Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

socionom- delkurs 2A > individperspektivet > Flashcards

individperspektivet Flashcards

1
Q

nämn de tre viktigaste teorierna inom personlighetspsykologi

A

psykoanalys, objektrelationsteorin, anknytningsteorin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

att kunna analysera och se sociala problem som både___ och ___ för att___

A

samhälleliga och individuella.
åtgärdas, förebyggas eller förhindras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

varför behövs teorier?

A

för att förstå och tolka människor, deras sätt att vara och handla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur beskrivs människan från ett individperspektiv?

A

som en psykologisk varelse med ett inre liv som relateras till den yttre världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad fokuserar teorierna på inom individperspektivet?

A

psykiska processer inne i oss själva och vad som händer i samspelet mellan det inre livet och den yttre världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka teorier inom individperspektivet finns i gränsen mellan psykologi och sociologi?

A

KASAM och utvecklingsekologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är vår kompetens som socionomer?

A

att tillämpa olika perspektiv, se vilka som är mest relevanta
se individens egna förutsättningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilka olika skolor finns inom psykologin?

A

kognition, behaviorism, dynamisk, humanism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är skillnaden mellan dynamisk och kognitiv terapi?

A

dynamisk terapi tar avstamp till historien, barndomen och vill hjälpa människan med det som varit. hittar en förklaring till de problem som finns i dag

kognitiv terapi hittar lösningar här och nu och framåt, fokus på människans tankar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad fokuserar de psykologiska teorierna på?

A

den inre världen- tankar, känslor, upplevelser
hjälpa människor framåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad handlar den psykodynamiska skolbildningen om? nämn 3

A

den yttre värld som en bild i vår inre värld

barndom- det är då vi påverkas

relationen till den primära omsorgsgivaren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad händer om relationen till den primära omsorgsgivaren inte är bra?

A

det skapar problem för oss som vuxna. men man kan då gå tillbaka och lösa det för att förstå oss själva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad ger den nära relationen till vår primära omsorgsgivare oss?

A

förutsättningar om och sätt att förhålla oss till den yttre världen och hantera den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

karaktären i den nära relationen till den primära omsorgsgivaren har en stor betydelse för….

A

…barnets utveckling och för barnet som vuxen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad var freud den första att göra?

A

fokusera på människors inre känsloliv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad intresserade sig Freud för?

A

människans omedvetna tankar och känslor och deras betydelse för hur vi blir som vuxna

många psykiska problem har sin grund i händelser, känslor vi haft i vår barndom som vi förträngt

hitta sätt att analysera undermedvetna känslomässiga trauman, samt drömmars betydelse.

vad patienten hade att säga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vilka inre krafter finns?

A

drifter- sexualdrift och aggressionsdrift som människan föds med och har en stor betydelse för barnets utveckling

lustprincipen- barnets strävan efter lust och njutning förändras med barnets utvecklingsfaser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad kan leda till störningar hos det vuxna barnet?

A

konflikter mellan barnets egna önskningar/ behov och föräldrar krav i en viss fas av barnets utveckling. även yttre världens regler och krav finns som konflikter i det omedvetna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hur skapas omedvetna konflikter?

A

i mötet med den yttre världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad bidrar omedvetna konflikter med?

A

blir en drivkraft för individens handlande som visar sig som oro och ångest i vuxenlivet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad är en biologisk utgångspunkt hos Freud?

A

barnets relation/ bindning till den primära omsorgsgivaren bygger på barnets behov av födointag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vem var en central person för objektrelationsteorin?

A

Melaine Klein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

vad är fokuseras på inom objektrelationsteorin?

A

relationen mellan barnet och dess primära omsorgsgivare, sampelet de emellan

inre värld- yttre verklighet

objekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

hur skapar barnet ordning i sin tillvaro?

A

barnet relaterar direkt till sin omgivning och i sitt inre hanterar den det. barnet kan uppleva att det som drabbar den är osammanhängande, obegripligt och det kan upplevas som hotande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vad relaterar barnet gentemot?

A

objekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

beskriv objekt

A

en person utanför en själv som man har ett förhållande till som kan vara både känslomässigt och behovsmässigt

kan vara både en inre representation och en verklig person

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad gör barnet omedvetet

A

barnet skapar på en omedveten nivå inre representationer, föreställningar som är bilder, minnen, föreställningar, fantasier om hur världen ser ut. av den yttre världen. när allt är kaos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

var har barnets inre föreställningar sitt ursprung från?

A

minnen, känslor, impulser och fantasier från samspelet med den yttre världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad gör barnet i processen?

A

skapar inre bilder med känslomässiga laddningar till de viktiga personerna eller objekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

objektrelation?

A

relationen mellan barnet och den primära omsorgsgivaren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

trots att det yttre objektet (den primära omsorgsgivaren - kärleksobjektet) kan vara oförändrat kan vad ske och pga vad?

A

i barnets föreställningsvärld och fantasi kan bilden av (och minnen av, laddningar hos) den känslomässiga relationen till den primära omsorgsgivaren (alltså objektrelationen) skifta och se helt olika ut:
- Objekten kan i barnets inre värld skifta mellan att vara goda och onda och de kan också delas upp i vad som kallas delobjekt.

32
Q

varför delas objekten in i delobjekt?

A

det är ett sätt att sortera intrycken, ett i taget. En växelverkande process

33
Q

vad kan ske om barnet inte sorterar?

A

det kan leda till personlighetsstörningar

34
Q

vad påverkar barnets beteende?

A

de inre föreställningarna från samspelet med den yttre världen

35
Q

vad händer med dessa omedvetna inre föreställningarna?

A

de tas med in i vuxenlivet

36
Q

vilka två världar kan vi människor leva i?

A

den inre (där representationer av det yttre kan förändras. tillvaron kan bli hanterbar

den yttre som man inte alltid kan påverka

37
Q

vad sker när den yttre världen är obegriplig och svår att hantera för barnet och den vuxne?

A

de skapar en ordning i den inre världen via tex psykiska processer

38
Q

exempel på psykiska processer?

A

klyvning, projektion och introjektion

39
Q

beskriv hållande

A

det är viktigt att den primära omsorgsgivaren hjälper barnet att hantera omvärlden och negativa och positiva känslor och upplevelser

den härbärgerar barnets känslor, genom dessa smärtsamma processer vilket är viktigt för barnets utveckling

40
Q

beskriv klyvning (splittring)

A

händer inne i barnets inre värld då det är så mycket intryck för barnet

sker hela tiden för att utveckla sin personlighet

förekommer i vuxen ålder under påfrestningar också- att dela upp världen i svart och vitt under

41
Q

beskriv projektion

A

ibland medvetet och ibland omedvetet.

innebär att man lägger över sina känslor och attityder som vi själva har på en annan människa, kan vara positiva känslor men också känslor som skapar ett obehag eller smärta hos oss

Lösningen blir då att vi lägger ut dem och placerar dem hos en person, en organisation, samhället etc. människor i utsatthet kan projicera på tex socialtjänsten

42
Q

vad händer om ett barn inte kan projicera ?

A

det är viktigt i utvecklingen. om barnet misslyckas med något eller är med om något jobbigt måste de kunna projicera sin besvikelse och sin ilska till sin förälder för att bli av med de negativa känslorna i stunden och bevara och bygga upp den inre bilden av sig själv

43
Q

vad gör den primära omsorgsgivaren (projektion)

A

håller i barnets känslor för att barnet ska bygga upp sig själv och få självkänsla och självförtroende

44
Q

beskriv introjektion

A

tvärtom projektion

vi tar på oss den andres känslor, blir en del av oss själva. tar in egenskaper hos människor och omgivningen och dessa egenskaper blir en del av vår självuppfattning

45
Q

beskriv två olika faser i livet då introjektion förekommer

A

i tonåren som ett identitetsskapande och när vi blir förälskade

46
Q

introjektion med en dysfunktionell primära omsorgsgivare

A

barnet kan bli bärare av förälderns otillräcklighet och barnet tar på sig det och bli syndabock

47
Q

är dessa egenskaper goda eller onda?

A

de kan vara båda eller “goda-för-oss” tex då vi fortsätter idealisera någon trots att han varit elakt

48
Q

återfall till barnets tidigare utvecklingsfaser

A

kan ske vid påfrestningar, hot och pressade situationer som barnet eller den vuxne utsätts för. Då sker återfall till tidigare stadier i individens psykologiska utveckling (klyvning, projektion, introjektion)

49
Q

varför sker återfall?

A

för att individen ska kunna hitta lämpliga försvar eller ofarliga föreställningar om situationen

50
Q

central figur för anknytningsteorin?

A

John Bowlby.

51
Q

anknytningsteorins biologiska utgångspunkt?

A

evolutionistiska tankar om att människans sätt att överleva och skydda sig är via anknytning. biologisk process att skydda sitt barn. genetiskt medärvt, flockdjur. reproduktionen fortsätter.
barnets relation/bindning till den primära omsorgsgivaren bygger på barnets behov av skydd och överlevnad

52
Q

barnet knyter an till sin primära omsorgsperson fysiskt men även…

A

… känslomässigt, vilket är viktigare än fysiskt

53
Q

anknytningssystemet sker…

A

…instinktivt. oavsett om den primära omsorgsgivaren är bra eller lämplig. kan ej låta bli att knyta an.

54
Q

omvårdnadssystem?

A

omvårdnadssystem- föräldrarnas system. instinktivt vill skydda sitt barn, hjälpa avkomman. se till att flocken överlever.

exempel:
buss- barn skriker gråter, vårt system triggas igång då man vill hjälpa barnet, känner ett behov av att visa omvårdnad.

55
Q

anknytning i praktiken

A

IAS intervju om anknytningsstil. bedömningsmetod vid exempelvis adoption. titta på den vuxnes anknytningsstil.

56
Q

viktigt begrepp inom anknytningsteorin

A

trygg hamn/bas. viktigt att föräldrarna ska finnas för barnet så barnet kan utforska världen och komma tillbaka till den trygga hamnen

57
Q

vilka olika typer av anknytningsmönster finns det?

A

trygg anknytning
otrygga men organiserade- otrygg undvikande, och otrygg ambivalent
desorganiserade/ desorienterade

58
Q

beskriv trygg anknytning utifrån experimentet

A

barnet växlar mellan att vilja vara nära föräldern och utforskande
då föräldern gick ut kopplas anknytningssystemet på. kan tröstas då mamman kommer in igen och återgå till leken.

59
Q

beskriv otrygg anknytning utifrån experimentet

A

barnet blir inte ledsen då föräldern lämnar, barnet har lärt sig deaktiverat anknytningssystem, ej påkopplat
inte visa känslor ger uppmärksamhet
barnet kan leka ensam kan vi ofokuserat, visar ej av känslor, men inom barnet stress
kan ignorera föräldern då den kommer tillbaka
kan leda till ångest i vuxen ålder.
- deaktiverat anknytningssystem
- oflexibelt fokus på utforskande
- fortsätter aktivitet när lämnad
- ignorerar föräldern vid återförening

60
Q

beskriv otrygg ambivalent anknytning utifrån experimentet

A

-anknytningssystemet är påkopplat hela tiden, hyperaktivt.
-orolig redan att gå in i rummet
-utforskar ofokuserat, fokus på mamman
-protest då mamman lämnar, blir förtvivlad
-svår att tröstas när mamman kommer tillbaka
-ej trygg bas utan alltid på tårna
-klängiga barn som vill vara nära, litar inte på att mamman är där.
-oförutsägbar, mammans behov går före, har lärt barnet

61
Q

beskriv desorganiserad/ desorienterad anknytning

A

-skiljer sig från andra, byggd på rädsla mellan barnet och föräldern
-anknytningsstörningar. problem för barnet
-barnet kan växla, motstridiga impulser i relation till anknytning, oberäkneligt.
-ena sidan påkopplat andra inte
-växlande fokus impulsstyrt
-när anknytningssystemet inte är aktiverat gäller något av övriga mönster
-kan bero på att föräldern har liknande anknytning.
-våld, missbruk, psykisk ohälsa.

62
Q

vilka risker finns med att ha en otrygg och desorienterad anknytning?

A
  • barnet verkar rädd för någon eller båda föräldrarna
  • ängsligt och klamrande till de. vill ha koll på var de är och gör
  • tecken på att relationen till föräldern är villkorad och sker med utgångspunkt från förälderns behov eller tillgänglighet och inte utifrån barnets behov
  • Upprepade hotfulla situationer där anknytningspersoner är orsaken till faran, respektive känslomässigt otillgängliga, ökar risken för att barn ska utveckla en desorganiserad anknytning. Detta ökar risken för en rad allvarliga svårigheter i livet för barnet
63
Q

vad står KASAM för?

A

känsla av sammanhang

64
Q

vilka tre grundpelare har KASAM?

A

begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet

65
Q

ju högre kassan desto…

A

mer tålig är man för stress eller svåra situationer och kan hantera det bättre

66
Q

vad menas med att kassan teorin är ett salutogent synsätt?

A

man betraktar personer utifrån vad som fungerar för de, fokus på personers resurser och de faktorer som stärker personen

67
Q

när utvecklas kasam?

A

under de första 30 åren men de kan fortfarande stärkas

68
Q

vilket synsätt faller kasam inom?

A

ett lösningsfokuserat synsätt

69
Q

vad kommer fram via kasam?

A

möjlighet, styrkor, positiva egenskaper

70
Q

beskriv utvecklingsekologisk teori

A

ett barn är influerad av fem olika system
utvecklingen hos en människa sker på grundval av sociala sammanhang
barnet påverkas direkt och indirekt av de sociala system som finns runt omkring henne
vi människor ingår i ett flertal sociala system på olika nivåer i samhället
familjebehandling/ nätverk
de sociala systemen runt individen kan fungera som socialt stöd eller som sociala risker.

71
Q

beskriv de fem olika systemen

A
  1. mikrosystemet
  2. mesosystemet
  3. ekosystemet
  4. makrosystemet
  5. kronosystemet
72
Q

beskriv mikrosystemet

A

familj och vänner som påverkar barnet direkt

73
Q

beskriv mesosystemet

A

krafterna av kopplingarna mellan människorna kring barnet, när föräldern pratar med läraren och tvärtom

kopplingen mellan de element som omger barnet. pappans relation med läraren, om den är dålig kan barnet få lida.

74
Q

beskriv exosystemet

A

länkar mellan sociala händelser som inte involverar barnet. tex hur föräldern har det på jobbet kan påverka hur barnet får det hemma.

75
Q

beskriv makrosystemet

A

övergripande kulturen som påverkas alla dessa system.som geografisk plats eller etnicitet. smarta människor i dåliga områden är mer benägna att flytta till bättre områden men där blir utstötta i ett rikt samhälle.

76
Q

beskriv kronosystemet

A

ändringar i barnet och i miljön över tid.

socionom- delkurs 2A (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions