och fick en stor betydelse inom vetenskapsfilosofin och samhällsdebatten. Positivsmen är en filosofisk åskådning som framhåller vikten av att all kunskap ska grundas på emirisk säkerställd fakta, inte på religösa eller metafysiska, ovetenskapliga förklaringar. Fatktan vi bygger på våra antagen ska vara positiviva, dvs. Säkra och bevisbara. Därför bör vetenskapen koncentrera sig på att besrkiva det våra sinnen kan uppfatta och undvika alla former av spekulationer, som inte kan bevisas. Genom naturvetenskapens arbetsmetoder kan man upptäcka de regelbunda och återkommande mönster i naturen och samhället. Man kan anävnde sig av detta för att organisera ett väl fungerande samhälle.

Question 14

Redogör de viktigaste tankarna hos von Ranke

Answer 14

En del t.ex. Leopold von Ranke menade att den historiska vetenskapen ska användas sig av helt andra medoter. Syftet med historia är att förstå gågna tider utifrån dess egna förutsättnignar. Varje epok är unik, till skilland mot naturvetenskapen som försökte hitta regelbundheter i världen studerande historievetenskaåen det unika. Denna metod kallas för hermeneutik som uppfattads av många ett alternativ till positivismen.

Question 15

Ny teknik möjliggjorde ny arkitektur under perioden. Ge exempel på det.

Answer 15

Det nya tekniska framstegen bidrog till bl.a. att man utvecklade nytt byggnadsmaterial. Man lärde sig gjuta in stål och järnstänger i betong och fick en mer hållbar armerad betond – vilket blev de vanligaste byggnadsmaterialet i industrisamhället. Ny teknik och matierl möjliggjorde också nya spännande förmer. Ingenjörer fick ett större inflytande över arkitekturen. Eiffeltornet är ett torn i järn. Syftet var att visa allmänheten att det var möjligt att åstadkomma en så hög byggnad. I USA uttnyttjade man den nya tekniken och bygga på höjden. I de nordamerikansa sotrstäderna var tomtpriserna höga och därför blev det mest ekonomisk att bygga skyskrapor.

Question 16

Vad kännetecknar jugendstilen?

Answer 16

Kring 1890-talet kom ett tydligt avståndstagande mot eklekticismen genom en ny uttalad stil – jugend. Den bjöd på ett nytt asymmetriskt formspråk. Utmärkande är rikliga, böljande utsmyckningar med motiv från naturen. Slingrade växter och blommor är vanliga ornament. Jugend var inte bara arkitektur och dekorstil, den gick igen i hantverk och inredning också. Bruksföremål som serviser, lampor och möbler gjorde att jugendstilen även återfanns i hemmen. Jugendarkitekterna använde sig gärna av formbara material som stål, järn och glas som ed hjälp av den industriella tekniken kunde förvandlas till kreaktiv kosnt. Stilen var internationell, men såg lite olika ut beroende på att arkitekterna satte sin nationella särprägel på sina verk. Antonio Gaudi, känd för den ofullbordade katedralen sagrada familia i barcelona. Första bostadshusen som skapades i jugendstil var belgiske arkitekten Victor Horta. Öppen planlösningen, nakna järnkonstruktionerna och de djärva svängningarna i dekorationerna var revolutionerade på sin tid men gjorde succe. Eftersom stilen tog avstånd från tidigare stilar blev den även populär bland icke-konservativa grupper som liberala borgare och socialister. Man tröttnade dock redan 1910 men stilen fick upprättelse under 1900-talets senare del och betraktas idag som ett första steg mot modern form och design.

Question 17

I vilka avseenden var Rodin nyskapande för bildhuggarkonsten?

Answer 17

Han lyckades genom stor teknisk skicklighet och känslomässig inlevelse förena det klassisak arvet med ett nytt suggestivt uttryck och formspråk. Rodin lät ofta en del av marmorn i sina skulpturer vara orörd och den obehandlade stenen bildade en kontrast till den släta ytan på figurerna. Det gav en illusion att gestalterna bröt sig ur stenen. Man uppskade till en början inte stilen för de betraktades som halvfärdiga. Men han hävade emmerltid sin rätt avsluta verket när det konstnärliga syftet uppnåtts. Snart hade man vant sig och då betraktas rodin som 1800-talets störste bildhuggare.

Question 18

Vad kännetecknar det realistiska måleriet vad gäller motiv och utförande. Utgå från Courbet

Answer 18

I mitten av 1800-talet märks ett tydligt avståndstagande från idealisering och trationell konstuppfattning. Poserande hjältar och de historia mytologiska motiven fick lämna plats för avbildningar av vanliga människor i vardagliga miljöer. Konstnärerna valde att måla av verkligheten som den såg ut, inte som den borde se ut. Det fanns ingen högre idévärld, bara en synlig verklighet. Courbet sade “jag kan inte måla en ängel för jag har aldrig sätt en”

Han gav namn till realismen, den konstnärliga inriktning som gick ut på att skildra verkligheten. Has verk ansåg vulgära och han refuserades vid en officiell konstutställning i paris 1855. Han sympatiserade med socialismen och ville få upp ögonen för den sociala nöd de gärna blundande för. Stenhuggarna 1849 är ett tidstypisk verk. Han valde att avbilda två personer ur samhällets lägre skikt, vilket man tidigare inte funnit större intresse för. De representerade den sanna verkligheten.

Question 19

Vad kännetecknar det realistiska måleriet vad gäller motiv och utförande. Utgå från Manet

Answer 19

Den nya konsten chockerade publiken. Hans konstverk Olympia 1863 skapade skandal. Innan hade konst på nakna kvinnor varit avbildningar av mytologiska gudinnor. Manet avbildade en naken kvinna men som var prostituerad. Blombuketten flickan får är från en väntande kund. Konsten ser oss rakt in i ögonen utan att skämmas. Det var mer än vad publiken kunde tåla även om prosutiotion var mycket utbredd så blev folk upprörde över att se den i konsten. Han valde att skildra verkligheten hur den egentligen såg ut.

Question 20

Ur vilka tankar utvecklades impressionismen? Vad kännetecknade stilen?

Answer 20

Kring 1870 framstådde en grupp franska konstnärer som ville ta realismens ytterligare ett steg längre. Man menade att andra konstnärer hämtade motiv från verkligheten men deras målningar var inte verklighetstrogna eftersom tavlorna målades i ateljéer, i onaturlig belysning. Färger, ljus och skuggor kunde inte återges riktigt och resultatet blev att konstnären målade verkligheten som han trodde den såg ut, istället för hur den egentligen såg ut. Man lämnade sin atelje och begav sig till det naturliga ljuset. Verkligheten är då en bild av ett flimmer av ljud och färgfläckar, utan fasta konturer. Det är detta ögonblick av verkligheten som konstnären ska avbilda att kunna göra anspråk på att vara realistiskt. Man måste arbeta snabbt, det handlar om att fånga ögonblicket innan det försvinner. Fokusera på helhet istället för detaljer därav blev penseldragen små och korta och färgerna flyter ihop men upplösta konturer.

Claude Monet var en av det första som målade efter dessa idéer. Publiken och kritiker menade att målningarna inte var konst utan ofärdiga skisser. Valet av motiv var viktigt för impressionisterna som för realisterna och saknade ofta ett tydligt socialt budskap. Istället koncentrerade sig de på att förmedla att förmedla konstnärernas upplevelse av motivet i ett unikt ögonblick. Motiven är från sin omgivning: landskap och stadsmiljöer och scener ur den moderna storstadslandskap och människans arbete och fritid med caféliv, utflykter och promenader. Med tiden blev impressionismen mycket uppskattad. Impressionismens friluftsmåleri influerade konstnärer även utanför Frankrike. i Danska Skagen samlades skandinaviska konstnärer - fascinerade av speciella ljus som råder på Jyllands nordspets.

Question 21

Vad menas med postimpressionism? På vilka sätt var van Gogh och Cézanne nyskapande?

Answer 21

Sedan renässansen hade konstnärer ägnat sig åt att sträva efter att avbilda motiv så verklighetstroget som möjligt. Under seklernas gång hade olika tekniker och medel används för att uppnå detta. Impressionismen kan ses som slutgiltiga steget i denna strävan. I sluten av 1800-talet kom en reaktion mot den objektiva verklighetsskildringen. Man ville istället skapa konst utifrån den subjektiva, inviduella känslan. Konsten som starkare betonade känslan för den objektiva intrycket kring sekelskifte kallas för postimpressionism. Man hade ingen gemensam stil, men strävade efter att förmedla en bild av vad de kände och inte bad de såg. Stor konstnärlig frihet och experimenterade med färg, form och perspektiv. Konsten närmar sig det abstrakta och kan ses som ett första stadium till 1900-talets modernism. En konstnär var Gustave Moreau som influerades av den litterära strömning symbolismen. Den hade vissa beröringspunkter i romantiken iom att den trodde på en högre idévärld och ville förmedla en bild av denna. Postimpressionisterna visade dock större djärvhet, både i motivval och formspråk. Paul experimenterade med starka färger och platta former, han sökte efter ett primitivt, ursprungligt och äkta uttryck och i hans måleri saknas traditionellt perspektiv.

Question 22

Vad kännetecknar den realistiska romanen respektive det realistiska dramat?

Answer 22

Förutsättningen för att realismen fick genomslag i litteraturen var borgarklassens inflytande på kulturens område. Efterfrågan på romaner som handlade om vanliga människor i miljöer och situationer som medelklassen kunde identifiera sig med ökade. Läste även gärna om samhällets mindre lottade individer. Man såg uppgift som att lyfta fram sociala missförhållanden och skildra samhället som de faktiskt såg ut. Romanen innehöll verklighetstrogna beskrivningar av personer, miljöer och problem men hade även kommersiella krav. Böckerna var lättlästa, spännande och känslosamma och en del lyckades smälta samman realism och underhållning som då var Charles Dickens Oliwer Twist.

Det realistiska dramat satta man upp dramer som handlade om vanliga människor och aktuella samhällsfrågor. Illusionen av verklighet var viktig. Dekoren var hämtad från medklasshemmen. Skådespelare var klädde i vanliga kläder, stod inte framme vid scenen, eller deklamerade texter högtidligt ut mot publiken utan röde sig mer naturligt och pratade som i ett vanligt samtal. Det som hände på scenen skedde utan hänsyn till att det var en publik närvarandra. Här kan man se en stor skillnad mot litteraturen. Litteraturen präglades av kommersiella krav dvs. De borgarna ville se var en samhällsskildring men även lättläst och inblandning med underhållning. Dramat tog inte hänsyn till att försöka nå ut till publiken och spelade nästan som om de inte var där.

Question 23

På vilka sätt skiljer sig naturalismen från realismen?

Answer 23

Realistiska litteraturen innehöll ofta tydliga inslag av moraliska pekpinnar, romantik och sentimentalitet. De lyckliga slutet var mer regel än undantag. Men på 1860-talet framträdde en grupp franska författare som skärpte kravet på realism. Dessa kallas för naturalister. Författaren skulle använda sig av vetenskapsmannens metoder och hållning. Man skulle vara helt objektiv och inte lägga in värderingar i de man skrev. Man ville skildra den faktiska verkligheten och därför undersöka sidor av samhället och människan som ingen tidigare velat eller vågat. Tabubelagda ämnen togs upp; prosutition, sinnessjukdom, alkolism och sexualitet. Synen på människan och samhället för naturalisterna var vetenskaplig och materialistisk, alla händelseförlopp kunde förklaras med hänvisning till naturlagarna. Man är produkt av arvsanlagen, miljö och erfarenhet och styrs av biologiska drifter och sociala faktorer i sina handlingar.

Question 24

Vad menas med symbolism?

Answer 24

Reaktion mot naturalisterna sociala engagemang och objektiva verklighetsbeskrivningar är i form av symbolismen. Likt romantikerna sökte symbolisterna efter den sanna och inre verkligeheten men den idealiseras inte. Det fanns snarare en mörkare stämning i deras författarskap. De ville förmedla inre upplevelser och känslor och översätta själen. För att göra detta använder man sig av symboler och bilder som ger nya innebörder. Vanliga ord och formuleringar räcker inte för att beskriva personliga känslor. Symbolerna och bildspråket “den onda vinden” är ofta oväntade och annorlunda, symbolismen kan uppfattas som svårtillgänglig och obegriplig. Tog avståndstagande från publiken och blev angelägen för en liten invigd skara. Kan sägas gett grund till modernismen pga att ta avstånd från traditionella versformer genom sina fria associationer, personliga bildspråket.

Question 25

På 1800-talet skrevs allt fler böcker av kvinnliga författare. Fanns det något genomgående tema i de romaner som skrevs av kvinnor?

Answer 25

Man skrev under pseudonym för att det fortfarande inte var helt accepterat att kvinnliga författare var författare. Man blev mer kritiserad än mannen. Man hade ofta en trogen läsekrets, främst borgarklassens kvinnor. Kvinnorna spenderade stor del av sina liv i hemmen. Männen arbetare i borgklassen men för kvinnorna var det en omöjlighet. En ärbar kvinna var enbart en maka och mor. För dessa var äktenskapet den enda vägen till ekonomisk försörjning. Man bar en rädsla att inte bli gift. Den första författaren skildrade villkoren för kvinnorna på äktenskapsmarknaden var Jane Austen. Förnuft och känsla (1811) och Stolthet och fördom (1813) kan framstå som romantiska skildringar av unga kvinnor och mäns väg till de lyckliga äktenskapet. Trots lättsam ton ses hennes romaner som en skarp kritik mot den utsatthet unga kvinnor befann sig i. man behandlades som handelsvaror på en marknad där männen välde och vrakade. Hon publicerade sina verk anonymt. Systrarna Charlotte, Emiliy och Anne Brontë valde att skriva under manliga pseudonymer. Charlotte kom med omedelbar succé med Jane Eyre som skildrar kärleken mellan guvernanten (privatlärarinnan) Jane och slottsherren MR. Rochester. Hon hävdade rätten att älska vem man vill och inte sitta passiv och vänta på att mannen i hennes omgivning ska agera åt hennes. Tvärtemot kvinnoidealet dåtid. Starka känslor och realtiska skildringar av människor och miljöer. Suggestiva naturskildringar. Skildring av hårda tillvaron.

George Sand klädd i manskläder för att kunna röra sig fritt utan att bli antastad hade romanen Indiana (1832) kritiserade hon äktenskapet som var kvinnoförtryckande och helt på männens villkor. Manliga publiken hade svårt att hantera sands feministiska åsikter och vilda privatliv men kvinnorna älskade henne.

Question 26

Vad är verism?

Answer 26

Realistisk opera. Den musikaliska motsvarigheten till litteraturens realism är verismen – stilriktning inom den italienska operan under slutet av 2800-talet. Carmen kan ses som en föregångare till denna stil, handlingen utspelades sig inte längre i historiska eller fantasifulla miljöer utan i samtiden. Handlingen kretsar kring vanliga människor, men dramatisk är stor. Verismen bjuder på brutala och bloddrypande effekter och tragiska slut.

Question 27

Vad utmärker den musikaliska impressionismen? På vilka sätt bröt den mot tidigare musiktradition?

Answer 27

Claude Debussy skapade en musikalisk impressionism med ackord och klanger som bildar en svävande, konturlös stämning som påminner om impressionisternas måleri. Återge sinnesförnimmelser och stämningar. Han lät ackorden ligga direkt bredvid varandra, utan övergångar på likande sätt som konstnärerna målade fläckar av färg bredvid varandra. Tonarter förekommer samtidigt och klangrikedom är större än tidigare. Den moderna klanguppfattning fick Debussy stort inflytande över 1900-talets kompositörer. Utgick ofta från naturintryck och i kompositioner Reflect dans leuau rör sig klanger och ackord svävande likt molnen på himlen och likt ljusts glittrande på vattenytan. Umgicks med impressionistiska konstnärer som Monet och Renoir och symboliska poeter Verlaine och Mallarme, vilkas dikter han även tonsatte. Den bröt pga att den inte hade melodi och harmoni i centrum utan sinnesförnimmelser och stämningar. Han bröd upp traditionella strukturen och lät ackorden ligga bredvid varandra.

Question 28

Hur såg situationen ut för realismens konstnärer och författare?

Answer 28

1800-talets konstakademier och konsthandlare var i regel av uppfattningen att konsten skulle vara traditionell och smakfull. De hade lite förståelse för den realistiska konstnärernas vardagsnära motivval i sitt nya formspråk. Realisterna refuserades från tillställningar och deras konst blev kritiserades och hånades av kritiker och publiken. Konstnären betraktades som en outsider och bohem, han stod utanför det etablerade borgerliga samhället. För många blev konstnärskollektiven räddningen undan social misär. Likt impressionisterna slöt sig ofta konstnärer samman för att ge varandra moraliskt stöd och för a tt göra egna, gemensamma utställningar. En del t.ex. Courbet bar dock sitt utanförskap med stolthet och satte en ära i att chockera borgerligheten.

Det tog tid innan den nya konsten blev accepterad. Van Gogh vars målningar idag är miljon värda sålde inte en enda målning under sin livstid. Men t.ex. Monet och Renoir skulle leva så länge att de fick bevis på att kritikerna haft fel. Idag tillför impressionismen en av de mest omtyckta konststilarna.

I jämförelse med måleriet fick den realistiska litteraturen ett mera direkt genomslag hos den breda allmänheten. Marknaden var stor och det var framförallt medelklassen som läste romanen. Även om läskunnigheten var hög i Europa så hade bönder och arbetare knappast råd med större läsupplevelser. Bibeln var fortfarande den bok de flesta kom i kontakt med.

Böckerna hade emellertid blivit mycket billigare genom teknikens framsteg. Maskinell papperstillverkning och effektiva tryckpressar gjorde att kostnaderna kunde hållas nere medans upplagorna blev större. En rad bokförlag grundades och det underlättade inte minst distributionen av böckerna. Bokförlagen ville ofta bara satsa på de författare som de trodde skulle sälja bra, vilket i vissa fall säkert inskränkte den konstnärliga friheten till förmån för de kommersiella kraven. Den säkraste inkomsten för många författare var att skriva noveller och följetonger i tidningar och tidskrifter, men det var fler författare än tidigare som kunde försörja sig på sitt skrivande, bland de fria författarna fanns t.ex. Dickens, Zola, och Dostojevskij. Censuren var avskaffad i de flesta europeiska länder, men statsmakten hade ändå stort inflytande över det skrivna ordet. Flaubert och Baudelaire åtalades för t.ex. selighetsbrott och Zola tvingades i landsflykt när han i en artikel anklagat den franka staten och armen för korruption.