Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Tenta 1 > Hydrologi och geologi > Flashcards

Hydrologi och geologi Flashcards

1
Q

Grundvattenavrinning

A

Vattenförsörjningssynpunkt av speciellt intresse på grund av sin stabilitet och är oftast tidsstabil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ytvattenavrinning

A

kraftiga årtidsvariationer och speglar faktorer som nederbördsfördelning, avdunstning/transpiration och snösmältning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vattenföring

A

vattenflödet i ett vattendrag; framrunnen volym per tidsenhet, t.ex. L/s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

P korr

A

mättningsförlusts korregering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hydrologist nyår

A

sker i månadsskiftet sep-okt och är den tid på året då vattenmagasinet brukar vara lika stort varje år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Magasinintermen

A

Kan försummas om man gör en mätning under en lång tisintervall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När är nederbörden störst i sverige?

A

Juli - september

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När är avdunstningen störst?

A

juni - juli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Flodregim

A

Den årsvariationen i vattenföringen som är typisk för en viss region

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Amazonas vattenföring

A

220 000 kubikmeter per sekund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Göta Älvs vattenföring

A

551 kubikmeter per sekund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Infiltration

A

När vatten tränger sig igenom jordlagret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Infiltrationskapacitet

A

Jordens förmåga att ta emot vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vattenhalt

A

Vattnets volymandel av den totala jordvolymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Grundvattenyta

A

Den nivån där man når en vatten yta om man gräver i jorden. Den nivån vattnets tryck är detsamma som atmosfärstrycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Grundvatten

A

Det vatten som finns i den del av marken där alla porer är fyllda med vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Markvatten

A

Det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan, som växter tar sitt vatten ifrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vittring

A

Sönderdelning av bergarter, kan ske mekaniskt, kemiskt och biologiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Erosion

A

nednötning och transport av berg, jord och annat material p.g.a. medium som vind och vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Erosions processerna:

A

Fluviala (vatten), eoliska (vind), kust och glaciala processer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Massrörelser

A

Berg och jordmassor som förflyttar sig med hjälp av tyngdkraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Exogena processer

A

Yttre faktorer som påverkar och bryter ned jordskorpan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Massrörelse: Ras

A

Frostsprängning, solsprängning etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Massrörelse: Slammströmmar

A

Finkornig jord med hög vattenhalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Massrörelse: Jordkrympning
Höjning, sänkning, vänting och torkning som förflyttar jorden
26
Massrörelse: Jordflytning
Uppblödning av jordar som består av mo, mjäla eller ler vid kraftigt regn
27
Massrörelse: Ravinbildning
Skred, slamströmmar och jordkrympning i sidodalar
28
Erosionsbas
Vattnets gradient kommer alltid att försöka anpassa sig efter havsnivån som är erosionsbasen.
29
Kemisk vittring
Oxidation sker när mineraler som bildats under låga syreförhållanden kommer i kontakt med syre
30
Biologisk vittring
Sker via växters organiska syror och deras upptag av näringsämnen
31
Mekanisk vittring
När bergarter sönderdelas utan en kemisk reaktion, t.ex. frostsprängning etc.
32
Endogena processer
Krafterna inne i jordklotet som bygger upp en berggrund
33
Vanligaste grundämnena i jordskorpan
Syre, kisel, aluminium, järn, magnesium
34
Hur är jordklotet uppbyggt
Inre kärna, yttre kärna, manteln, jordskorpa (kontinent- och oceanskorpa)
35
Litosfär
De yttersta ca 100km av jordskorpan och den översta delen av manteln
36
Astenosfären
Det skits som ligger under litosfären i manteln och är till viss mån mjuk och uppsmält
37
Mafiska
Oceanbotten
38
Felfiska
Kontinenten
39
Konvektionen
När varmt material i manteln stiger och svalnar för att sedan pressar undan av ny varmt material osv. Detta gör att litosfärplattorna kan röra på sig
40
Spridningszon
När två litosfärplathtor glider ifrån varandra och magma trycks upp och bildar en oceanrygg i havet eller bygger på plattornas kanter på land
41
Kollisionszon
När en platta trycks ner under en annan platta varpå den ena litosfärplattan smälter. Detta ger upphov till magnetiska bergarter
42
Jordbävning
Sker främst vid plattornas gränser. Vanligast i kollisionszoner.
43
Vulkanism
De lugna sker främst i kollisionszoner medan de mer explosiva utbrotten förekommer i spridningszoner. Förloppet beror på om magman är lätt- eller trögflytande. Kan skapa bergsskedjor som Anderna
44
Veckningar
När plattor rör sig mot varandra och jordskorpan veckas ihop
45
Sprickbildningar
Bildas genom särdragning, tension och kompression.
46
Tensionssprickor
Uppträder där litosfärplattor glider isär
47
Kompressionssprickor
När slutna sprickor påverkas av vittring och erosion vilket leder till att sprickorna utvidgas till dalar och fördjupningar
48
Förkastningar
När berggrundsblock rör sig längs sprickorna kan blocket förskjutas i sidled, höjas eller sänkas
49
Orogenes
Litosfärplattor kolliderar och veckar berggrunden i en kollisionszon, som sedan höjs samtidigt som bergen nöts ner. T.ex. Himalaya
50
Epeirogenes
När ett större landområde höjs upp, skapade av långsamma strömmar från manteln som stiger upp mot litosfären.
51
Deformationstryck
När trycket är för högt vid en epeirogenes kan delar av berggrunden skjutas över varandra (skollor)
52
Mineral
En kemisk förening, består av flera olika grundämnen som är bunta till varandra och bildas vid geologiska processer. Kristallstruktur som kännetecken
53
Magmatisk bergart
Bildas genom kristallisation från magma, på djupet av jordskorpan, t.ex. gabbro, porfyr
54
Sedimentär bergart
Bildas genom avsättning och cementerna av lösa sediment, vanligen på havsbotten och har ofta en skiktad struktur. t.ex. lerskiffer, kalksten
55
Metamorfa
Bildas genom omvandling och omkristallisation av sedimentära eller magnetiska bergarter vid höga tryck och temperaturer djupt nere i jordskorpan. ex. amfibolit, marmor. Sker vid en litosfär kollision.
56
Djupbergart
Bergarter som stelnat på djupet av jordskorpan, ex. basalt
57
Ytbergart
Bergarter som är uppbyggda av skikt och bildats nära jordytan, ex. gabbro
58
Gångbergarter
Samlingsnamn för magnetiska bergarter som bildats när magma trängt in i andra bergarter via sprickzoner och stelnat. ex. Diabas
59
Mohs Hårdhetsskala
Används för att mäta en minerals reptålighet. Hårdare mineraler kan repa mjukare mineraler. 1 är mjuk som talk och 10 är hård som diamant
60
Varför finns inga bergarter från jordens födelse?
Dessa jordarter har brutits ner eller omvandlats av processer ism ständigt påverkar jorden
61
Varifrån kommer jordens vatten förråd?
Vatten ångor från meteoritbombardemang och vattenånger från jordens inre via vulkanutbrott
62
Två sätt att tidsbestämma bergarter?
Radio metrisk tidbestämning och stratigrafisk tidsbestämning
63
Radio metrisk tidbestämning
Grundämnen är radioaktiva och sönderfaller med en konstant hastighet. Genom att mäta radioaktiviteten och sönderfallsprodukter kan beräkna hur lång tid sedan det bildades
64
Stratigrafisk tidsbestämning
Genom att se lagringsförhållanden inom ostörda lagerföljder kan man bestämma ålder ungefärligt
65
Tre eon
Kenzoikum, Mesozoikum, Paleozoikum
66
Kenzoikums eror
Kvartär, tertiär
67
Mesozoikums eror
Krita, Jura, Trias
68
Paleozoikums eror
Perm, Karbon, Devon, Silur, Ordovicium, Kambrium
69
Hur påverkade syre organismer?
Skapade möjlighet för organismer att bilda hårda vävnader som skal och skelett
70
Hur bildas kalkbergarter?
Kalksten består av mineralet kalkspar och bildas genom kemisk utfällning av kalcit
71
Förutsättningar för att en inlandsis ska bildas?
Korta svala somrar, kallare klimat och hög nederbörd i form av snö
72
Hur bildas inlandsis?
Isen hinner inte smältas bort under sommaren och packas på varandra som sedan omvandlas till glaciärer om det fortsätter
73
Hur bredde inlandsisen ut sig och när började den avsmälta?
Den bredda ut sig ända ner till berlin och började retirera för 18 000 år sedan
74
Hur påverkade havsnivån av inlandsisen?
Havsnivån låg ca 120 m lägre än vad den gör idag.
75
Definer jordart
Begreppet jordart ger information om både hur marken bildats och vilken kornstorlekssammansättning den har
76
Vad är morän
Kännetecknas av oregelbundet formade partiklar av alla storlekar och ligger huller om buller. Osorterad bergart
77
Moränlera
Innehåller mjuka bergarter som kalksten och lerskiffer som krossats och malts och har en hög halt av lerpartiklar

Tenta 1 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions