Instuderingsfrågor Flashcards
Var och när uppstod den minoiska kulturen?
Den minoiska är en av det äldsta kulturarvet från den europeriska högtulturen som kallas minoiska. Namnet kommer efter Minos som enligt den grekiska mytologin kom från från kreta. Kulturarvet räknas vara från 2000 f.kr. och hittades i Kreta. Denna kultur utvecklades under påverkan från Egypten, Mesoptamien och Persien, länder som man hade kontakt med genom handeln. Man vet inte mycket om denna kultur trots rika arkelogiska fynd, den verkar ha varit fredlig för att det inte hittats några vapen. Man ser även några dyrkesdjur av målningar och keramikföremål föreställande av tjurar. Man hittade även ormgudinnor, små statyer föreställande barbröstade kvinnor med ormar i händerna. Kanske har den ett samband med äldre kulturers dyrkan av fruktbarhetsgudinnor. Det skapades ett behov av skriftspråk genom förvaltningen från Kossos som var ett religöst centrum men även spannmålslager och administrativt centrum. Skriften kallas Linear A men kan inte än tydas. Gick under p.g.a. greker som erövrade Kreta.
Var och när uppstod den mykenska kulturen?
Den mykenska kulturen var krigisk och var fruktade för sin krigskonst. De var ett socialt skiktat samhälle med stora klassklyftor. Fanns mycket skickliga hantverkare. De trodde på livet efter döden, för att det fyllde gravarna med olika gåvor som kunde användas i nästa liv. Mykerna utvecklade minoernas skriftspråk s.k. Linear B-skriften som tydes på 1950-talet. Det var en form av ljudskrift och anses vara en tidig form av grekiska.
Vad är Kossos och vad har staden för koppling till ett specifikt skriftspråk?
Det skapades ett behov av skriftspråk genom förvaltningen från Kossos som var ett religiöst centrum men även spannmålslager och administrativt centrum. Skriften kallas Linear A men kan inte än tydas. Gick under p.g.a. greker som erövrade Kreta.
Minoiska- och mykenska kulturen? Hur skiljer sig kulturerna?
Eftersom den minoiska kulturen anses ha varit fredlig p.g.a. brist på fynd från vapen ser man redan en skilland mellan mioiska respektive mykenska kulturen. Det är svårt att veta fler skillnader eftersom man inte vet så mycket om minoiska kulturen. Det man vet är dock att den minoiska hade en bra handel mellan olika länder och Kreta fungerade som en brygga mellan Asien och Europa. Man tycks ha haft god kontakt med övriga länder på ett fredligt sätt som både gynnade handeln och kulturen. Då man med hjälp av folket i öst regionerna utvecklade skriftspråket Linear-A. Mykena däremot hade skaffat ett sjöherrevälde och härskarna försökte utnyttja detta till försök att expandera sin makt i riktning mot asiens mindre västkust. Detta ledde till strider istället för det tidigare fredligare kontakterna mellan det olika länderna genom havet. Trojanska kriget uppkom. Så en väldigt kontrast man kan tycka sig fastställa är att minoiska kulturen var fredlig med en fungernade handel medan den mykonska utnyttjade det som tidigare kulturer byggt upp till att förbruka krig för att expandera sin makt position.
Hur kunde den grekiska kulturen spridas över ett så stort område- och bevaras till våra dagar?
Orolig tid framtill 700 f.kr. därför att det var stora folkomflyttningar samt en kulturell bakgång. Därav glömdes skriftspråket och måna greker flydde fastlandet. När stadsstaten blev den dominerade samhällsformen. Under denna tid hade grekiska områden återhämtat sig och handel och hantverk kom återigen igång. Grekerna fick då ett allt större inflytande över handeln kring medelhavet. Efter denna tid anlades en mängd grekiska kolonier i västra medelhavet och svarta havet. Dessa var poltiskt självständiga men behöll kontakt med statstaterna. På så vis spreds den grekiska kulturen till ett större område. Alla greker delade samma språk, kultur och religion oavsett vart det bodde så då spreds även kulturen när man anlade mer grekiska kolonier.
Vad är hellenism?
Under alexander den stores regeringstids som sträckte sig bort över östra medelhavsområdet ändå bort till indien. Här möttes öst och väst den grekiska kulturen smältes samman med den orientaliska till en blandkultur, hellenismen.
Vilken betydelse hade religion för grekerna och romarna?
En omvälvande religiös förändring ägde rum som var övergången till kristendomen.
Både grekerna och romerna hade en religiös världsbild och en polyteist religion. Det var gudarnas välvilja som avgjorde människornas öde. Religionen fungerade som en enande kraft i det politiskt splittrande grekland. Många olika gudar, men alla delade tron på de tolv olympiska dugarna Zeus i spetsen.
Beskriv typiska drag för hur religion utspelade sig under antiken.
Religiösa ritningar var viktiga.
Templen tillbad man gud och offrade för att visa sin vördnad.
Det var gudarnas hem och deras närvaro symboliserades med gudsstatyer.
Prästerna förrättade offer och höll ritualerna men var inte lika kontrollerande som man tidigare sett på tankelivet.
Värsta synden var att överskatta sin egna förmåga som gavs av hämnd från gudarna nemesis.
Grekiskt ideal
Stränga moralen var svårt att efterleva då den var förnekande kring människans njutning-
Populär blev istället motsats och bror vinguden Diionysos och mycket populär i det breda folklagren.
Varför uppfattades det kristna som ett hot i Rom? Det periodvisa förföljelserna m.m. Hur kunde trots detta kristendomen ändå bli en statsreligion i rom?
Genom den romerska erövringen av paletstina mötte romarna judendomen och senare kristendomen. Det var främst slavar som vände sig till kristendom eftersom den predikade allas möjligheter till frälsning och ett bättre evigt liv efter döden. Man var tolerant till en början för kristendomen, men när den blev för stark började det uppfattas som ett hot. Kejsarna försökte få det kristna anghägnarna förstå att det fortfarande var vitkgit att offra till de romerska gudarna. Denna gemenskap var väldig viktig i det väldiga riket. Kristna vägrade detta och blev utsatta för förföljelse.
Eftersom den enade kraften var vitkig så blev kristendomen ändå accepterad senare när fler och fler anslöt sig till kristendomen efter det misslyckade försöken med förföljelserna. Det blev en statsreligion 393 i romariket. Och målet med att införa detta var ett desperat försök att bibehålla den enade kraften och stabilitet i det sönderfallande imperiumet.
Varför kristendomen fick så mycket anghängare snabbt i rom var även för att den mest framstående filosofin - stoicmen, gick i linje med kristendomens budskap om allas lika värde.
Beskriv innebörden av den atenska demokratin.
Medborgarvälde. Den atenska demokratin var snarast ett medborgarstyre eftersom en stor del av befolkningen, kvinnor, slavar och invandrare stod utan inflytande. Enbart 10-15% av atenska befolkningen hade inflytande. Den frie atenska mannen var medborgare inte undersåte som i de forna högkulturna. Han hade rättigheter samt skyldigheter och deltog i debatter, satt som domare i domstolar och lärde sig tänka kritisk och självständigt. 400-talet efter kristus fick de ekonomisk ersättning för sitt arbete. Kontakten med andra länder skapades en nyfikenhet och öppenhet kring andras tankar och ideer.
I rom räknades även fria vapenföra män som medborgare, men de fick aldrig lika stort inflytande som i grekland. Makten låg hos jordägande adeln som utgörde den styrande överklassen under republiken. Kejsartiden emdgav att romarna fick ännu mindre inflytande.
Sammanfatta grundtankarna hos de joniska natur filosoferna:
De första filosoferna ville hitta naturliga förklaraelser till jordens skapelse och naturens uppbyggnad och kallas därför detta. Den föddes i Jonien. Här kom grekerna i kontakt med tänkare från mellanöstern och man utbytte ideer.
Allting på jorden upptsod ur ett enda s.k. urämne, som kunde vara eld, vatten, jord eller luft
Övertygade om att jorden var universums medelpunkt = geocentrisk världsbild
Universum hade uppstått på ett mekaniskt sätt, utan inblandning från gudar.
Utvecklades på olika sätt
Empedokles menade att världen inte var uppbyggt av ett urämne. Allt består istället av en kombination av rötterna (det fyra elementen)
Leukippos och Demokritos grundalade atomläran:
Alla föremål, materia, består av små, odelbara partiklar, atomer, som ständigt är i rörelse och bryter samman och skiljs åt.
Ändrar form och egenskaper beroende på hur atomerna rör sig
Sammanfatta grundtankarna hos sofisterna:
400-talet f.kr. blev Aten den ledande statstaten politiskt ekonomiskt och kulturellt. Då fick människor lättare att ägna sig åt filosofiska frågor eftersom samhällsskiktet var relativt öppet. Filosofin handla om människan moral och samhälletsuppbyggnad. En grupp ansågs mycket radikala, men som kom att betyda mycket för utvecklingen av det kritiska tänkandet.
Det finns ingen objektiv sanning som gäller alla och det finns ingen skillnad mellan gott och ont, rätt och fel.
“Människan är alltings mått” rätt för någon annan kan vara fel för en annan.
Det kan inte finnas moral, lag eller religion som passar alla
Fungerade ofta som lärare i retorik, vältalighet.
Viktigt att kunna uttrycka sig på övertygande sätt.
Detta ansågs som samhällsstörtande och hotfulla, men samtidigt fanns det i den atenska demokratin en förutsättning att den enskilde skulle få tänka kritiskt och fritt.
Sammanfatta grundtankarna hos sokrater:
Motsatta åsikt i förhållande till sofisterna var Sokrates
Ansåg att det inte en oföränderlig uppfattning om vad som är sant, rätt, gott, och skönt och därfölr finns det en moral som gäller alla.
Konsekvenser skulle ske för samhället och individen om alla handlade efter egna intressen, måste följa samhällets lagar.
Man kommer till insikt med hjälp av samtal och diskutionner.
Undervisningmetod var att ställa frågor
Genom sin inre röst kom man fram till de rätta moraliska värderingarna, genom då samtal och diskutsioner.
Han var en kontroversiell person och inte rädd att peka på inflytesrika människors okunnighet. Han dömdes till döden för att ha sysslat med samhällsfarlig verksamhet. Hans elev var platon.
Sammanfatta grundtankarna hos Platon:
Fanns ingen mening att undersöka urämnen och atomer.
Idealist, andliga världen kom före den materiella.
Ideer ger oss en verklig kunskap om världen
Verkligheten vi upplever, sinnevärlden, bara är en blek kopia av en högre verklighet, idevärlden.
Idevärlden är uppbyggd av de eviga och oföränderliga ideerna om t.ex. moral, rättvisa och skönhet. Man kan inte se den men ana med hjälp av förnuftet.
Det som närmst kan komma i kontakt med idevärlden är folosoferna.
Känd skrift, staten, tecknar sin idealstat är det filosoferna som styr.
Råder jämlikhet mellan könen, men konstnärer är förbjudna.
Konstverk är bara en kopia av idevärlden.
Kroppen tillhör sinnevärlden och är förgänlig. Själen var odödlig.
Uppdelning av kropp och själ återkommer i idevärlden.
Sammanfatta Aristoteles grundtankar
Motsats till Platon ansåg Aristotelse:
Synliga världen ger oss kunskap om världen och om oss själva.
Mycket tid till noggranna studier av verkligheten och samlade in mängder material inom astronomi, biologi, zoologi, fysik och statskunskap.
Metodosikt studerade och klassificerade.
Jorden är placerad i universums centrum
Den stämde överens med kristendomens välrdsbild.
Utvecklade Empedoklas tankar om att all amteria består av fyra element. Det beblandas med varandra.
Världen ovanför jorden fanns ett femte element: etern.
Hans läran om fyra elementen och astronomin fick stor betydelse för framtiden. Men även hans logis dvs. Läran om hur man drar riktiga slutledningar och formulerar bevis för olika påståenden kom att påverka den filosofiska och vetenskapliga utvecklingen.
