Huvudsatser och bisatser

Question 1

Vad är en huvudsats och vilken form kan den ha?

Answer 1

En sats som syntaktiskt fungerar självständigt. Kan ha form av:
Ett påstående, en fråga, eller uppmaning.

Question 2

Vad är en bisats?

Answer 2

Satser som måste underordnas andra satser eller fraser. De är alltid en del av något annat!

Question 3

På vilka tre sätt kan man känna igen en bisats?

Answer 3

1. Bisatser har bisatsinledare
2. Satsadverbialet kommer före det finita verbet (BIFF-regeln)
3. De är satsdelar i en överordnad sats eller fras

Bisatser behöver uppfylla endast en av kriterierna

Question 4

Vad innebär V2-regeln?

Answer 4

Det får enbart finnas en, eller ingen vid fråga eller uppmaning, satsdel framför det finita verbet i huvudsatser. Om detta inte är subjektet står subjektet normalt på tredje plats.

Question 5

Vilka språk är V2-språk?

Answer 5

Alla de germanska språken är V2-språk men i övrigt är V2 väldigt ovanligt i världen.

Question 6

Vad innebär “matris”?

Answer 6

Den överordnade satsen/frasen.

Question 7

Vad är en bisatsinledare (SN) och vad kan den bestå av?

Answer 7

Inleder bisatsen. Detta kan vara en subjunktion, ett adverb eller ett pronomen. Kan även i vissa fall fungera som adverbial (när, bl.a) eller subjekt (vilken, som, bl.a)

Question 8

Vad är BIFF-regeln?

Answer 8

I Bisatsen kommer Inte Före det Finita verbet (Fungerar även med andra satsadverbial)

Question 9

I vilka tre funktions-grupper kan bisatser indelas?

Answer 9

Nominala bisatser - fungerar typiskt som subjekt och direkt objekt
Adverbiella bisatser - fungerar typiskt som adverbial
Attributiva bisatser - fungerar typiskt som attribut

Med denna metod finns en stor mängd undantag!

Question 10

I vilka åtta formgrupper kan bisatser indelas?

Answer 10

1. Att-satser
2. Indirekta frågesatser
3. Relativsatser
4. Övriga subjunktionsinledda bisatser
5. Övriga adverbinledda bisatser
6. Frågeformade konditionalbisatser
7. Relativsatser i utbrytning
8. Satsadverbialsbisatser

Question 11

Beskriv att-satser.

Answer 11

Bisatser som inleds med att.

Ingen skulle väl ana att ni skulle klara er så bra.

Fungerar ofta som subjekt, objekt, rektion eller attribut.

Question 12

Beskriv indirekta frågesatser

Answer 12

Inleds av ett frågande pronomen (vem, vad, vilken, vilka), ett frågande adverb eller en frågande subjunktion (om, huruvida). Har samma betydelse som en direkt fråga.

Jag vill veta vem som äger den här restaurangen!

I fallet ovan är bisatsinledaren dubbel (vem som)

Fungerar generellt som subjekt, direkt objekt, rektion eller attribut.

Question 13

Beskriv relativsatser

Answer 13

Inleds antingen med ett relativt pronomen (som, vad, vars, vilka), ett relativt adverb (när, då, där) eller en kombination av preposition och relativt pronomen (på vilken/vilket/vilka).

Relativsatsen syftar på ett ord i matrissatsen.

Question 14

Vad är ett korrelat?

Answer 14

Det ord, eller fras (eller hela satsen) i matrissatsen som relativsatsen syftar på.

Question 15

I vilka åtta kategorier kan övrigt subjunktionsinledda bisatser delas in?

Answer 15

1. Temporala bisatser (tid) “innan”
2. Konditionala bisatser (villkor) “om”
3. Finala bisatser (avsikt) “för att”
4. Kausala bisatser (orsak) “därför att”
5. Komparativa bisatser (jämförande) “som”
6. Koncessiva bisatser (medgivande) “Trots att”
7. Konsekutiva bisatser (följd) “så att”
8. Adversativa bisatser (motsats) “medan”

Question 16

I vilka två kategorier kan övrigt adverbinledda bisatser delas in?

Answer 16

Adverbinledda bisatser UTAN korrelat, indelas i:

1. Tidsbisatser “när”
2. Rumsbisatser “där”

Question 17

Beskriv frågeformade konditionalsatser (FFK)

Answer 17

Adverbiella bisatser som saknar bisatsinledare t.ex:
Kommer vi till Ven…

Kan bytas ut mot vanliga subjunktionsinledda konditionala bisatser “Om vi kommer till Ven…”

Question 18

Beskriv relativsatser i utbrytning

Answer 18

Bisatsen i emfatisk omskrivning (utbrytningskonstruktion) t.ex som sture bodde i:
Det var i ven som sture bodde

Question 19

Beskriv satsadverbialbisatser

Answer 19

Satser som kommenterar resten av satsen. Förekommer inuti satsen (medialt) eller på slutet (finalt)

Han har, om man så säger, skaffat sig en ordentlig frisyr.

Question 20

Vilka fyra atypiska bisatser finns det?

Answer 20

1. Det finita verbet kan strykas om det utgörs av ha
2. Alla bisatser har inte en bisatsinledare, t.ex kan att vara struket “jag tror att du ljuger” “jag tror du ljuger”
3. Alla bisatser följer inte BIFF-regeln, beroende på verb i matrissatsen (berätta, säga, skrika) samt FFK-satser.
4. Bisatser kan vara syntaktiskt självständiga såsom när de är utrop “Som det ser ut här!” “Att du aldrig kan städa efter dig”

Question 21

Vad är en satsförkortning?

Answer 21

Som satser, uttrycker en handling, en händelse, eller ett tillstånd men innehåller inte något nexus = förening mellan finit verb och subjekt.
Fungerar precis som bisatser som satsdelar i en överordnad sats eller fras.

Question 22

Vad innebär nexus?

Answer 22

Förening mellan finit verb och subjekt

Question 23

Vad är en infinitivfras och vilka fem olika funktioner kan den ha?

Answer 23

Innehåller ett obligatoriskt predikat där första verbet i kedjan är i infinitiv.

Har aldrig ett utskrivet subjekt!

Fungerar som: 
Subjekt 
direkt objekt, 
predikativ, 
rektion eller 
attribut.

Question 24

Vad är en komparativfras och vilka två funktioner kan den ha?

Answer 24

Uttrycker en jämförelse men har till skillnad från komparativsatsen inget predikatsled.

Inleds av som eller än, t.ex än mig i frasen:

Du är längre än mig.

Fungerar som:
Omständighetsadverbial
Attribut

Question 25

Vad är en med-fras och vilka två funktioner kan den ha?

Answer 25

En fras med + något. Om man gjorde om frasen till en sats skulle den bestå av mer än en satsdel alltså t.ex:

Han kom mot mig “med nävarna knutna”
Han kom emot mig “och han hade nävarna knutna”

Män med kavaj är ofta elaka =
Män som har kavaj är ofta elaka

Kan fungera som
Adverbial
Attribut

Question 26

Vad är en predikativfras och vilka två funktioner kan den ha?

Answer 26

Fraser vars kärna utgörs av någonting som i en sats skulle vara subjektiv predikativ. T.ex

Arg kom han gåendes mot mig med tunga steg
Eftersom att han var arg kom han gåendes mot mig med tunga steg

Denna satsförkortning kongruensböjs med subjektet i satsen.

Kan fungera som
Adverbial
Attribut

Question 27

Vad är en appositionsfras?

Answer 27

Reducerad sats där kärnan är en nominalfras. I en icke-reducerad sats skulle nominalfrasen fungera som subjektiv predikativ. T.ex:

Olle, vår korrespondent
Olle, som är vår korrespondent

Question 28

Vad kallas en bisats som är inbäddad i en huvudsats men ingen annan bisats?

Answer 28

Förstagradsbisats

Question 29

Vad kallas en bisats som är inbäddad i en annan bisats?

Answer 29

Andragradsbisats

Question 30

Vad innebär det att svenskan har grammatisk ordföljd?

Answer 30

Ordföljden är grammatiskt reglerad och uppfyller många grammatiska funktioner.