Igenkänning och minne Flashcards
Förklara också vad som menas med att teorin är ”viewpoint independent”.
viewpoint independent betyder att vi kan känna igen ett objekt från vilken vinkel vi ser det ifrån
Anledningen är de oföränderliga egenskaperna som geoner har.
Beskriv Biedermans ”recognition-by-components” – teori om objektigenkänning.
Biedermans recognition-by-components
bygger på att det finns 36 gener som är grundläggande formelement som alla former kan delas upp i
Tillsammans skapar geoner det objekt vi ser
Hur många geoner ett objet består av beror på hur komplext föremålet är.
Den relativa storleken på genen samt positionen påverkar vilket objekt vi uppfattar.
Ofta behöver inte alla geoner i ett objekt identifieras för igenkänning
Ex. En mugg kräver endast två geoner, den är byggd av en cylinder och ett handtag.
Vilka skillnader finns mellan ansiktsigenkänning och objektigenkänning och vad kan de bero
på?
SKILLNADER
- ansiktsigenkänning stör oproportionerligt mycket av inversion (Upp och ner), på ett sätt som inte objekt gör.
- Enkla streck ritningar av ansikte ör svårare att identifiera än likartade streck ritningar av objekt
ANLEDNING
- När vi ser ett ansikte så är det dragen och mönster som vi känner igen och inte delarna i sig. vi delar inte upp ett ansikte i geoner för att känna igen det så son vi gör när vi känner igen objekt. Vid objektigenkänning bryter vi ner objektet i mindre beståndsdelar oberoende av varenda och jämför det med vårt lagrade minne (det perceptuella representationssystemet som är ett minne för har saker ser ut) för att förstå vad det är vi ser.
- Ansikten verkar bearbetas ”konfigurativt” (förmodligen utan att enskada drag görs explicita), medan representationer av objekt (t.ex hus) verkar innehålla explicita delar som bearbetas oberoende av varandra.
Vad innebär datastyrda (bottom-up) respektive begreppsstyrda (top-down) perceptuella processer?
Datastyrda perceptuella processer = ”bottom-up” Informationen färdas från sinnena (bottom) sedan upp mot hjärna (up). Datastyrda processer kännetecknas av att det är beroende av:
Data
Någon typ av yttre stimuli som uppfattas av våra sinne
Ses som en reaktion på information i omvärlden
Begreppstyrda perceptuella processer = ”Top-down”
Perceptuella bilden/informationen har sitt ursprung i hjärnan (top) och förmedlas via kroppen och sinnena (down). Begreppsstyrda processer är beroende av:
Minnet
Redan lagrad information
Kunskap
Förväntningar
Åsikter
Ex. När man skriver en uppsatts och ska korrekturläsa texten styrs läsningen mycket av förväntningarna man har på texten eftersom man själv har skrivit den. Den egna korrekturläsningen blir en begrepsstyrd process. Om man låter någon Anna läsa texten som man inte har förkunskap om innehållet blir det en datastyrd process där texten ör den främsta informationskällan.
”Inattentional blindness” . Vad innebär dessa fenomen.
”Inattentional blindness”
ett fenomen som rör fokuserad, medveten uppmärksamhet och dess begränsningar
Medveten perception kräver uppmärksamhet och är en begränsad resurs
Begränsningen kan bidra till blindhet för saker som händer runt omkring dvs. Det man inte fokuserar på
Medveten perception kräver uppmärksamhet.
EX. Gorillan
”change blindness”
Vad innebär dessa fenomen.
vi missar förändring i en situation eller scen pga. Att uppmärksamhet ej är riktad mot förändringen.
Våra ögon rör sig ca 3 gånger på sekund. Om detaljer ändras under ögonrörelsen (saccaden) märker vi inte alltid av förändringen
Detta gäller även vid andra avbrott t.ex. vid vinkelbyten i en filmscen
Ligger inte vår uppmärksamhet i förändringsobjektet i själva förändringsögonblicket märker vi i regel inte av förändringen.
EX. Intervjuare byts. filmvinkel
Beskriv vad en ”pop-out”-effekt innebär i samband med visuell sökning. När kan en sådan effekt uppstå och när gör den inte det?
Pop-out-effekten (även kallad pop-out-fenomen) inträffar när en visuell stimulans som består av olika komponenter har mestadels liknande utseendeobjekt men ett annat objekt som “pop-out” eller uppenbarar sig mycket märkbart från de andra objekten i det visuella fältet. Tex. En röd prick på samma papper som gröna trianglar. När man tittar på ett visuellt fält kan en unik stimulans placeras mycket snabbare än stimuli som liknar varandra. En röd prick som är på en sida med gröna trianglar kommer att dyka upp och ses automatiskt och behöver inte söka.
Beskriv 2 olika former av priming.
Associativ priming (semantisk). Begrepp och idéer är associerade till varandra i semantiska nätverk. När ett begrepp aktiveras (t.ex. när man tänker på det) aktiveras i olika hög grad också andra begrepp mycket snabbt, automatiskt och omedvetet. t.ex ordet Bord, det associerar jag med ordet stol. Repetitionspriming. När stimuli upprepas kan de uppfattas snabbare och lättare vid upprepningarna jämfört med den första presentationen
Fokuserad uppmärksamhet har stor betydelse för bearbetningen/tolkningen av sinnesinformation, men hur mycket av den ignorerade informationen, som vi ändå mottar med våra sinnen, bearbetas eller tolkas? (t.ex. de s.k. filtermodellerna beskriver detta)
Fokuserad uppmärksamhet fungerar som ett kliset som fokuserar på olika specifika särdrag och för sedan ihop dessa för att bilda enhetliga objekt. Detta är ett av de bästa sätten för oss att minnas saker och ting då vi är selektiva väljare att fokusera på vissa detaljer. Detta kan ske på olika sätt: bla. Ekoiskt alltså via vår hörsel där vi t.ex bara väljer att lyssna till den konversation som vi har med vår vän på stan och inte kollektivtrafiken i bakgrunden eller ikoiskt genom nämnda ”inattentional blindess” och ”change blindess”. Den information vi tar in är den vi förväntar oss att vi ska ta emot blir ignorerad information. Denna information lägger vi inte märke till i stunden men det mottas ändå genom våra sinne och lagras i vår hjärna. Denna informationen kan sedan påverka oss undermedvetet. Treisman menar att denna information kan bli en dela av vår undermedvetna kognitiva process och påverka beslutsfattandet och agerande.
Det kan ibland vara svårt att samtidigt utföra två mentala uppgifter (delad uppmärksamhet). Ange möjliga orsaker till detta.
- Svårighetsgrad
2 Uppgiftslikhet - Om man tränar på en uppgift kan den automatiseras och man behöver inte ägna den så mycket uppmärksamhet för att klara den.
Den delade uppmärksamheten kan delas upp i svårighetsgrad, uppgiftslikhet och träning, dessa faktorer är med och avgör hur bra vi kan dela upp vår uppmärksamhet, är dessa två väldigt svåra uppgifter blir det givetvis svårare att dela uppmärksamheten. Om uppgifterna är väldigt lika blir det också svårare, om det t.ex är två visuella eller två auditiva uppgifter är det svårare än en av varje, eftersom man då kan använda både det visuopatiala skissblocket och den fonologiska loopen. Om man blir riktigt duktig på något ska kan uppgiften automatiseras och man behöver inte ägna den så mycket uppmärksamhet för att klara den.
Vid träning eller övning kan informationsbearbetning bli allt mer automatiserad. Beskriv vilka skillnader som finns mellan automatiska och kontrollerade informationsprocesser.
Automatiska:
Processen sker utan intention, utan ett medvetet beslut.
Den mentala processen är inte öppen för medveten uppmärksamhet eller introspektion
Processen konsumerar få om några medvetna resurser, dvs den förbrukar knappas någon uppmärksamhetsresurs
Processen är snabb men också svår att modifiera
Medvetna (kontrollerade):
Processen sker endas med ett avskilt medvetet beslut
Processen är öppen för medvetande och introspektion
Processen förbrukar medvetna uppmärksamhetsresurser
Processen är relativt långsam men flexibel
Vilka skillnader finns det mellan korttidsminne och långtidsminne som talar för att det är olika minnessystem?
Korttidsminnet:
korttidsminnet håller bara information som man behöver just nu och lagrar enbart minnen upp till 30 sekunder
Korttidsminnet kan bara hålla begränsade antal saker ”på minnet” på samma gång
Fonologiska loopen, episodiska bufferten och visuopatiala skissblocket är det av korttidsminnet
Långtidsminnet:
Långtidsminnet lagrar information långsiktigt och består av det implicita och explicita minnet
Långtidsminnet har inga begränsningar så som korttidsminnet har max antal saker man kan hålla i minnet samt hur länge ,an kan komma ihåg någonting
Långtidsminnet kan delas upp i 4 olika system beroende på vilken typ av minne som lagras
Vilka egenskaper och funktioner har den Fonologiska loopen i Baddeleys arbetsminnesmodell?
Den fonologiska loopen hanterar auditiv information, t.ex vad någon säger. Vid läsning är bokstäver från början visuell information men kodas om och hanteras därmed av den fonologis loopen. Detta gör inlärningsprocessen enklare.
Fonologisk hämningseffekt
Fonologisk sammanblandningseffekt
Verbal loopeffekt
Ordlängdseffekt
Vilka egenskaper och funktioner har komponenten Visuo-spatiala skissblocket i Baddeleys arbetsminnesmodell?
Funktion :
kvarhåller och hanterar visuell och spatial information. (Exempel på visuell information: Färg, form, storlek, mönster.) (exempel spatial information: relativ storlek, position, avstånd, diameter)
Har förmåga att visualisera och skapa mentala bilder
Egenskaper:
Mentala bilda hålls ej kvar länge då de inte underhålls
Kan bara se en mental bild samtidigt
Svårt att omtolka mental bild
Svårt att visualisera saker med stor skorleskilland t.ex elefant och kanin
Välj ut och beskriv 3 viktiga faktorer vid inlärning (inkodning) som kan betyda mycket för minnesbehållningen.
Elaborering: innebär att vi drar slutsatser utifrån den information vi har tagit in, kopplar samman den med tidigare kunskaper och föreställningar och med andra aspekter av nusituationen. Skapar
associationer.
Självreferens: information som sammankopplas med den egna personen ger i allmänhet bättre minneshållning.
Uppmärksamhet: Full uppmärksamhet ger bättre minne än delad uppmärksamhet. När man delar sin uppmärksamhet så kan man egentligen inte fokusera på båda sakerna samtidigt, utan då kommer en uppgift troligen bli mer omedveten och man kan senare inte återge informationen
