Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Extern redovisning 2 > IFRS BOK > Flashcards

IFRS BOK Flashcards

Gott och blandat

1
Q

Grundläggande kvalitativa egenskaper

A

Först och främst skall redovisningen var upprättad på bokföringsmässiga grunder. Transaktioner skall redovisas på den period de hänför sig till och ej nödvändigtvis när de betalas. Betalningar redovisas i kassaflödesanalysen.

(1) Relevans
- Väsentlighet = att info i rapporten ska vara relevant för användaren för att kunna ta ett beslut.

(2) Korrekt återgivande
- Fullständig = ska ej utelämna någon info.
- Neutral = Redovisning ska vara objektiv och återspegla verkligheten
- Fri från fel

3 steg:

(1) identifera de ekonomiska fenomen (händelse och omständighet) som har potential att vara till nytta för användare.
(2) Identifiera den typ av info om fenomenet som är mest relevant för användaren.
(3) Fastställs om denna info finns tillgänglig och om den återges korrekt.

Om steg (3) går att genomföra har processen med att leva upp till de kvalitativa egenskaperna lyckats, om inte måste processen upprepas med den näst mest relevanta informationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förstärkande kvalitativa egenskaper:

A

JVTF!!

  • Jämförbarhet = Info ska vara jämförbar med andra liknande företag.
  • Verifierbarhet = Info ska gå att verifiera
  • Tidsaspekt = Den redovisade enheten skall redovisa i rätt tid.
  • Förståelse = Personer med grundläggande ekonomiska kunskaper skall förstå redovisningen.

3 steg:

(1) identifera de ekonomiska fenomen (händelse och omständighet) som har potential att vara till nytta för användare.
(2) Identifiera den typ av info om fenomenet som är mest relevant för användaren.
(3) Fastställs om denna info finns tillgänglig och om den återges korrekt.

Om steg (3) går att genomföra har processen med att leva upp till de kvalitativa egenskaperna lyckats, om inte måste processen upprepas med den näst mest relevanta informationen.

De fyra förstärkande egenskaperna kan inte själva leda till att info är användbar om de två grundläggande kvalitativa egenskaperna är ej uppfyllda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Föreställningsramen definitioner av poster, 3 delar

A
  • Lista över vilka poser som skall inkluderas i finansiella rapporten
  • Definition över dessa poster
  • Specifikation över när en post är redovisningsbar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Poster som definieras i Resultaträkningen och dess definition

A

Intäkter och kostnader

Intäkt definieras som:

  • En ökning av det ekonomiska värdet
  • Under en redovisningsperiod
  • Till följd av en inbetalning eller ökning av tillgångars värde eller minskning av skulders värde med ökat eget kapital som följd
  • Förutom sådana ökningar som ägarna tillskjuter

En skuld definieras som:

  • En minskning av det ekonomiska värder
  • Under en redovisningsperiod
  • Till följd av utbetalning, minskning av tillgångars värde, ökning av skuld med eget kapital minskning som följd.
  • Förutom av minskning av EK genom betalning till ägare.

Poser i RR defineras också i termer av förändringar i balansräkningen. Förändringar i BR ska vara hänförliga till poser i resultaträkningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

2 Kriterier för att få redovisa poster enligt IFRS:

A

(1) de tänkta ekonomiska utfallet är sannolikt

(2) Posten kan mätas på ett tillförlitligt sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tre värderingsmetoder inom IFRS

A
  • Anskaffningsvärde
  • Omvärdering
  • Verkligt värde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Poster i Balansräkningen och dess definition

A

De poster som finns i Balansräkningen är Tillgångar, skulder och Eget Kapital.

Tillgång defineras som:

  • En resurs över vilken företaget har det bestämmande inflytande
  • Till följd av en händelse
  • Som förväntas innebära ekonomiska fördelar i framtiden

Bestämmande inflytande kan vara juridisk besittning men också genom finansiell leasing. Händelse innebär tex köp av en tillgång. Ekonomiska fördelar innebär att företag kan dra nytta av tillgång för att tillgodogöra sig tex likvida medel (sälja lager osv).

Skuld defineras som:

  • En befintlig förpliktelse
  • Följd av inträffad händelse
  • Väntas ge upphov till et utflöde av resurser som innefatar ekonomiska fördelar.

Eget kapital definieras som:
Residualen mellan tillgångar och skulder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Anskaffningsvärde

A

Obligatorisk användning för:
majoriteten av tillgångar och skulder.

Nedskrivningar ska göras om det VV understiger det redovisade värdet. Anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs normalt av systematiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Omvärdering

A

Innebär att företag gör systematiska omvärderingar. Vid varje bokslut jämförs redovisat och verkligt värde. Om det verkliga värdet väsentligt avviker från det redovisade värdet görs en omvärdering. Ett krav är att verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Frivillig användning för:
Många materiella anläggningstillgångar och begränsat antal immateriella tillgångar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

De finansiella rapporterna och dess delar

A
  1. BR
    1. RR
    2. Kassaflödesanalys
    3. Förändring eget kapital
    4. Noter
      Årsredovisningen innehåller ofta även förvaltningsberättelse och hållbarhetsrapport (ej finansiella rapporter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Verkligt värde

A

Innebär att tillgången eller skulden värderas till verkligt värde vid varje rapporteringstillfäle. Inga systematiska avskrivningar görs. Förändringar i värde kan sedan antingen påverka resultat eller övrigt totalresultat.

Användningsområde:

obligatorisk för många finansiella tillgångar och skulder. Biologiska tillgångar och aktierelaterade ersättningar.

Frivilligt för övriga finansiella tillgångar och skulder samt förvaltningsfastigheter.

VV via övrigt total resultat är obligatorisk för vissa finansiella tillgångar och vissa pensionsskulder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Grundläggande principer enligt IAS 1

A
  • Rättvisande bild
  • Fortlevnadsprincipen
  • Periodiseringsprincipen
  • Väsentlighet
  • Kvittning
  • Jämförande information
  • Konsekvent utformning

Om IFRS följs måste samtliga standarder och uttalanden från IASB följas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan företag växa?

A

Organiskt, dvs deras verksamhet expanderas.

Genom rörelseförärv, dvs man köper upp bolag. Rörelseförvärv behandlas i IFRS 3.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka redovisningsfrågor blir aktuella i samband med ett förvärv?

A
  1. Konstatera att ett rörelseförvärv sker
  2. Identifiera förvärvare
  3. Fastställa förvärvstidpunkt
  4. Bestämma pris
  5. Villkorad köpeskilng (kan vara beroende på hur de går första året?)
  6. Tidpunkt Förvärstidpunkt - när de bestämmande inflytandet erhålls
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Innehav utan bestämmande inflytande

A

x

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Stegvisa förvärv

A

x

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Svårigheter med köpeskilling

A

Ska värderas till verkligt värde vid förvärstidpunkt. Enkelt med kontanter.
Aktier, enkelt om handlas på aktiv marknad, svårare onoterad marknad.

Förvärvsrelaterade utgifter ska ej ingå i köpeskilling utan kostnadsföras när de tas upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Villkorad köpeskilling

A

Klausul som i fotboll, gör du x mål så får du x mer kronor för spelaren. Ska tas med i köpeskillingen, bedömer jag att det är 50 % chans att du kmr göra x mål så ska jag addera 50 % av den villkoriga köpeskillingen till den riktiga köpeskillingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

3 sätt att redovisa goodwill

A
  1. Omdelbar eliminering mot eget kapital (alternativt via någon del av rapport över totalresultat)
  2. Aktivering och systematisk avskrivning över tid
  3. Aktivering och ingen avskrivning

2-3 vanligtvis med någon form av nedskrivningsprovöning.

IFRS tillämpar (1) för för negativ goodwill och (3) för positiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Partiell Goowill

A

Den andel goodwill som är hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande inte redovisas, utan endast den del som är hänförlig till moderföretagets ägare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Full goodwill

A

Innebär att all goodwill redovisas, inkl den andel som är hänförlig tinne innehav utan bestämmande inflytande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

IFRS 15

A

Intäkter och avtal från kunder.

Skiljer ej på varor och tjänster, alltid samma principer som gäller.

Redovisning av intäkter blir en följd av att tillgångar och skulder öndrar värde i redovisningen. Syfte med IFRS 15 är att fastställa principer för intäktsredovisning så att en användare av finansiella rapporter ska förstå intäktens karaktär, storlek och tidpunkt, och vilka osäkerheter och kassaflöden som är förknippade med ett avtal med en kund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Frågor att ställa sig om ifrs 15 intäkter

A

När i tiden intäkt ska redovisas och till vilket belopp?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

När gäller ej IFRS 15

A
  • Separata standarder
    • intäkter finansiella instrument
    • intäkter av leasingavtal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Femstegsmodelen ifrs 15

A

IFRS 15 ska först och främst vara tillämpar på den aktuella intäkten, sedan tillämpas modellen.

Modellen anger att en intäkt ska redovisas när ett företag överför kontrollen av varor eller tjänster till en kund till det belopp som förväntas erhållas.

Redovisas antingen:

  • Över tid
  • Vid den tidpunkt när kontroll av varor eller tjänster överförs till kund.

5 stegsmodellen:

  1. Identifiera avtalet med kund
  2. Identifiera prestationsåtagande i avtalet
  3. Fastställa transaktionspris
  4. Fördela transaktionspriset till de olika åtaganden i avtalet
  5. Redovisa intäkten vid uppfyllandet av respektive åtagande.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Tre svårigheter vid redovisning av varulager

A
  • Anskaffningsvärde bestämmas
  • Varulager skrivas ner om värdet sjunker
  • Antagande om vilka varor som lämnat varulagret

Varulager ligger i omsättningstillgångar i BR, när lagret säljs eller sjunker i värde blir det en kostnad i RR.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

IFRS 10 Varulager värderingsmetod som dominerar

A

Anskaffningsvärde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Återanskaffnignsvärde

A

De pris som som en ny vara skulle betinga om den anskaffades vid värderingstidpunkt

29
Q

4 viktiga frågeställningar vid redovisning av varulager

A
  • Finns de en redovisningsbar tillgång
  • Hur ska den värderas?
  • Vilka varor säljs?
  • Vilka varor behålls i lager?
30
Q

Definition av varulager

A

Det är en tillgång

a) som är avsedd för försäljning i den löpande verksamheten
b) Som är under tillverkning för sådan försäljning eller
c) som finns i form av material eller förnödernheter som skall förbrukas i tillverkningsprocessen eller vid tillhandahållandet av tjänster

31
Q

Skillnad mellan ÅRL och IAS 2 varulager

A

Finns en lättnadsregel i årl. Råvaror och förnödenheter som omsätts regelbundet och vars samalagda värde inte är av väsentligt för företaget får tas upp till ett fast värde. Innebär att företag ej behöver inventera och värdera desssa varor i samband med varje bokslut.

32
Q

Ändringar som görs i redovisningen

A

KAn ske på grund av:

  • Byta av redovisningsprincip
  • Förändrade uppskattningar och bedömningar
  • Fel som upptäcks i redovisningen.
33
Q

IAS 8

A

Förändringar i redovisningsprinciper över tid ska hanteras

34
Q

IAS 10

A

Hur händelser efter balansdagen ska avspeglas i de finansiella rapporterna

35
Q

Skäl till att byta redovisningsprincip

A

Det kmr nya redovisningsnorver
Kan finnas valmöjligheter att rdovisa på olika sätt, ex anskaffnignsvärde och omvärdering för materialla anläggningstillgångar.

IAS 8 anger hur de ska redovisas när man byter.

36
Q

Hur ska ändring redovisas?

A

Antingen retroaktivt eller framåtriktande

Retroaktiv tillämpning innebär att de finansiella rapporteran tas fram som om det nya sättet att redovisa alltid hade använts.

Framåtriktande innebär att endast transaktioner som inträffat efter en viss tidpunkt redovisas på det nya sättet och ingen omräkning bakåt i tiden behöver göras.

37
Q

Byta av redovisningsprincip

A

Enbart om det krävs en ny standard från IASB eller tolkning från IFRS, alternativt om det leder till en mer relevant redovisning

Vid byte tittapå om de finns övergångsregler i standarden. Om inte så ska bytet redovisas retroaktivt i enlighet med IAS 8

38
Q

Vid ändring baserad på ändrad uppskattning och bedömning tillämpar vi

A

framåtriktad, enli ias 8.

39
Q

Rättelse av fel

A

Fel ska rättas asap. Justeras på samma sätt som byte av redovisningsprincip. Huvudregel är att man rättar felet retroaktivt. om ej möjligt genom framåtriktande.

40
Q

ändringar i redovisning ändringar sammanfattning

A

Byte av princip: Rettroaktivt (annars framåtriktad)

Ändring i uppskattning och bedömning: Enbart framåtriktande

Rättelse av fel: Retroaktivt (annars framåtriktad)

41
Q

Uppskjuten skatt

A

En redovisningsmässig periodisering av skatteksotnader.

En rent redvosonongsmässig post, ej relaterad till den skatt som ska betalas till skattemyndigheten. Fördel är att man visar vad den skattemässiga effekten skulle ha varit om beskattningen hade baserats på redovisningsmässiga värden.

42
Q

Aktuell skatt

A

den skatt man ska paya skattemyndigheterna

43
Q

Beräkna uppskjuten skatt

A

Skillnaden mellan redovisningsmässiga och skattemässiga värden. Den grundläggande frågan är om utgångspunkten ska vara skillnader i BR eller RR, Antingen tar man sin utgångspunkt i skillnader i värdering av T och S eller så tas utgångspunkten i skillnader vad gäller intäkter och kostnader.

Uppskjutna skatteskulder och skattefodringar kan leda till betalningar lång tid efter att de redovisas. Då uppkommer frågan om de ska diskonteras eller ej. En annan frågeställning är om företaget ska försöka uppskatta vilka delar av skulder och fodringar som kommer att leda till betalningar, för att därigenom kuna redovisa dessa delar.

För redovisnings av uppskjuten skattefodran kmr kravet om att de kåste klassas som en redovisningsbar tillgång och om kriterierna är uppfyllda. (redovisa en tillgång = krävs tillräcklig sannolikhet för framtida ekonomiska fördelar).

Man måste även ha koll på skattesatsen som ska användas vid beräkningen av uppskjuten skatt. Man kan använda aktuell skattesats eller planerade framtida skattesattser.

44
Q

Aktuell skatt

A

Redovisas som en kostnad i RR.

45
Q

Uppskjutten skatt

A

Ska redovisas enl IAS 12 när det finns skillnader mmella nredovisningsmässiga och skattemässiga värden. IAS 12 tar sin utgångspunkt i BR. Vi fokar drf på redovisningsmässiga respektive skattemäsiga värden på tillgångar och skulder.

Redovisat värde på en tillgång eller skuld är de värde till vilken den tas upp i BR. En tillgångs skattemässiga värde utgörs av det som i framtiden är avdragsgillt mot skattepliktiga intäkter.

46
Q

2 typer av temporära skillnader

A
  • Skattepliktig temporära skillnader, leder till skatteplikt när en tillgång återvinns eller skuld regleras. Det kan röra sig om intäkter som är skattepliktiga senare än de redovisas i RR.
  • Avdragsgilla temporära skillnader
    Leder till framtida skattemässiga avdrag när de skattepliktiga resultatet ska beräknas under kommande redovisnignsperioder. En sådan situation kan exempelvis uppstå när beskattningen baseras på den så kallade kontantprincipen, dvs beskattningen faller ut till betalning först när en kontant transaktion har ägt rum. Ofta vid nedskrivningar.

Enbart temporära skillnader som ger uphov till uppskjuten skatt. Ej på permanenta skillnader. Ex ej avdragsgilla saker som p böter.

Tabell:
TILLGÅNGAR: TEMPORÄR SKILLNAD
Redovisat värde > skattemässigt värde = Skattepliktig
Redovisat värde < skattemässigt värde = Avdragsgill

SKULDER TEMPORÄR SKILLNAD
Redovisat värde > skattemässigt värde = Avdragsgill
Redovisat värde < skattemässigt värde = Skattepliktig

Uppskjuten skatt = Temporär skillnad x skattesats

47
Q

Uppskjuten skatteskuld ger upphov till

A

uppskjuten skatteskuld

48
Q

Avdragsgill temporär skillnad ger upphov till

A

Uppskjuten skattefordran

49
Q

Beräkning av uppskjuten skatt delas in i 3 steg

A

(1) Identifiera temporära skillnader. Det innebär att skillnader mellan redovisningsmässiga och skattemässiga värden i BR identifieras
(2) De temporära skillnaderna multipliceras med skattesatsen för att erhålla uppskjutna skatter i BR. Skattepliktiga temporära skillnader resulterar i uppskjutna skatteskulder, medan avdragsgilla temporära skillnader resulterar i uppskjutna skattefodringar.

(3) Identifiera förändringar i uppskjutna skatteskulder ochskattefodringar sedan föregående period. Dessa förändringar förs in i resultaträkningen som uppskjutna skatteintäkter respektive skattekostnader.

50
Q

Företag kan påverkas av förändrade valutakurser på två sätt

A
  • Ha transaktioner i utländsk valuta
  • Ha versksamheter utomlands

IAS 21 behandlar hur redvisning av valutaeffekter ska göras.

51
Q

2 villkor för valutaexponering

A

(1) Företag har exponering mot mer än en valuta samt
(2) Valutakurser ändras över tid

Exponering ökar med globalisering.

52
Q

2 Frågeställningar i redovisningen

A

(1) Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

(2) Omräkning av utländska dotterföretag
I koncernredovisning måste RR och BR i utländsk valuta räknas om till koncernens valuta innan en konsolidering kan göras. Innebär att varje post i de två finansiella rapporterna måste räknas om.

Man måste bestämma om man ska använda sig av historisk eller aktuell kurs vid översättning.

Valutavinst/förlust påverkar resultat alternativt övrigt totalresultat.

53
Q

Funktionell valuta

A

Den valuta som företaget bedriver sin verksamhet i.

  • Behöver ej vara den lokala valutan i hemlandet
  • Behöver ej vara samma som den valuta betalning sker i.

Företaget måste ta hänsyn till den valuta som påverkar priser på företaget försäljning, samt påverkar kostnadsnivå enl ias21.

54
Q

Monetär och icke monäter

A

IAS 21 definerar monetära poster som att de ger rätt att erhålla förpliktelse att betala ett belopp som är fastställt i pengar. Ex fodringar och skulder är monetära och icke monetära är imateriella tillgångar, varulager och materiella anläggningstillgångar.

55
Q

Bokslut hur utländks valuta omräknas:

A

a) monetära poster omräknas till balansdagens kurs
b) icke monetära poster omräknas till den krus som gällde när tillgången anskaffades, dvs vid transaktionstillfället
c) icke monetära poster som värderas till VV i en utländskvaluta, omräknas till den kurs som gällde när det VV värderades.

56
Q

Rapporteringsvaluta

A

är definerad som den valuta som de finansiella rapporterna upprättas i

Görs på följande sätt:

a) T och S omräknas till balansdagens kurs
b) I och K omräknas till transaktionsdagens kurs
c) Valutavinster och förluster redovisas i Övrigt TotalRees utan att påverka resultatet

57
Q

Materiella anläggningstillgångar

A

Finns i BR.

Värdering: oftast till anskaffningsvärdet, men även VV.

58
Q

Materiella anläggnignstillgångar, skillnader i lagstiftningar

A

ÅRL för ej anv omvärderingsmetoden.

ÅRL kan skriva upp en materiell anläggningstillång.

K3 Tilåtter enbart anskaffningsvärde metoden, kan skriva upp som i ÅRL.

59
Q

Om dotter har lokal valuta som funktionell valuta

A 
T+S = Balansdagens kurs
RR = Genomsnitt
AK = Historisk
ÅR = Genomsnitt
Valutavinster / förluster = Övrigt Total resultat
60
Q

Om D har moderbolagets valuta som funktionell valuta

A

Montetära poster = Aktuell kurs
Icke monetära poster = Historisk kurs
Valutavinst / förlust = Resultat

Vid förvärv

Övervärdern
Goodwill
Uppskjutenskatt
Allt (BR) i balansdagens kurs

Monetära poster = (pengar) fodringar och skulder
Icke monetära = Immateriella tillgångar, varualger och materiella tillgångar

61
Q

Tre frågeställningar i samband med nedskrivning av tillgångar

A

(1) Hur vet man när en tillgång ska prövar för nedskriningsbehov?

(2) Om man kommer fram till att det finns ett nedskrivningsbehov, till vilket värde ska man skriva ner?
- De högsta av VV minus försäljningskostnader eller Nyttjandevärde

(3) Om nedskrivning görs, hur ska redovisa och vilka effekter får den?

62
Q

Goodwill avskrivning

A

Genererar inte kassaflöden oberoende av andra tillgångar och bidrar ofta till kassaflöden för flera kassagenererande enheter. Drf kan en goodwill post aldrig prövas enskilt.

Får aldrig återföras.

63
Q

Återföring av nedskrivning

A

får ej överstiga vad de redovisade värdet skulle ha varit om tillgågen ej gjort någon avksrivning från början.

64
Q

Frågeställningar avsättningar

A
  • Ska en avsättning redovisas?
  • Hur ska avsättningen redovisas?

Vidare:

När ska en avsättning redovisas?

  • Ett företag har en befintlig förpliktelse
  • Det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen
  • En tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras
65
Q

Eventualförpliktelse

A

mer osäker än en avsättningen, ej redovisas i BR.

Ej sannolikt att utflöde av resurser kommer ske

66
Q

Immateriella tillgångar huvudakliga frågeställningar

A
  • Finns det en redovisningsbar tillgång som kan inkluderas i BR?
  • Om en tillgång redovisas i BR, hur ska den då varderas vid anskaffnignstillfället?
  • Hur ska efterföljande värdering gå till, dvs, hur ska värdeförändringar på tillgången hanteras?

Defineras som: Icke monetär tillgång utan fysisk form

67
Q

Immateriella tillgångar skillnader

A

ÅRL så är maximal nyttjandeperiod 5 år och man får ej avstå från avskrivning på grund av att tillgången har obestämbar nyttjandeperiod.

Enbart anskaffningsvärdemetoden får tillämpas.

I K3 så tillåts uppskrivning men inte omvärderingsetoden och samtliga immateriella ankäggningstillgångar anses ha en bestämbar nyttjandepriod.

68
Q

Immateriella tillgångar Krav:

A
  • sannolikt framtida ekonomiska fördelar
  • företaget har kontroll
  • Identifierbar

Extern redovisning 2 (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions