Inför dugga Flashcards

1
Q

Vad innebär diagnosen specifik lässvårighet?

A

En specifik och klart försämrad utveckling av läsning ej beroende av mental ålder, synproblem eller inadekvat skolgång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär diagnosen specifik stavningssvårighet?

A

En specifik och klar försämring av utvecklingen av stavningsförmågan utan samtida försämring av läsfärdigheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka slutsatser kom SBU-rapporten om dyslexi fram till?

A

1) Övning av koppling mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt hjälper.
2) Nyttan av andra former av träning är otillräckligt utvärderade.
3) Det finns tester som kan förutsäga dyslexi innan barnet lärt sig skriva och läsa men nyttan och riskerna har ej utvärderats.
4) Ingen av de 50 tester som används för dyslexi är vetenskapligt utvärderade gällande tillförlitlighet och reliabilitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är prevalensen för dyslexi?

A

5-8%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär förskjuten profil?

A

Personer med stark språklig förmåga kan hamna ovan percentil 15 men kan fortfarande ha dyslexi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär Dual-route-modellen?

A

Modellen förutsäger att det finns två olika strategier som används för att känna igen ord: den fonologiska strategin (ljud-för-ljudläsning) och Den ortografiska strategin (Helordsläsning).

Patienter med dyslexi svårigheter med båda. Strategierna överlappar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär den fonologiska strategin?

A
  • Viktigt för att avkoda nya och okända ord
  • Bokstäver eller bokstavskombinationer omkodas till språkljud och språkljuden i sig dras samman till en ljudmässig enhet
  • Kräver mycket uppmärksamhet
  • Avkodningen sker långsamt och belastar arbetsminnet vilket kan hindra läsförståelsen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär den ortografiska strategin?

A
  • När läsaren börjar upptäcka ortografiska strukturer av en högre ordning som ändelser, ordstammar och böjningar, kommer läsaren till den ortografiska strategin
  • Gör det möjligt att snabbt känna igen ord utan att behöva koda ordet ljud för ljud.
  • Kan gå direkt från ordets ortografiska representation i det mentala lexikonet till ordets uttal och mening.
  • Förutsättningen för detta ska fungera är att läsaren har sett ordet flera gånger så den ortografiska representationen är lagrat i långtidsminnet. Ju fler gånger läsaren ser ordet desto snabbare går det  Avkodningen har automatiserat och igenkänningen sker utan kognitiva processer.
  • Automatiserad avkodning krävs för att uppnå ett gott läsflyt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är semantiska, syntaktiska och pragmatiska hållpunkter i texten?

A

Semantiska hållpunkter: de ledtrådar som själva innehållet i texten ger läsaren.

Syntaktiska hållpunkter: de ledtrådar texten ger om vilken typ av ord som passar in på ett visst ställe i texten. ”Kalle cyklade och skrattaDE” > Lättare att veta formen på skratta på grund av ordet cyklade innan.

Pragmatiska hållpunkter: de ledtrådar den icke-språkliga kontexten ger läsaren, som bilder och förhandsinformation. Har störst betydelse för läsförståelsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka hållpunkter i texter är viktigast för personer vid dyslexi?

A

De semantiska och syntaktiska hållpunkterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka typer av läsfel finns?

A

Vokallängd: tal - tall
Utelämningar: Skratt - Skatt
Tillägg: tala - tavla
Omkastningar: plast – plats
Gissningar – blir ett helt annat ord men kan likna exempelvis början
Fel vid ljudstridig stavning – sje, tje, j, ng (läser ut som bokstäver)
Förväxlingar: kamel – gamel)

VUTOGFF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad säger en multifaktoriell modell om förklaring till avkodningssvårigheter?

A

Att flera förmågor är centrala vid avkodningssvårigheter: Fonologisk medvetenhet, Fonologiskt korttidsminne, Snabb Seriell Benämning och automatisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka nivåer av fonologisk bearbetning finns?

A

Explicit (kräver medveten reflektion eller manipulation av ordens fonologiska struktur - fonologisk medvetenhet)

Implicit (automatiserad nivå av omedveten bearbetning av fonologisk information som kräver tillgång till inlagrade fonologiska representationer -> ej medveten manipulering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka uppgifter mäter explicit fonologisk bearbetningsförmåga?

A

Var ljudet finns i ordet, vilket ord som är först/sist, fonemsegmentering, fonemsyntes, fonemdeletion, metateser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad påverkar explicit fonologisk bearbetningsförmåga och vad innebär detta?

A

Läserfarenhet påverkar och förbättrar ex. fon. bearb.förmåga. Därför säger bedömning av denna förmåga mest i början av läsinlärningen -> vuxna med läsvana klarar lättare uppgifterna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka uppgifter mäter implicit fonologisk bearbetningsförmåga?

A

Fonologiskt korttidsminne (Repetition av nonord),

Snabb seriell benämning (RAN) av visuella objekt, siffror eller former. RAN samband med avkodningsförmågan även efter kontroll av fonologisk medvetenhet och korttidsminne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad karaktäriserar en god läsare?

A

Flexibelt användande av avkodningsstrategier -> fonologisk vid nya ord, ortografiskt vid kända ord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär den fonologiska förklaringsmodellen till avkodningssvårigheter?

A

Att brister i den fonologiska förmågan är orsaken till avkodningssvårigheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad säger the double-deficit hypothesis om avkodningssvårigheter?

A

Bygger på teori om att avkodningssvårigheter förutom brister i fonologisk förmåga även förklaras av begränsningar i snabb framplockning av ortografiska representationer respektive fonologiska representationer. Beror på svårigheter med fonologisk bearbetning och snabb framplockning av ortografiska representationer.

20
Q

Vad menas med matteuseffekten i läsförståelsesammanhang?

A

“De rika blir rikare och de fattigare fattigare”

Svårt att läsa -> Undviker att läsa -> Får ej tillräckligt med lästräning -> Glappet till jämnåriga ökar.

21
Q

Vad säger konstruktions-integrationsmodellen om läsförståelse?

A

Läsaren konstruerar en förståelse av textens bokstavliga betydelse och textens centrala teman som sedan integreras med tidigare erfarenheter och inre bilder, vilka ledet till en situationsmodell av texten –> förståelse utifrån både textens inre kontext och textens relation till omvärlden.

22
Q

Vad bygger stavning på och vilka förmågor behövs för att stava?

A

Bygger på språkliga förmågor, kräver: fonologisk förmåga, kunskap om ortografi och morfologi samt semantisk förmåga.

23
Q

Vad är kontrasten mellan stavningssvårigheter och lässvårigheter?

A

Stavningssvårigheter mer resitenta än lässvårigheter –> Lässvårigheter kan underlättas men stavningssvårigheter kvarstår –> avstånd mellan läsfärdighet och stavningsfärdighet ökar med ålder.

Stavning mer explicit än läsning –> produktion och ej bara igenkänning.

24
Q

Vad beror stavfel på?

A

Brister i fonologisk förmåga, ortografisk förmåga och morfologisk förmåga.

25
Q

Vad kännetecknar stavfel pga brister i fonologisk förmåga?

A

Kännetecknas av otillräcklig eller felaktig segmentering av talade ord eller svårighet av minnas ljuden –> varje ljud representeras inte av minst en bokstav.

Utlämningar, tillägg av bokstäver, utbyten, omkastningar och förväxlingar.

26
Q

Vad kännetecknar stavfel pga brister i ortografisk förmåga?

A

1) Fel som beror på att eleven är osäker på vilket ljud som hör ihop med vilken bokstav (b-d, om hen kan höra skillnad, bu -> du).
2) Kunskap om stavningsregler/bokstavskombinationer i språket (att /k/ kan stavas ”k” ”ck”, ”ch” på svenska men i början av ord endast som ”k”)
3) Kunskap om stavning av sje och tje-ljuden, dubbelteckning av konsonanter efter betonad kort vokal och stavning av vanligt förekommande grammatiska morfem.

27
Q

Vad kännetecknar stavfel på grund av brister i morfologisk förmåga?

A

Vid stavning av ord som innehåller mer än ett morfem –> för att stava rätt krävs kunskap om att rotmorfemets stavning är konstant även om uttalet kan ändras. (Fotboll -> kan ej bli foboll.)

28
Q

Vad säger the simple view of reading?

A

Avkodning x Språkförståelse = Läsförståelse

Avkodning via fonologisk/ortografisk strategi
Språkförståelse -> Kopplar till egna erfarenheter och referenser, drar slutsatser och gör tolkningar.

Båda processerna måste samverka –> problem vid dyslexi = svag avkodning.

29
Q

Vad är fyrkantsmodellens kategorier?

A

Ordavkodning x, Språkförståelse y

Ruta 1: Normalläsare. God avkodningsförmåga + god språkförståelse

Ruta 2: Specifika avkodningssvårigheter. Svag avkodningsförmåga och god språkförståelse –> dyslexi.

Ruta 3: Specifika förståelsesvårigheter: God avkodningsförmåga och svag språkförståelse –> språkstörning

Ruta 4: Blandade svårigheter. Svag avkodningsförmåga och svag språkförståelse –> dyslexi och språkstörning.

30
Q

Vad är syftet med en läs, skriv och språkutredning?

A

Syftet med en logopedisk läs- och skrivutredning är att utreda om en elevs svårigheter med läsning och skrivning kan beskrivas med diagnosen dyslexi och om det finns andra faktorer som kan bidra till, eller bättre förklara, läs- och skrivsvårigheterna. Därför krävs en samlad bedömning av de språkliga förmågor som kan påverka avkodning, läsförståelse och skrivförmåga, tillsammans med en noggrann anamnes, där t.ex. ärftlighet, koncentrationsförmåga och tidigare läsundervisning tas i beaktande

31
Q

Vilka faktorer kan påverka sättningen av en dyslexidiagnos?

A

Språkliga faktorer, Fonologiska faktorer, Neuropsykiatriska faktorer (ARV)

Svenska som andraspråk, begåvningsfaktorer, sociala faktorer, emotionella faktorer, brister i syn och hörsel, medicinska faktorer, mognad, för lite övning (MILJÖ)

32
Q

Beskriv utredningsgången för en utredning av läs och skrivsvårigheter?

A
  1. Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter i skolan -> införande av intervention gällande problem
  2. Remiss till logoped om läs och skrivsvårigheter upptäckts, inklusive pedagogisk kartläggning. Bedömning av remiss.
  3. Kallelse
  4. Utredningsbesök (1 eller flera)
  5. Återkopplingssamtal (skola eller mottagning)
  6. Hjälpmedelsutprovning.
33
Q

Vad är en pedagogisk utredning?

A

En screening i skolan med test i helklass eller enskilt. Olika beroende på kommun/landsting hur mycket utredningen innefattar. En pedagogisk kartläggning är information om hur eleven fungerar i och utanför klassrummet.

34
Q

Vad är skillnaden på extra anpassningar kontra särskilt stöd?

A

Insatsernas omfattning och varaktighet, särskilt stöd är mer omfattande och pågår under en längre tid, medan extra anpassningar kortare..

Extra anpassningar är stöd som gör undervisningen mer tillgänglig och som inte kräver formella beslut. Ex: Särskilt schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner, anpassade läromedel.

Särskilt stöd är insatser av med ingripande karaktär som normalt inte ges inom ramen för den ordinare undervisningen. Kräver utredning, dokumenteras i åtgärdsprogram. Ex: Regelbundna specialpedagogiska insatser, placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad skolgång.

35
Q

Vad är viktigt att förklara vid början av ett utredningsbesök?

A

Ramarna för besöket, vad man ska göra, tidsåtgång, vad händer sen?

36
Q

Vilka områden ska fångas in vid anamnestagning?

A

Skrivning, Läsning, Skola/skolgång, Språklig förmåga, Allmän utveckling, räkneförmåga.

37
Q

Vilka test är bra att börja med?

A

Tester som ger mycket kvalitativ information som högläsningstest, berättande/benämnande, för att få en idé om hypotesen tidigt.

38
Q

Vilka områden testas under en läs och skrivutredning?

A

Språkförståelse, Muntlig uttrycksförmåga, Läsförståelse och läshastighet, Avkodningsförmåga, Skrivförmåga, Auditivt minne, Fonologisk förmåga, Övrigt.

39
Q

Vilka test kan man använda för att testa språk/hörförståelse?

A

Logos hörförståelsetest, Celf-4 (meningsrepetition, ordmobilisering, språkförståelse), Trog-2, BNT, test gällande muntligt berättande - berätta kring bild.

40
Q

Vilka test kan man använda för att testa ordmobilisering?

A

Fonologisk: FAS
Semantisk: ITPA, Celf-4 ordmobilisering

41
Q

Vilka test kan man använda för att testa avkodning?

A

Fonologisk avkodning: LäSt nonsensord
Ortografisk avkodning: LäSt ord, Logos fonologisk och ortografisk läsning
Avkodning på textnivå: Logos läsflyt och läsförståelse
Paketet läsförståelse och läshastighet examensarbete för åk 3

42
Q

Vilka test kan man använda för att testa stavning och skriftlig uttrycksförmåga?

A

Rättstavning: DLS rättstavning, LS diktamen, LäSt stavning, Logos rättskrivning

43
Q

Vilka test kan man använda för att testa fonologisk förmåga?

A

Explicit fon. bearbetningsförmåga: Fonologisk medvetenhet (Paulin), test ur Logos och ITPA-3
Implicit fon. bearb.förmåga: DS manual, Nelli, ITPA auditiv korttidsminne, test ur Celf-4, Logod, DST-S/J

44
Q

Vilka test kan man använda för att testa verbalt korttids och arbetsminne?

A

Korttidsminne: DS manual, ITPA auditivt korttidsminne, Logos, Celf-4
Verbalt arbetsminne: Test ur Logos/Celf-4

45
Q

Vad är Logos?

A

Ett omfattande datorbaserat test gällande läsning, skrivning och fonologisk förmåga samt begreppsförståelse. ÅK2, ÅK3-5, ÅK 6-vuxna.

46
Q

Ge exempel på tester som testar RAN samt vad är det

A

RAN = snabb seriell benämning
Logos: Snabb benämning av kända föremål (åk3-5) / Snabb benämning av siffror (åk6-10)
DST-S Rapid Naming (sr) och DST-J (jr) (eng norm)
Celf-4 Påskyndad benämning