inför tentan

Question 1

Hur definieras ett brott enligt den situationella handlingsteorin?

Answer 1

En handling som bryter mot handlingsregler som anges i lag.

Question 2

Vilka är de två komponenterna i den situationella handlingsteorin?

Answer 2

Självkontroll och moral.

Question 3

Vad är en setting/platsmiljö?

Answer 3

Vår omedelbara miljö - här och nu. Den setting som en individ är i påverkar hur den kommer att agera och bete sig.

Question 4

Vad är informell social kontroll?

Answer 4

Individens egna förmåga att ingripa när något händer. Ett exempel är att den säger ifrån om någon klottrar i individens område eller missbrukar öppet på gatan.

Question 5

Vad är moral enligt situationell handlingsteori?

Answer 5

Alla individer har moralregler som definierar vad de själva tycker är rätt eller fel. När ett brott begås bryter individerna mot dessa moralregler.

Question 6

Förklara den situationella handlingsteorin (SAT)

Answer 6

Människor begår brott beroende på var de infinner sig och deras egna individuella egenskaper. Moraliska kontexter i samband med en individs personliga moral påverkar deras brottsbenägenhet - är narkotika normaliserat i den kontext du befinner dig i är det större sannolikhet att du kommer att göra samma sak själv än om du befann dig i exempelvis en skola där moralnormerna inte är de samma.

Question 7

Förklara kontrollteorin.

Answer 7

Den förklarar varför vissa individer begår brott och varför alla inte gör det. Syftar på individers personliga egenskaper och hur de påverkar individers brottsbenägenhet. Fokuserar på självkontroll och moral och hur de styr individens agerande. Personer med låg självkontroll och moral är mycket impulsiva, har svårt att se långsiktiga konsekvenser och värderar inte moral lika högt = mer brottsbenägna.

Question 8

Förklara moralfiltret

Answer 8

… är resultatet av samspelet mellan en individs personliga moral och platsmiljöns moralnormer som skapar handlingsalternativ i förhållande till miljön.

Question 9

Förklara hur moralfiltret fungerar inom den situationella handlingsteorin.

Answer 9

Det förklarar samspelet mellan individens personliga moral och den moraliska kontext den infinner sig i. Är individen i en miljö där den generella bilden av marijuana är normaliserad kan det öka sannolikheten att individen väljer att röka i den miljön, medan den aldrig skulle få för sig att göra det i ex. skolan där det inte är en normaliserad sak att göra i den kontexten.

Question 10

Vad är “orsakernas orsaker”?

Answer 10

Wikström förklarar det som de sociala förhållandena som påverkar en individs utveckling av brottsbenägenhet samt risken att exponeras i kriminogena miljöer.

Question 11

Förklara rutinaktivitetsteorin och nämn de tre punkterna som är signifikanta för teorin.

Answer 11

Den menar att brott inte är så dramatiskt eller spektakulärt utan något som pågår hela tiden. Brottsbenägenheten påverkas av en individs rutiner såsom sömn, skola, arbete etc. 1. En motiverad förövare - En individ som har motivationen och kapaciteten att genomföra brottet.2. Ett lämpligt objekt - Ett objekt som kan underlätta för att brottet ska genomföras.3. Avsaknad av kapabla väktare - Platsen är fri från personer som kan hindra att brottet begås, exempelvis poliser eller väktare.

Question 12

Definiera direkt och indirekt påverkan från miljön.

Answer 12

Direkt - Påverkar oss här och nu.
Indirekt - Påverkar vår utveckling.

Question 13

Vad är kollektiv styrka?

Answer 13

Områden med hög kollektiv styrka har gemensamma förväntningar och idéer om hur ett område ska se ut och fungera. Tillsammans strävar dem efter att uppnå den målbilden. De litar även på att andra vuxna ska fungera som väktare och kunna ingripa om något dåligt sker i området, ex. brott.Mäts i social sammanhållning och informell social kontroll.

Question 14

Vad är formell kontroll?

Answer 14

Den lyfter rättsväsendets roll i påverkan på en individs brottsbenägenhet. Många vet om konsekvenserna som kan medfölja av att begå brott i form av fängelsestraff eller böter, vilket gör de rädda för att begå brott.

Question 15

Definiera sociala band.

Answer 15

De relationer/anknytningar vi har till folk runt om oss i samhället. Exempel: familjemedlemmar, skolkamrater, kollegor, lagkamrater. Desto fler sociala band, desto mer har individen att förlora när den begår brott. Har individen få sociala band har den mindre att förlora = större sannolikhet att begå brott.

Question 16

Vad menas med situationell prevention?

Answer 16

… denna metod vill göra brott mindre attraktiva, svårare att genomföra och öka risken för att bli upptäckt för den potentiella gärningsmannen.
Den är reaktiv (redan när det skett)

Question 17

Definiera vanemässigt handlande.

Answer 17

… är när individen inte gör ett övervägande utan begår brottet på rutin då den gjort det innan. Den tänker alltså inte efter mycket.

Question 18

Definiera rationellt handlande.

Answer 18

… är när individen gör ett övervägande efter att ha ställts inför en situation där brott kan begås. De olika faktorer som kan påverka individen är självkontroll och moral - om individen har en god moral och hög självkontroll är risken mindre att den kommer fullända brottet. Om individens moral och självkontroll är låg är det större sannolikhet att den kommer begå brott. Faktorer som sociala band kan påverka - har individen mycket att förlora (familjemedlemmar, arbetskollegor, lagkamrater etc) är risken mindre att ett brott kommer begås. Om individen inte har mycket att förlora är det större sannolikhet att den kommer att begå brottet.

Question 19

Vilka två mått kan man mäta kollektiv styrka med?

Answer 19

Social sammanhållning och informell social kontroll.

Question 20

Nämn de tre punkterna som är signifikanta för den sociala desorganisationsteorin och vad den står för.

Answer 20

1. Hög befolkningsmobilitet
2. Heterogen befolkningssammansättning3. Låg socioekonomisk status.
   Områden med dessa faktorer har ofta en försämrad kollektiv styrka. Detta kan bero på att invånarna har svårt att hitta en gemenskap med anledning av att så många in- och utflyttningar sker och att de bor med folk från olika kulturer som talar olika språk. Den låga socioekonomiska statusen påverkar också. Många tänker att de inte ska bo där särskilt länge och att det inte är lönt att engagera sig, andra anser att de får acceptera brottsnivån då de har en sämre ekonomi och förtjänar att bo som de gör av den anledning. Detta kan öka brottsligheten då den fysiska och psykiska oordningen kan locka kriminella. Förfallet kan ge intryck att “här bryr sig ingen, här kan jag begå brott” vilket tillåts i högre grad än i områden med hög kollektiv styrka då den informella sociala kontrollen och den sociala sammanhållningen är lägre i dessa områden.

Question 21

Förklara inlärningsteorin.

Answer 21

Vi lär oss av varandra. De du omger dig med kommer att påverka din utveckling och erfarenheter - är den generella bilden att brottslighet är häftigt, förekommer ofta och är normaliserat i det umgänge du umgås med är det större sannolikhet att du själv faller in i den banan än om du umgås med folk där det finns en negativ bild av brottslighet.

Question 22

Förklara strainteorin.

Answer 22

Den förklarar de frustrationer som kan uppstå hos en individ när den inte klarar de normativa målen som finns i ett samhälle, exempelvis de ekonomiska och sociala. Dessa frustrationer kan leda till att en individ tar genvägar för att uppnå dem, vilket ur ett kriminologiskt perspektiv kan vara att begå brott.

Question 23

Förklara den klassiska strainteorin.

Answer 23

Den fokuserar på EN strain.

Question 24

Förklara den generella strainteorin.

Answer 24

Den fokuserar på FLERA strains som exempelvis arbetslöshet, dålig ekonomi, bristande familjeliv, dåliga relationer etc. Den generella strainteorin fokuserar också på det dåliga inflytande en individ kan ha haft i sitt liv i form av familjemedlemmar eller andra relationer som kan ha lett till att frustration frodats.

Question 25

Vad är intern kontroll?

Answer 25

Rädslan att bli påkommen av ens olika sociala band - vänner, familj, lagkamrater, kollegor etc. Detta kan påverka individens brottsbenägenhet då individen har mycket att förlora om den har många sociala band. Det äventyrar individens relationer, arbete och framtid. En individ med få sociala band har inte lika mycket att förlora och är troligtvis inte lika rädd att bli påkommen.

Question 26

Vad är extern kontroll?

Answer 26

Rädslan att bli påkommen och övervakad av externa parter såsom övervakningskameror, polis, väktare etc. Rädslan kan leda till att personen inte vågar fullfölja brottet. Dessa situationella preventioner (övervakningskameror) kan alltså avskräcka någon från att begå brott.

Question 27

Nämn tre av Wikströms dödssynder.

Answer 27

1. BRÅDSKA: Motstå kravet att ta fram snabba åtgärder och lägg tid på att ta fram långsiktiga åtgärder.
2. ÖNSKAN ATT VISA HANDLINGSKRAFT: Lägg mer resurser på ökad kunskap än att ta fram kortsiktiga åtgärder.
3. REAKTIVITET: Korta informationskampanjer eller temporära situationella åtgärder som negligerar problemet långsiktigt.

Question 28

Förklara hur teori kan vara användbart inom brottsprevention och nämn ett exempel på en teori som du anser är användbar.

Answer 28

Kriminologiska teorier hjälper oss att förstå varför en individ begår brott. Det hjälper oss att ta fram förebyggande åtgärder innan brottet sker, då vi genom teorierna har en större kunskap om vad som gör att någon begår brottet. Ett exempel är strainteorin som förklarar hur dålig ekonomi kan skapa frustration som i sin tur kan ökar individens brottsbenägenhet. En social prevention kan vara att anpassa välfärdssystemet för barnfamiljer och unga och förebygga en sämre social ställning och brottslighet i form av tidigt stöd.

Question 29

Vad menas med social prevention? Ge ett exempel på en åtgärd inom social prevention.

Answer 29

Den påverkar individer i deras miljö. Att få en inflytelse på människors brottsbenägenhet
genom att förstärka individens självkontroll och genom att stärka de sociala banden till samhället.
Familj, skola, utbildning, attityd mot rättsväsendet, tillgång till sjukvården m.m.
Den är proaktiv (förebyggande)

Question 30

Definiera kriminogena platsmiljöer.

Answer 30

Miljöer som är mer gynnsamma att begå brott på - ex. smala gränder, tätbebyggda områden etc.

Question 31

Vilka är de 5 strategier som situationell brottsprevention bygger på?

Answer 31

1. Försvåra genomförandet av brottet. Ex. rattkrycka på ratten i bilen.
2. Öka upptäcktsrisken. Ex. kameraövervakning
3. Minska belöningen. Ex. Sedlar med färgtryck (de är värdelösa vid stöld)
4. Minska provokationer. Ex. våldsbrott i krogmiljöer där det förekommer alkohol.
5. Minska möjligheten för ursäkter. Ex. Individen är väl informerad om vilka regler som finns och sedan väljer att bryta mot dem, då kan den inte bortförklara sig.

Question 32

Vad finns det för problematik med strainteorin?

Answer 32

Exempel 1: En kritik som har förts kring strainteorin är att den endast fokuserar på avvikande beteenden och brott hos människor som tillhör de lägre socioekonomiska klasserna. Strainteorin kan appliceras främst på de lägre klasserna eftersom dessa människor kämpar mest med bristen på resurser för att förena sina mål. Kritiker menar på att det finns ett väldigt brett spektrum av avvikande och kriminella handlingar som strainteorin inte behandlar. Exempel 2: Motiven bakom brottslighet kan vara mycket mer komplexa och strainteorin kan inte förklara varför människor från medel- och överklassen begår brott. Strainteorin menar på att människor drivs av sociala faktorer som leder till brott och avvikelser. Detta är dock inte alltid fallet. Detta förklarar inte varför många högutbildade tjänstemän förskingrar med företagens pengar i hopp om att de inte ska bli upptäckta. Dessa högutbildade tjänstemän behöver inte mer resurser för att nå sina mål, utan deras motiv styrs av girighet

Question 33

Vilka är de 4 komponenterna i sociala bandteorin?

Answer 33

Anknytning: Ju mer en individ är engagerad i vardagliga aktiviteter, såsom skola, arbete eller familj, desto mindre benägen är personen att engagera sig i brottsligt beteende.
Åtaganden: Individers känslomässiga anknytning till andra, såsom familj, vänner utbildning eller samhällets institutioner, påverkar deras benägenhet att bryta mot lagen. Om en person har investerat i relationer och har något att förlora genom brottsligt beteende, minskar risken för kriminalitet.
Delaktighet: Aktiv delaktighet i positiva grupper eller aktiviteter, till exempel skolaktiviteter eller samhällstjänst, kan minska möjligheten för individen att ägna sig åt brottsligt beteende. Att vara en del av grupper skapar social kontroll och ansvar gentemot dessa grupper.
Övertygelse: Om en individ håller med och delar samhällets värderingar och normer, är det mindre sannolikt att personen kommer att bryta mot lagar. Starka personliga övertygelser om det moraliskt rätta och felaktiga verkar som en styrande faktor för beteende och minskar risken för kriminalitet.

Question 34

Vad går självkontrollteorin ut på?

Answer 34

Teorin hävdar att individer med låg självkontroll är mer benägna att engagera sig i brottslig aktivitet. De karaktäriseras av impulsivitet, brist på planering och svårigheter att avstå från omedelbara belöningar, även om det innebär att ignorera långsiktiga konsekvenser.

Question 35

Vad finns det för problematik med social inlärningsteorin?

Answer 35

Exempel 1: Teorin bortser från biologiska och genetiska faktorer. Den fokuserar främst på miljömässiga och sociala påverkningar och har begränsad plats för att integrera biologiska eller genetiska faktorer som kan påverka inlärning och beteende. Exempel 2: Brist på förklaring av spontant beteende. Vissa situationer kan involvera spontant beteende som inte nödvändigtvis härstammar från observation eller modellering. Teorin kan ha svårt att förklara dessa typer av situationer där beteendet inte kan kopplas till tidigare observerat beteende.

Question 36

Definiera social miljö

Answer 36

Den syftar på de personer en individ väljer att omge sig kring. Den sociala miljön påverkar en individ direkt på så sätt att den agerar i förhållande till sin miljö. Den påverkar indirekt individen genom dess påverkan på hur individens egenskaper och erfarenhet skapas.

Question 37

Vad är perceptionsvalprocessen?

Answer 37

Den situationella mekanism som frambringar en persons handlande.

Question 38

Vad är perception?

Answer 38

De uppfattningar vi får genom våra sinnesintryck.

Question 39

Hur definieras en situation inom situationell handlingsteori?

Answer 39

Interaktion mellan individ och miljö.

Question 40

Nämn Hirschis fyra sociala band.

Answer 40

1. Anknytning - Sociala band (relationer).2. Åtagande - Framtidsdrömmar.3. Delaktighet - Fritidsintressen.4. Övertygelse - Individens värderingar går i linje med de normativa värderingarna i samhället.

Question 41

Förklara skillnaden mellan kausalitet (orsak) och korrelation (samband).

Answer 41

Orsak är en definitiv faktor medan samband är en bidragande faktor. Exempel: Folk med en sämre uppväxt som ex. inte haft en pappa närvarande begår oftare brott än någon med en bra uppväxt som haft föräldrarna närvarande. Alla som haft den sämre uppväxten kommer inte att begå brott, utan sannolikheten är bara större då man funnit korrelation mellan brottslighet och en sämre uppväxt. Det är alltså inte en orsak utan endast en riskfaktor. Hade det benämnts som en orsak hade det inneburit att alla som haft den uppväxten begått brott.

Question 42

Vad är miljökriminologi?

Answer 42

Läran om hur vissa områden kan bidra till en ökad brottsbenägenhet hos vissa individer. Ex: sociala desorganisationsteorin och broken windows-teorin (hög befolkningsmobilitet, heterogen befolkningssammansättning och låg socioekonomisk status kan leda till fysisk och psykisk oordning -> mer attraktivt att begå brott i dessa områden där “ingen bryr sig” då den bristande kollektiva styrkan är låg och befolkningen “accepterat” brottslighet).