Inför prov 4/12 Flashcards

1
Q

Vad är ett grundämne?

A

Ett grundämne består av ett enda slags atomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en kemisk förening?

A

Atomer från två eller flera grundämnen som är bundna till varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en molekyl?

A

En partikel som innehåller minst två sammanbundna atomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv väte.

A

Väte är en lätt gas. Den är brännbar och vid antändning hörs oftast en knall (blir en explosion).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv helium.

A

Helium är ren lätt och reaktionströg gas. Den reagerar inte med något ämne överhuvudtaget. Man kan inte antända helium. Är en ädelgas.Beskriv koldioxid. Koldioxid är en tung gas, betydligt tyngre än luft. Man känner igen koldioxid på att gas släcker en låga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fast ämne.

A

Atomerna är hårt packade som en kristall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Flytande ämne.

A

Atomerna är i kontakt med varandra men inte i en kristall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Gasform.

A

Atomerna är fria från varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Avger eller upptar ”gas —> fast” energi?

A

Allt ”gas—>” avger energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Avger eller upptar ”fast—>gas” energi?

A

Allt ”fast—>” tar upp energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Rent ämne.

A

Består av ett enda ämne. Kan både vara et grundämne eller en kemisk förening.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Blandning.

A

Består av två eller flera olika ämnen. I en blandning behåller ämnena sina typiska egenskaper. En blanding kan antingen vara homogen eller heterogen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur skiljer man ämnena åt i en blandning av: Järn & svavel?

A

Järn är magnetiskt, alltså kan man ta upp järnet med hjälp av en magnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur skiljer man ämnena åt i en blandning av: Alkohol & vatten?

A

Destillation (kokpunkterna skiljer sig åt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur skiljer man ämnena åt i en blandning av: Olja & Vatten?

A

Skiljetratt (ämnena löser inte i varandra och har olika densiteter dvs lägger sig i olika skikt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur skiljer man ämnena åt i en blandning av: Sand & Vatten?

A

Filtrering (densiteterna är olika + olika aggregationsformer).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur skiljer man ämnena åt i en blandning av: Koksalt & vatten?

A

Indunstning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Är T-sprit ett rent ämne eller en blandning?

A

Blandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Är bensin en blandning eller ett rent ämne?

A

Blandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Är bensin som förbränns i en bilmotor en kemisk reaktion eller fysikalisk förändring?

A

Kemisk reaktion (bildas koldioxid).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Är etanol och vatten en homogen lösning eller heterogen blandning?

A

Homogen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Är vatten och koksalt en homogen lösning eller heterogen blandning?

A

Homogen

23
Q

Är legeringar homogena eller heterogena?

A

Homogena

24
Q

Vad händer i en kemisk reaktion?

A

I en kemisk reaktion bildas ett eller flera nya ämnen. utgångsämnena i en kemisk reaktion kallas reaktanter. De bildade ämnena kallas produkter.

25
Q

Varför är fria grundämnen så sällsynta i naturen?

A

Eftersom de gärna binder till andra ämnen för att uppnå så låg energinivå som möjligt (ädelgasstruktur). Alkalimetaller är mycket reaktionsbenägna och är alltid bundna i kemiska föreningar i naturen (så att de blir neutrala).

26
Q

Vad står de vågräta linjerna för i det periodiska systemet?

A

Antalet skal

27
Q

Vad står de lodräta linjerna för i det periodiska systemet?

A

Antalet valenselektroner

28
Q

Bohrs atommodell?

A

En kärna som består av neutroner och protoner (nukleoner) + yttre skal där elektronerna befinner sig

29
Q

Vad är elementarpartiklar?

A

Neutroner, protoner och elektroner. Dessa är inte de minsta partiklarna. Nya elementarpartiklar upptäcks hela tiden.

30
Q

Vad menas med Bohrs modifierade atommodell?

A

Heisenberg kom på att det är omöjligt att mäta position och hastighet på en partikel samtidigt. Vi kan alltså inte säga exakt var de befinner sig utan endast på ett ungefär beroende på deras rörelse. Orbitaler. Ju högre upp i skalen vi kommer desto högre energi har det.

31
Q

Vad är orbitaler för något?

A

det område där jag har störst sannolikhet att hitta en elektron. Detta är det egentliga sättet att kalla ”skal”.

32
Q

Vad är ett masstal och hur betecknas det?

A

Summan av antalet protoner och neutroner. Betecknas ”A”.

33
Q

Vad är ämnets atomnummer för något och hur betecknad det?

A

Det är detsamma som protontalet (Z).

34
Q

VAR skrivs en atoms masstal?

A

Överst till vänster om ämnets tecken

35
Q

VAR skrivs en atoms atomnummer?

A

Längst ner till vänster om ämnets tecken

36
Q

Vad är en isotop?

A

Samma antal protoner men olika antal neutroner i atomkärnan. De nya ämnen har i stort sett samma kemiska egenskaper (dock kan de fysikaliska egenskaperna så som smältpunkt och kokpunkt skilja sig något mer).

37
Q

ad är formeln för högsta antal elektroner i ett skal?

A

2n^2

38
Q

Vad för egenskaper har ädelgaser?

A

Alla ädelgaser är färg- och luktlösa. Har låg kokpunkt. De är väldigt lätta gaser.

39
Q

Vad för egenskaper har alkalimetaller?

A

Hög ledningsförmåga (konduktivitet), bra värmeledare, mjuka metaller, låg densitet, låg smältpunkt och låg kokpunkt. Mycket reaktionsbenägna. Reagerar häftigt med vatten. Häftigare reaktioner desto längre ner du kommer.Vad för egenskaper har halogener? Ickemetaller, låg smältpunkt och kokpunkt, mycket reaktionsbenägna (speciellt metaller). Salter bildas under dessa reaktioner.Hur ändras ämnenas egenskaper ju längre åt höger du kommer? Metallegenskaperna avtar

40
Q

Vilka grupper är övergångsmetaller?

A

Grupperna 3-13

41
Q

Metallbindning.

A

Små, tätt packade kristaller i ett bestämt mönster. Starka krafter som håller ihop byggstenarna. Hör ledningsförmåga. Elektriskt laddade partiklar som kan röra sig fritt i kristallerna (gör metallen böjligt). OBS! KOLLA MOBIL
Jonbindningar. Leder elektrisk ström i smält form och i vattenlösning. Vanligt ämne + metall, bildar salt. Bindningen utgörs av attraktionen mellan de positiva och negativa jonerna. OBS! KOLLA MOBIL

42
Q

Jonbindningar.

A

Leder elektrisk ström i smält form och i vattenlösning. Vanligt ämne + metall, bildar salt. Bindningen utgörs av attraktionen mellan de positiva och negativa jonerna. OBS! KOLLA MOBIL

43
Q

Vad är en kovalent bindning?

A

Kovalent bindning är när två st atomer (icke metaller) binds samman i ett gemensamt elektronpar. Var och en av atomerna i molekylen har tillgång till två elektroner dvs båda väteatomerna har fått ädelgasskal. Elektronerna börjar överlappa varandra och bildar till slut ett gemensamt moln som omger båda kärnorna. Kolla sammanfattning!

44
Q

Vad är ickemetaller som är gaser?

A

De är ädelgaser.

45
Q

Hur är kolatomerna bundna till varandra i grafit?

A

I grafit är kolatomerna bundna till varandra starka kovalenta bindningar i parallella skikt. Dessa skicken binds till varandra med svaga bindningar.

46
Q

Hur är kolatomerna bundna till varandra i diamant?

A

Kolatomerna binds till varandra med starka, kovalenta bindningar i ett tredimensionellt mönster genom hela kristallen

47
Q

Vad är en polär kovalent bindning?

A

När atomerna har olika elektronegativitet dvs lite mer positivt på ena sidan, lite mindre negativt på den andra osv.

48
Q

Vad är en dipol?

A

När plus och minus polerna är asymmetriska

49
Q

När räknas det som en jonbindning (elektronegativitet)?

A

> 1,8

50
Q

När räknas det som en kovalent bindning (elektronegativitet)?

A

<1,8

51
Q

När räknas det som en polär kovalent bindning?

A

1,8-0,9

52
Q

När är övergången i elektonegativitet (svagt polär)?

A

0,9-0,0.

53
Q

När i elektronegativitet är den icke kovalent?

A

Vid 0,00.