Inför prövning Flashcards
Betydande saker för 1600-talet kulturhistoria:
Religion : 30åriga kriget , motrefromationen , sekulariseringen som började redan under renässansen
Den naturvetenskapliga revolutionen: hjälpte sekulariseringen , omvälvning under naturkunskaperna på 1600-talet, forskarna bvörjade tänka i helt nya banor som gjorde att de ifrågasatte den kristan världsbilden.
Vad är motreformationen?
En motreformation skapad av den romersk-katolska kyrkan mot reformationen
Vad var 30-åriga kriget ?
Ett krig (1618-1648) mellan protestantiska och katolska stater
Motreformationen och 30åriga kriget handlade inte bara om religion utan även om……
politisk makt
I bakgrunden av 30-åriga kriget pågick även en annan utveckling som även den på sikt skulle minska religionens inflytande vilken var den?
Sekulariseringen
Barock år?
1600-1750
Rokoko år?
1700-1780
Hovkulturen som växt fram under renässansen hade fortfarande en viktig betydelse sant eller falskt?
Sant till och med större betydelse
Vad tyckte den rika adlen om kulturlivet ?
Den rika adlen understödde också kulturlivet men många nöjde sig med att bara bo i kungahovets närhet och ta del av det utbud som fanns där.
Ämbetsadlen var ?
Välutbildade borgarsöner som fått adliga och statliga ömbeten , dom kände dock fortfarande större samhörighet med borgerskapet än med den gamla adeln.
Varför var borgerskapet tillsammans med den nya ämbetsadlen viktig för samhället?
För de ledde både näringslivet och stadsförvaltningen. De hade även kulturella intressen och var mer öppna för nya ideer än den gamla adeln
Var kyrkan forfarande en stor beställare av konst under 1600-talet ?
Ja
Vilken typ av musik var barocken en glansperiod för ?
Kyrkomusiken
Vad började en del konstnärer specialisera sig på under 1700-talet och varför?
Mer värdsliga motiv pga av att sekulariseringen blivit mer märkbar.
Den naturvetenskapliga revolutionen började år…. och varför ……
År 1543 började något som kallas den naturvetenskapliga revolutionen. Det året publicerades ett verk med titlen “Sex böcker om de himmelska kretsloppen”. Av polske astronomen Nicolaus Copernicus ( 1473-1543).
Copernicus förkastade den antika världsbilden med jorden som mittpunkt och centrum i universum, istället lade han fram hypotesen att solen ligger i universums mitt och att jorden är en planet bland andra, som cirkulerar runt solen.
Vem stödde copernicus teori ?
Den nya världsbilden vidareutvecklades av den italienske naturforskaren Galileo Galilei (1564-1626). Han studerade månen, solen och planeterna med den nyuppfunna kikaren. Han kom fram till att hans observationer bekräftade Copernicus hypotes. Men kyrkan som fortfarande hade mycket makt ville inte hör om teorin tvingade Gallilei att förkasta sin resultat och förbjöds att prata om det offentligt igen.
Men kyrkan kunde inte stoppa ideen om den nya världsbilden , speciellt när den fick drag hjälp av vad ?
En ny filosofisk inritkning som kallas för empirism , som innebär att man får kunskap genom att undersöka omvärlden omkring oss , och att man inte ska lita okritiskt på antika källor som exempelvis vad biblen eller aristoteles sagt.
Vem var den största tidiga vetenskapsmannen som arbetade utefter epirismen ?
Engelske fysikern Isaac Newton (1643-1727). Han visade hur allt som händer i universum kan förklaras matematiskt med hjälp av gravitationskraften och tre rörelselagar. Han skrev boken “Naturfilosofins matematiska principer”.
Newtons teori innebar en oerhörd förenkling och strukturering av det som verkade vara oöverskådligt kaos. Tyvärr har det senare visat sig att teorin delvis var felaktig. Endån framstår hans arbete idag ändå som ett mästerverk.
Vad hette den rörelse som uppkom bland intellektuella under 1700-talet i europa?
Upplysningen , “ de stora vetenskapliga framstegen hade gett fem en fast tro på människan” , de trodde på att genom att undersöka och upptäcka kunde man tillslut kunna förklara hela världen.
Upplysningen hjälpte ……. vinna större terräng i europa
Sekulariseringen ,Flera anhängare i rörelsen engagerade sig aktivt för att sprida sina idéer till bredare publik. Målet var att så många som möjligt skulle bli “ upplysta”. De måste ägna sig åt de nya kunskaperna och ta avstånd från religiös vidskepelse och gamla överspelade traditioner.
Vilka var Les Philosophes ?
De som i Frankrike spred upplysningen ideer , men kanske snäppet mer radikalt än tanken var , de var snarare fria debatörer som kämpade för religionsfrihet och en tidig form av demokrati , men även totalt förbud mot någon form av tro och många av dom var de första uttalade ateisterna, de skrev även encyklopedier för att undervisa om vetenskperna
Nämn 2 av Les Philosophes
Voltair och Rosseau,Voltaire kunde vara både rolig och elak och blev därför mycket populär. Rosseou hade en allvarlig stil. En av hans många böcker har ttlen “ om samhällsföredraget”. Där pläderade han för ett fritt och jämnlikt samhälle , där alla medborgare kunde påverka politiken. Det var radikala tankar som hade framtiden framför sig.
Berätta mer om Roseau
Rosseau ansåg att mönniskan i grunden var god men att detta inte kunde komma till uttryck i 1700-tlets förkonstlade samhälle. En gllimt at människans ursprungliga godhet kunde man enligt honom se hos “ädla vildar” m i länder långt bort från civilisationen men fanns även på närmare håll bland enkla bönder.
Barock används som en stilistisk beksrivning inom konst men syftar främst på ……
Det som hände inom konsten måleri skuptur och arkitektur under 1700-talet
Ordet barock…
kommer från det portugisiska ordet barocco som används för att beskriva oregelbundet formade pärlor
Jämför kort renässans konst och barockkonst
Borta är renässansens lung harmoni och balans. Istället kommer starka känslor , rörelser och kontraster mellan ljus och skugga. Dessa stildrag går igen i måleri , skulptur och arkitektur.
När uppstod barockkonst ?
Kring sekelskiftet 1600
Vem var en av de första stora barockmålarna
Caravaggio
Berätta om hans tavla “ måltiden i emmaus” och varför den är typisk barock ……
bibelberättelse , dramatiskt ögonblick och detaljer som medför dramatik , ljusets diagonala gång bidrar till en obalans som förstärker dramatiken , precis som kontrasten mellan ljus och skugga gör
Vem var Bernini ?
En italiensk skulptör men även arkitekt målare författare och tonsättare
Hur är berninis skulptur “david” typisk för barocken
Mytologisk berättelse, fångat det mest dramatiska ögonblicket , relaistisk som bidrar till mycket känsla som bidrar till mycket dramatik , i rörelse detaljerad spännda muskler och vridna senor bidrar till verklighetskänslan som i sin tur bidrar till dramatiken
Ge exempel på barock inom italiensk arkitektur
Borrominis böljqde fasade , där man går emot det självklara en platt yta , han använder antika byggnads element på ett djärvare sätt för att skapa vändpunkter i den böljande fasaden , den böljade fasaden bidrar till dramatik och kontrast mellan ljus och skugga som är typiskt för barocken
Berätta om den kungliga barocken i Frankrike
Kung Ludvig XIV styrde Frankrike enväldigt under många decennierEtt av Ludvigs första beslut var att bygga ut ett litet jaktslott i Versailles , sydväst om Paris, till en värdigare byggnadDet blev ett imponerande barrockslott i en vidsträckt park. Men den franska barocken var inte lika livlig och uttrycksfull som den italienska. Snarare stram och tung. I Frankrike kallas den oftast för Ludvig XIV-stil.
Slottsfasaden i Versailles har ingen Borrominisk böljegång. De väldiga proportionerna ger den istället majestätisk lite pompös karaktär. Även i slottets inredning hålls barocken i strama tyglar. Takmålningarna i praktsalen innehåller visserligen rörelse och ljusspel , men de är ganska nedtonade och diskreta effekter.
Ändå är dethär ett barockslott. Det märks kanske tydligast på arkitekternas sätt att använda kontraster och symboler. De placerade slottet i en nordsydlig riktning för att framhäva symboliskt sätt kontrasten mellan stad oh landsbyggd. Össter om slottet finns staden Versailles , väster om den enorma slottsparken ,med träd hämtat från landsbyggden runtom i Frankrike. Slottets Nordsydliga riktning symboliserar även en annan kontrast. Nord förknippas med kyla död och kaos , söder med sommar liv och ordning. Norr om slotet ligger den stora drakfontänen. Den föreställer draken python , som i den grekiska mytologin stod för kaos. Söder om slottet ligger orangeriet , ett växthus för exotiska växter från sydligare trakter.
Inne i slottet är det tre rum som vätter mot parken i slottets mittparti organisereat efter samma idee. Det norra rummet kallas krigets salong. Det domineras av en stor reeliefbild av LudvigXIV till häst klädd som en romersk kejsare.
Det södra rummet heter fredens salong och domineras av en målning av kungens efterträdare Ludvig XV som fredsstiftare.
Mellan de två salongerna ligger ett praktfullt rum som kallas spegelsalen, eftersom väggen mittemot de stora fönsterna mot parken är klädda med spegelglas.
Vad var Ludvig XIV:s konstakademi och hur påverkade den det franska kulturlivet ?
Arkitektur , skulptur och måleri i Versailles är av god kvalitet, men inte särskilt nyskapande. Det beror på att det Franska konstlivet var strängt reglerat.
År 1648 hade Ludvig XIV instiftat en konstakademi för att ge lovande unga konstnärer en god utbikdning.. Medlemmarna i den nya konstakademin var till stor del yrkesverksamma konstnärer och de var de som hade hand om utbildningen. Dessutom skulle akademin bedömma konstverk och dela ut priser för särskilt fina arbeten och fastställa principer för god konst.
Konstakademin blev en del av Ludvig XIV:s maktapparat. Udda begåvningar klarade sig inte igenom den noggrant reglerade utbildningen. Och akademins normer för god konst lade locket på alla experiment och nya ideer. Det franska konstlivet blev försiktigt konservativt.
Berätta om Nederländsk borgerlig barock
I en tid då kungarna runtom i europa gjorde sig enväldiga valde man mottsatt väg i neredländerna. Den nederländska staten blev en republik. Den styrdes av valda representanter för borgerskapet i städerna, framförallt rika köpmän.
Dessa konstmän var också de viktigaste konstköparna. Och de ville ha konst de kunde förstå och känna igen sig i. Därför blev porträtt en säker inkomstkälla för målarna. Realistiska vardagsbilder var också populära, liksom stilleben. Mplningar av fint arrangerade blommor eller matvaror.
Fortfarande gjordes målningar med religiösa motiv men inte lika många som tidigare. Det kanske delvis berodde på att kalvininsterna inte ville ha bilder i sina kyrkor.
1600-talet blev en guldålder för Nederländerna, såväl ekonomiskt och politiskt som kulturellt. Det borgerliga barockkonsten blomstrade särskilt måleriet.
Berätta om Doktor Tulps anatomilektion
Anatomi läran
Vårt första exempel från den nederländska guldåldern är en tavla som målades av Rembrandt (1606-1669). Den heter “ doktor tulps anatomilektion”. Det är ett gruppporträtt och sådanna portreätt var populära. Personer som tillhörde en förening av något slag lät gärna avbilda sig tillsammans . Var och en betalade för sin del av porträttet och sedan hängdes det upp i föreningens lokal.
Oftast var gruppporträtten ganska tråkiga. Två rader av män. Där alla tittade pt samma håll och är avbildade i halvprofil. Någon håller upp ett föremåål som symboliserar föreningens verksamhet. MEN rembrandt vände upp och ned på den bildtraditionen.
Här ser vi åtta män samlade runt ett bord. Doktor Tulp håller på att dissikera en avrättad brottsling. Åskådarna ör läkare som ska lära sig om människans anatomi. Några av dem följer doktor tulps lektion med spännt intresse , andra verkar mest tänka på vad det kommer att bli till lunch. En man tittar rakt på konstnären.
Typiskt för barockmåleriet är att vissa saker på målningen har en symbolisk innebörd. Doktor tulp gör små gester med ena handen medan han talar. KOntrasten mellan doktorn gestikulerande hand och likets stela stillaliggande hand symboliserar kontrasten mellan liv och död.
Doktor Tulps anatomilektion gjorde sensation och grundlade rembrandts rykte som amsterdams skickligaste porträttmplare. Den blev starten på en strålande karriär. Än idag betraktas rebrandt som en av de största målarna i den västerländska konsthistorien.
Berätta om kökspigan
Vårt andra exempel från det nederländska barockmåleriet är också ett porträtt men i en helt annan miljö. Den heter “kökspigan” och är målad av Jan Vermeer (1632-1675).
En kvinna står i köket och häller mjölk i en skål. Hon gör i ording frukosten. Det ligger några bröd i en korg med en glittrande yta, sesamfrön kanske?
Genom fönstret faller ljuset in på pigan och väggen bakom. Längst ned på väggen finns en golvlist av kakel. Den ska skydda väggen mot fukt när man skurar golvet. Det står en fotvärmare på golvet. En liten låda där man placerar en kruka med glödande kol. Värmen stiger upp genom hålen på lådans översida och värmer fötterna när man placerar dem där.
Det här är alltså en målning med många vardagliga detaljer - ett bra exempel på realistiskt konst som blev populär i nederländerna. Det starka ljuset som faller genom fönstret är typiskt för barockmåleriet.
Berätta om rokokotidens konst
När Ludvig XIV dog 1715 innebar det slutet på den tunga pompösa barockonsten i Frankrike. Adlen bröt upp från Versailles och lät bygga små eleganta privatpalats i Paris. Ett sådant palats kallas hÔtel.
Nu ville man inte längre ha pampiga porträtt på väggarna och maktsymboler som kolonner och pilastrar. Istället skulle de vara eleganta målningar med lättsamma motiv och vacker ornamenterade listverk.
Den nya konstriktningen kallas rokoko. Det kommer från rocaille , en snäckskalsformad dekorationsdetalj i rokokosalongerna. Rokokon var i förstahand en inredningskonst. Den sakapde trevliga och intima hemmiljöeer för förnäma och rika familjer. Både måleri och skulptur togs i anspråk för inredningsgarkitekturens behov.
Måleri hade ofta lantliga motiv. Herdar och herdinnor i eleganta kläder umgicks under enkla former i idylliska landskap. Målningarna gav en romantiserad idealbild av livet på landet. Den osminkade verkligeheten släpptez inte in i de förnäma salongerna. Tavlor med lättklädda eller nakna kvinnor var också populära.
Berätta om HÔtel Soubise
I HÔtel de Soubise i Paris lät furstinnan Soubise på 1700-talet inreda en salong som är ett typexempel på rokokons inredningskonst.
Själva salongen är rund. Den vita väggfälten är inramad av förgyllda lister med många asymetriskt plkacerade växtornament och rocailler.
Kombinationen vitt och guld var mycket populär. Vöggarna möter taket i en mjuk kurva- inte i en strikt 90 graders vinkel.Mellan fönsterna och spegel nicharna har man inforgat målningar i det börjda fältet mellan vägg och tak.
Målningarna är utförda av Charles Natoire (1700-17777) en känd rokokokonstnär. Målningarna är hämtade ur berättelsen om Amor och Psyke i den klassiska mytologin. Så kunde furstinnan i sin salong drömma sig bort från storstadslivet till en drömvärld full av gudar gudinnor som ägnar sig åt kärlekshistorier.
Berätta om det kkänslosamma landskapsmåleriet
Kring 1700-talet började en del konstnärer hävda att konsten helt hade förlorat sin roll som bärare av höga ideal. De tyckte att rokokokonsten var ytlig och förljungen. Själva satte de större värde på äkta och djupa käsnlor.
Under några decennier blev det populärt med en annan typ av landskapsmåleri. Man målade istället tavlor med hederliga bönder , blyga oskuldsfulla flickor och präktiga pojkar. Budskapet var tydliget: Överklassen var omoralisk och förkonstlad. Fattiga bönder hade en naturlig moral och äkta uppriktiga känslor.
Det var ett budskap som anknöt till Rosseaus ideer om människans ursprungliga godhet. Men egentligen var dessa målningar lika förljugna som den tidiga rokokons herdebilder. De avspeglade fantasier som inte hade särskilt mycket att föra med verkligheten.
Berätta om nyklassicismen
Mot slutet av 1700-talet var det många som beundrade det klassiska antika samhället. De föreställde sig ett samhälle där jämnlika medborgare tillsammans tog ansvar för politiken , och där man valde ledare efter kompetens inte familj eller samhällsgrupp. Det var en ideealbild som inte alls stämmde överens med verklighetens antika samhälle. Men det bekymrade ingen
Alltfler konstnärer hade den klassiska grekiska romerksa konsten som ideeal. Det var där de hämtade inspiration till sina nya verk. Denna konstinriktning kallas nyklassicismen, Den slog igenom på 1780-talet och dominerade fram till 1810-talet.
Berätta om måleri under nyklassicismen
Inom måleriet kom nyklassicismens genombrot med målningen “ Horatiernas ed” av Jacques-Louis David (1748-1825). Första gången målningen stalldes ut var 1785 i Rom där David just då bodde som stependiat. Den gjorde sensation.
Motivet är hämtat från en romersk hjältesaga. Ett krig mellan Rom och en grannstad ska avgöras genom en kamp mellan två grupper av trillingbröder. På målningen svär de romerska trillingarna Horatius , en högtidlig ed att segra. Det är männens värld som skildras. Men några kvinnor finns med men det bidrar inte till handligen.
Bilden är inte särskilt djup. Bakgrunden utgörs av tre arkadbågar som öppnar sig mot ett ogenomträngligt mörker. Hela handligen tilldrar sig alltså på en smal golvyta i förgrunden. Man får nästan en känsla av att de rör sig om en målad relieef. Den nogranna teckningen av alla konturer och betoningen av muskler och senor bidrar också till målningens skulpturala karaktär.
Här är vi långt bort från rokokokonstens herdinnor , badnymfer och smågudar i pastellfärger. Istället befinner vi oss mitt i den romerska republikens tid för att propagera för revolutionens ideeal: en fri republik med jömnlika medborgare.Men när Napoleon blivit frankrikes kejsare var det han som beställde propagandtisitska målningar hos David. Och David utförde beställningarna. Ännu ett exempel på hur konstnärer kan bli makthavares lydiga redskap.
Berätta om arkitektur och skulptur under nyklassicismen
På 1700-talet var Berlin huvudstad i Preussen, som då blivit en av de viktigaste staterna i det tyska området. Omkring sekelskiftet 1800 uppfördes flera nyklassicistiska byggnade i Berlin.
En av de mest kända är “ Brandenburger tor”. Den är än idag en symbol för staden berlin. Arkitekten Carl Gotthard Langhans(1732-1808) ritade Brandenburger Tor efter en förebild i Aten. Propyleerna på klippan Akropolis. De byggde i slutet på 400fvt.
Att bygga en kopia av propyleerna mitt i Berlin var inte bara ett sätt för Perussens makthavare att visa sin beundran för den klassiska antika konsten. De ville också visa sin tro på Berlins framtida roll som den ledande tyska staten.
Den nyklassicistiska skulpturen blev en uppvisning i kall vit marmor. Man visste inte att antika skulpturer oftast var målade utan beundrade istället antikens “rena vithet”. Den italienska skulptören Antonio Canova (1757-1822) högg ut en mängd statyer i marmor med en välpolerad yta. Det kom att bli mönsterbildande för många skulptörer i europa kring 1800-talet.
