Ideologier Flashcards
Socialismens grundare
Karl Marx och Friedrich Engles
Liberalismens fader
Adam smith och Jon Stuart Mill
Feminismens grundare
Jon Stuart Mill och Mary Wollenstonecarft
Konservatismens grundare
Edmund burk
Ekologismens grundare
Rachel Carsson, Arne Naess och George Borgström.
LIberalismens syfte/kärna/mål
Frihet att tänka och tycka som man vill.
Frihet att skriva och publicera vad man vill.
Folket ska ha makten genom fria val.
Staten ska endast finnas för att skydda medborgarnas rättigheter.
Ekonomisk frihet ska bidra till konkurrens lägre priser.
Samhället blir ekonomiskt rikare med hjälp av frihandel.
Socialliberalism
Under 1800-talets senare del skapas en ny form av liberalism genom socialliberalismen.
Fattigdomen bland arbetarklassen bidrar till tankar om att staten också kan hjälpa medborgare ekonomiskt och inte bara skydda dem.
Det sociala skyddsnätet blir en rättighet.
Nyliberalism
Under 1900-talets senare del får tankar om liberalismens ursprungliga idé ett nytt namn, nyliberalismen.
Nyliberalismen är en anpassning av friheten i vår moderna tid.
T ex privatiseringar av välfärden, friskolan, avregleringar och valfriheten.
Värdekonservativa
Värdekonservativa betonar vikten av familjen, religionen och traditioner.
Klassiska frågor för värdekonservativa är abortmotstånd, minskad tillgång till preventivmedel, minskade rättigheter för människor utanför heteronormen.
Liberalismen idag
Liberalismen är idag en självklarhet i många av världens länder. I västvärlden är det inte ens en omstridd fråga.
Fortfarande finns det dock platser där den precis börjat influera människor och politiker, t.ex. i Kina och Östeuropa.
I Sverige är det främst Liberalerna som traditionsmässigt ses som liberalt. I modern tid anses också Centerpartiet vara ett mer liberalt parti.
Konservatisms syfte/kärna/mål
Konservatismen anser att politiken bör skynda långsamt.
Snabba samhällsförändringar är inte bra för folket.
Länder bör styras av en utbildad och kompetent elit och religionen ska ha en stark ställning för moralens skull.
Stark patriarkal tradition.
Socialkonservativa
Socialkonservatismen uppkommer under slutet av 1800-talet som en reaktion på industrialismens sociala påverkan.
Konservativa såg behoven av sociala stödfunktioner som bostäder, skolor och sjukvård för att minska risken för revolution.
Socialismens kärna/syfte/mål
Socialismen bygger på en analys där samhället består av klasser. Rikedomen mellan klasserna är ojämn.
Överklassen äger pengar och maskiner.
Underklassen äger endast arbetskraften.
Detta gör enligt S. att arbetarklassen (proletariatet) tjänar pengar åt överklassen (kapitalet).
Detta skapar konflikter och den konflikten skall tas till vara på så att samhällets rikedomar och vinster tillfaller alla.
Målet är det klasslösa samhället.
Socialismens syn på samhälls klasser.
Man tror att dem rikare utnytjar arbetarnas arbetskraft.
Polis, präster och undervisningen är koncentrerad på att fortsätta låta arbetarna arbeta.
Dem rika betalar poliserna, prästerna och undervisarna.
Socialdemokrater
Under 1800-talets slut så förespråkar många socialister en annan revision av Marx läror.
Revisionisterna menar att socialismen kan uppnås genom reformer och demokratiskt arbete.
Socialdemokratin föds ur detta.
Kommunister
Socialismen bygger på att konflikten mellan klasserna utmynnar i en REVOLUTION!
De som förespråkade Marx ursprungliga analyser och metoder kom att kallas kommunister.
Man har samma analys och samma mål men det är vägen dit som skiljer Socialdemokrater och Kommunister åt.
Socialismen idag
Idag finns socialismen i länder över hela världen.
Både i kommunistiska diktaturer och i socialdemokratiska demokratier.
Än så länge har ingen av de båda metoderna gett ett helt klasslöst samhälle.
Under 100 år av svensk demokrati så har socialdemokraterna suttit i regering i 76 år. Den svenska socialdemokratin dominans har lagt grunden till den välfärdsstat vi har idag.
Fortfarande präglas det politiska landskapet mycket av dessa frågor.
I Sverige är det främst Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som traditionsmässigt ses som socialistiska.
Feminismens kräna/syfte/mål
Feminismen bygger på en analys där makten i samhället beror på kön.
Män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp. Detta trots att hälften av alla människor är kvinnor.
Makten finns i politiken, arbetslivet, idrotten, kulturen, privatlivet mm.
En feminist vill ändra på den maktbalansen och låta kvinnor ha lika stor makt som männen.
Olika feminister
Liberalfeminister vill ha lika politiska rättigheter, som rösträtt, rätt till arbete mm.
Socialfeminister vill ha lika ekonomiska rättigheter och ett klasslöst samhälle.
Postfeminister menar att könen är något man lär sig. Pojkar och flickor uppfostras på olika sätt. ”Man födds inte till kvinna man blir det”
Radikalfeminister anser att männen styr över samhället med våld eller hot om våld, könskonflikt.
Queerfeminister menar att makten inte bara handlar om kön utan också om sexualitet. Heterosexuella har mer makt än homosexuella, och homosexuella förtrycks.
Feminismen idag
Feminismen har under den senaste århundradet fått stora framsteg vad det gäller kvinnors politiska rättigheter.
I dag arbetar feminismen fortfarande för att kvinnors löner ska vara lika bra som männens.
Arbetsmarknaden är också fortfarande uppdelat i mansyrken och kvinnoyrken.
Många män ser feminismen som en befrielse från den trad. mansrollen.
Intersektionell maktanalys = flera maktstrukturer samverkar, tex rasism, homofobi, könsmaktsordningen.
I Sverige är alla partier utom (SD) feministiska till viss del.
Ekoglogisms kärna
Ekologismen menar att vi måste hushålla på resurserna till framtida generationer.
Ekonomiska intressen får inte gå före miljöfrågorna.
Det finns ett kretsloppstänkande där allt vi gör och alla beslut vi tar får konsekvenser för andra och för miljön. Detta innebär ett ansvar.
Ekologismen idag
Idag är ekologismen högaktuell och det arbetas febrilt på internationell nivå för att få ett globalt avtal som ska ta ett ekologiskt ansvar för världens utveckling.
FNs klimatpanel har enat världens länder om faran med ett ekonomiskt intresse före miljöintresset.
Det är dock svårt att få fattiga länder med på tankarna då de ser industrin som nödvändig för att komma ur fattigdomen. Men även i rikare länder går förändringen långsammare än vi trott. IPCC förutspår att vi passerar 1,5 grader om 10-20 år redan.
Idag är det främst Miljöpartiet som i Sverige traditionellt ses som företrädare av ekologismen.
Nationalismen
1800-talet och 1900-talet har nationalismen varit en enande och splittrande kraft.
Genom att måla upp en yttre fiende till nationen så hoppades man på att distrahera arbetarklassen från att se överklassen som fiende och därmed kunna förhindra landets inre oroligheter och klasskrig.
Ett svar på socialismen.
Nationella värden anses stå väldigt högt upp.
Nationalismens kärna/mål/syfte
Kärnan i nationalismen bygger på att det finns en speciell grupp, nationen, och att den har vissa karaktärsdrag/värden i form av ett språk, en gemensam historia, en religion, en kultur.
Dessa nationella värden anses stå över och vara viktigare än kollektiva värden och intressen. Detta förutsätter då kontroll över ett territorium eller suverän stat.
Kärleken till det egna folket och språket har många gånger tagit sig uttryck i fiendskap och hat till andra folk, särskilt grannar.
Statsnationalism
uppfattningen om en statsnation inom vilken alla medborgare oavsett härkomst och etniskt ursprung skall integreras. Den förekommer både i västeuropeiska stater med lång historisk tradition som Frankrike och i invandringsländer som USA.
etnonationalism
utgår från att en nation är etniskt och kulturellt avgränsad och att en delad nation bör samlas i en gemensam stat.
Enandenationalism
historiskt sett hade betydelse vid Tysklands och Italiens enande under 1800-talet, utgår från en sådan uppfattning.
separatistisk nationalism
utgår liksom enandenationalismen från att nationen är etniskt och kulturellt definierad och har rätt till en egen stat, och den har spelat en stor roll för upplösningen av multinationella imperier.
befrielsenationalismen
som varit en viktig samlande kraft för kolonialväldenas upplösning och frigörelsen av olika stater i tredje världen och östeuropa.
Nationalismen idag
Idag har nationalismen fått ett återuppvaknande.
Efter att ha fört en tynande tillvaro i Europa sedan slutet på andra världskriget börjar nationalistiska partier driva på för ett minskat Europeiskt samarbete och ökat självbestämmande för nationen
Flera länder arbetar för att stärka sina militära förmågor och hävda den nationella suveräniteten med vapenmakt.
I länder där nationalisterna fått regeringsmakten skrivs historieböckerna om och fokuset på det egna landets historia går före kunskapen om andra länder.
I Sverige är det Sverigedemokraterna som uttalat kallar sig nationalistiska.
GAL-TAN skalan
Tan traditionellt, nationalistiskt, auktoritär
Gal, nytänkande, förändring,
