Inför tentamen

Question 1

Ge några exempel på talstörningar (SSD - Speech Sound Disorders).

Answer 1

1. Taldyspraxi.
2. Dysartri.
3. Isolerade fonologiska avvikelser.
4. Dyslali (ex “R-fel” eller “S-fel”).
5. Talsvårigheter på grund av strukturell avvikelse. T.ex LKG.

Question 2

När man pratar om talstörningar kan man dela in dem in dem i två huvudgrupper och tre undergrupper vilka är de?

Answer 2

1. Funktionell (Ingen känd orsak) kan påverka artikulation (motoraspekter) och fonologi (lingvistiska aspekter)
2. Organisk (Utvecklad eller förvärvad) I grupp ingår de tre undergrupperna: Motor/Neurologisk, Strukturell och Sensorisk/Perceptuell.
3. Motor/Neurologisk - Utförande (Dysartri), planering (Apraxi).
4. Strukturell - LKG eller annan missbildning. Strukturella bortfall på grund av trauma eller kirurgi.
5. Sensorisk/Perceptuell - Hörselnedsättning

Question 3

Vad är dyspraxi?

Answer 3

Dyspraxi är en neurologisk dysfunktion eller skada som påverkar den viljemässiga förmågan att kontrollera röelser, utan andra synliga symptom som pareser.

Question 4

Vilka två typer av dyspraxi finns det?

Answer 4

Oral dyspraxi och verbal dyspraxi/taldyspraxi.

Question 5

Vad är kännetecknande för oral dyspraxi?

Answer 5

Oral dyspraxi påverkar den viljemässiga kontrollen av oral- och facialmotoriken utan påvisbar nedsättning eller försvagning av muskelfunktion. Ofta mimikfattighet och stelhet i ansiktet. Sekvenseringen av rörelser kan te sig svåra.

Question 6

Vad är kännetecknande för taldyspraxi?

Answer 6

Svårigheter att viljemässigt vilja initiera talrörelser, svårigheter att uppnå, känna av och upprätthålla artikulatoriska positioner samt svårigheter med sekvenseringen av talljuden. Störningen i den sensomotoriska planeringen leder därför till substitutioner och omissioner.
Detta sker i frånvaro av pares eller svaghet i talmuskulaturen som annars skulle kunna förklara svårigheterna.

Question 7

Vad kan personer med verbal dyspraxi/taldyspraxi ha svårt med?

Answer 7

Sensomotorisk planering - Talaren planerar de artikulatoriska rörelser som krävs för att den akustiska signalen ska innehålla ett korrekt lingvistiskt budskap

Sensomotorsisk programmering - Innefattar koordination av talrörelser. Detta innebär en programmering av rätt muskler, muskelstyrka samt adekvat timing och positionering av talrörelserna.
Programmet styr så att rätt struktur aktiveras med rätt styrka i rätt tid.

Question 8

Vilka (kliniska) symptom kan man se vid dyspraxi?

Answer 8

1. Trevande, osäkra rörelser vid enkla, motoriska eller artikulatoriska uppgifter
2. Stor variation vid utförandet av samma motoriska eller artikulatoriska uppgifter
3. Svårighet att utföra oralmotoriska eller artikulatoriska uppgifter på uppmaning d v s viljemässiga

Question 9

Vad finns det för talstörningar?

Answer 9

Taldyspraxi, dysartri (t.ex. till följd av CP-skada eller stroke), isolerade fonologiska avvikelser, dyslali (r- och s-fel), talsvrigheter på grund av strukturell avvikelse.

Question 10

Vad finns det för olika typer av dyspraxi?

Answer 10

Oral dyspraxi och taldyspraxi/verbal dyspraxi. (Brukar förekomma men kan vara för sig självt)

Question 11

Vad är kännetecknande oral dyspraxi?

Answer 11

Oral dyspraxi påverkar den viljemässiga kontrollen av oral och facialmotorik utan påvisbar nedsättning eller
försvagning av muskelfunktion

Question 12

Vad är kännetecknande för taldyspraxi?

Answer 12

Svårigheter att viljemässigt sätta igång talrörelser, svårigheter att uppnå, känna av och upprätthålla artikulatoriska positioner samt svårigheter med sekvensering av talljuden.

Question 13

Vad har patienter med taldyspraxi svårt med?

Answer 13

Sensorisk planering alltså att talaren planerar de artikulatoriska rörelser så det kommer ut en akustisk signal som man förstår sig på.
Även sensomotorisk programmering är svårt, och det innefattar koordination av talrörelser. Programmeringen av rätt muskler.

Question 14

Vilka är de kliniska symptomen vid dyspraxi?

Answer 14

Trevande, osäkra rörelser vid enkla,motoriska eller artikulatoriska uppgifter
Stor variation vid utförandet av samma motoriska eller artikulatoriska uppgifter
Svårigheter att utföra oralmotoriska eller artikulatoriska uppgifter på uppmaning dvs viljemässiga

Question 15

Vad finns det för bakomliggande orsaker kring dyspraxi?

Answer 15

Det finns en tydlig ärftlighetsfaktor, neurologisk orsak, avvikelser kortikalt och subkortikalt i motoriskt relaterade områden.

Question 16

Varför är dyspraxi svårt att diagnosticera?

Answer 16

Brist på gemensamma neurologiska fynd, variation av svårigheterna, inga säkra diagnostiska markörer, kan i många fall vara svårt att skilja från andra diagnoser, kan förekomma samtidigt med andra språk/ taldiagnoser.

Question 17

Hur kan taldyspraxi skilja sig från andra tal- och språkproblem?

Answer 17

Ur en fonologisk svårighet kan barnet ha auditiva svårigheter, konsekventa och förutsägbara felsägningar av samma ord, inga trevande artikulatoriska rörelser, inga påtagliga vokalproblem.

Neurologisk talstörning skiljer sig då den orsakas av förlamning eller spasticitet i någon av artikulatorerna.

Vid dysartri får man en nedsatt muskelfunktion som leder till störningar i muskulär kontroll av artikulation, talmuskulaturens rörelser blir långsamma, svaga, oprecisa och okoordinerade

Question 18

Hur kan man urskilja de olika taldiagnoserna?

Answer 18

Har man svårigheter med tankeidé är det kognitiva problem, vid problem med språket är det en språkstörning, svårigheter med sensomotorisk planering och sensomotorisk programmering är det en taldyspraxi, vid sensomotorisk utförande är det dysartri

Question 19

Hur går utredning av taldyspraxi?

Answer 19

Man bedömer talmotorisk förmåga hos barn, differentialdiagnosticera taldyspraxi- fonologiska avvikelser, underlag för diagnosticering och intervention även info om grad av svårighet

Question 20

Vad är DYMTA A och DYMTA B?

Answer 20

DYMTA A används för dynamisk motorisk talbedömning som är anpassat för barn i ett tidigt skede av talutvecklingen eller barn med grava svårigheter i olika åldrar.

DYMTA B: Används vid ökad svårighetsgrad som möjliggör diagnostik vid lätta-måttliga talsvårigheter

Question 21

Varför är DYMTA så bra inför en behandling för patienter med dyspraxi?

Answer 21

Kliniskt verktyg som visar på var i utvecklingen barnet ligger gällande vilka fonem som är möjliga att göra inklusive koartikulation och vilka fonem som ska ingå i de ord man som logoped ska börja med i behandlingen

Question 22

Vad är interventionen/behandlingen med dyspraxi?

Answer 22

Det är viktigt med frekvent daglig träning i återkommande perioder, individuell, upprepad träning för att möjliggöra överföring till motorisk rörelseinlärning, barnet behöver arbeta upp egen kontroll.

Question 23

Ge exempel på sätt vi kan behandla talstörningar.

Answer 23

1. Auditiva + visuella stimuli
2. Produktion av ljudkombinationer
3. Träna talrörelser
4. Repetitioner
5. Noga utvalda stimuli
6. Sänkt hastighet fokus på proprioception
7. Taktila ledtrådar
8. Koppla till betoning, intonation,rytm
9. Skapa ett kärnordförråd

Question 24

Vad är DTTC för behandling?

Answer 24

DTTC är en metod där fokus ligger på de motoriska talrörelserna, inte de enskilda ljuden. Känna rörelser. Direkt imitation av terapeutens talrörelser, terapeuten är modell. Multipla repetitioner först simultant, sedan fördröjt för övergång till naturligt automatiserat motoriskt rörelsemönster hos barnet. Taktila hänvisningar, för att exempelvis ställa in läppar och käkar i rätt artikulatorisk position, används då inte simultan produktion fungerar. Även visuella ledtrådar. När simultan produktion i normal talhastighet fungerar är imitation möjligt som nästa steg.

Question 25

Vad är PROMPT för behandling?

Answer 25

Taktil-kinestetisk metod som utvecklats för barn med talmotoriska svårigheter och har främst använts för barn med verbal dyspraxi. Behandlingen bygger på att den som tränar med barnet ger taktil guidning till språkljudens placeringar med hjälp av sina händer och fingrar. Genom att använda det sensoriska systemet ger man information till nervsystemet om hur rörelsesekvensen ska kännas och genom att musklerna får möjlighet att genomföra en korrekt rörelse aktiveras muskelminnet. Träningen sker på stavelse- och ordnivå och fokuserar på generalisering av de tränade orden.

Question 26

Vad finns det för problem hos barn och vuxna med korta tungband?

Answer 26

Vanligt med talproblem, svårt med r-ljudet, snabba artikulatipnsväxlingar, sammanbiten artikulation, slicka sig om munnen, slicka på en glas, göra rent tänderna, kyssas, huvudvärk, röstbesvär.
4.8 % nyfödda med kort tungband

Question 27

Vad för fonologiska problem finns det?

Answer 27

Vanligaste typen av språk/talproblem hos barn i förskoleåldern
Kan innefatta både impressiva och expressiva svårigheter
Kan förekomma som ensamt problem eller i kombination med andra språk/talsvårigheter
Kan förekomma vid alla grader av språkstörning
Ofta det mest uppenbara symtomet
Avvikande ljudsystem, fonologiska förenkilngsprocesser
svårt med lexikal prosodi
• svårt med fonologisk förståelse på olika nivåer; perception, bearbetning och minne (fonologiskt korttidsminne, arbetsminne)
• problem med fonemdiskrimination
• bristande fonologisk medvetenhet
• kan påverka talperception, fonologisk medvetenhet och avkodningsförmåga senare i livet

Question 28

Vad är relationen mellan perception produktion?

Answer 28

Om ett barn primärt har svårt att uppfatta och bearbeta information är det troligt att det påverkar barnets system och även produktion Om ett barn primärt har produktionssvårigheter är det troligt att detta påverkar barnets sätt att organisera sina fonologiska mönster. Det kan också påverka barnets sätt att ta in ny information. Ömsesidig påverkan perception- produktion.

Question 29

Vad för utredning och analys gör man vid fonologiska svårigheter

Answer 29

Fonetisk transkription består av ljudmässig återgivning, mer konsekvent än vanlig skrift, en förutsättning för analys av svårförståeligt/ oförståeligt tal, hitta mönster, kan leda till en utvidgad förståelse av barnets tal

Question 30

Hur gör man en autonom analys?

Answer 30

Man betraktar barnets system som ett oberoende system i sig självt
Klargör begränsningar i barnets fonologiska system, kartlägger vilka fonologiska enheter som barnet använder dvs utgår från vad barnet kan.
Kan användas vid oförståeligt tal
Kan användas som utgångspunkt för en processanalys
Kan användas som en utgångspunkt för individuell behandling
Praktiskt vid tidigare stadier av utveckling, vilka enheter och strukturer har barnet.

Question 31

På vilka nivåer sker autonom analys?

Answer 31

Ordnivå som är fonotax och prosodi
Stavelsenivå- typer av stavelser
Segmentell nivå- fonematiska kontraster i olika positioner

Question 32

Hur gör man en processanalys?

Answer 32

Förenklingsprocess mellan barnets produktion och målordet. Undersöker vilka konsekventa mönster som finns i uttalet, man är beroende av målordet, kan användas som en utgångspunkt för individuell behandling
Vid senare stadier tidsekonomisk och praktiskt för att jämföra med förväntad nivå för åldern.

Question 33

Vilka fonologiska förenklingsprocesser finns det?

Answer 33

syntagmatiska och paradigmatiska processer

Question 34

Förklara vad syngtamatisk process är.

Answer 34

Drabbar ordens inre struktur, drabbar enskilda ord, är kontextberoende

• Assimilation (färgar av sig på annat ord tex soppa blir toppa, gubbe blev bubbe
• Utelämnande av obetonad stavelse (pretonisk stavelse, tex. giraff blev jaff)
• Metates (kastar om språkljuden tex. snubbla blir snobbla)
• Klusterreduktion (förenkling av konsonantförbindelser tex. strumpa blir trumpa)