Hud och slemhinna Flashcards
Var sker övergången från skivepitel till cylindriskt epitel i GI-kanalen?
Ca 4 cm kring övre magmunnen, hindrar ev reflux från att göra skada
Hur långt når man med gastroskopi?
Ca 10-15 cm efter sfinkter oddi
Hur stor del av tunntarmen är dold för oss med -skopier?
5-7m
Övergången mellan ileum och caecum
Valva ileocecalis
Volym på exponerad yta i slemhinna
Ca 400m^2
Beskriv slemhinnebarriärens lagerstruktur
Mucus, antimicrobiella ämnen, antikroppar (sekretorisk IgA), dendritiska celler, epitel, tight junctions
Apical glycocalyx
Glykoproteiner som fastnar på antigenets yta och stoppar dem
MUC1: egenskaper
Transmembranellt och adherent, fast slem som inte flyttar på sig. Konstant tjocklek
MUC2: egenskaper
Utsöndras som droppar genom golgiapparaten. Transient slem, förflyttar sig genom tarmen.
MUC2: plats
Tjockt lager i magsäck, tunt och fläckvis i ileum, VÄLDIGT tjockt lager i grovtarm.
Stimulans av slemsyntes
Bakterier, både normalflora och patogener
Slemsyntes: plats
ER
Kommensala bakterier
Normalflora
Mucus: vad består det av?
Glykoproteiner + vatten
Hur stor yta har huden?
Ca 1,8-2m^2
Vilka lager bygger upp huden?
Epidermis, dermis, subcutis
Perspiratio insensibilis
“Okänslig” svett, håller yttre hornhudslagrena fuktiga (vattenhalt ca 10%). Håller yttersta barriären hel och smidig så den inte spricker. Lång, slingrig diffusionsväg.
Kroppen ligger i vatten länge - vad händer?
Yttersta keratinocyterna sväller upp. Osmotiskt vattenupptag till kroppen händer inte pga fetterna mellan cellerna, istället blir huden skrynklig.
Proteiner i tight junctions, var i epitelet
Occludin, claudiner. Högst upp
Proteiner i adherent junctions, var i epitelet
cadherin-catininer. Näst högst upp.
Proteiner i gap junctions, funktion
Connexiner. Transportkanal
Desmosomer + hemidesmosomer
Cadherin. Starkast, längst ner i epitelet
Var finns desmosomer mest respektive inte alls?
Mest i huden och inte alls i enterocyter
Enterocyter
Vanligaste cellen i tarmen (~80%). Kan ta över viss slemproduktion. Livscykel från krypta till avstötning ca 3 dygn
Panethcell
Längst ner i tarmkryptan. Producerar defensiner, stimuleras av vagus, interleukiner, bakteriella antigener
Vilka defensiner produceras av panethceller?
Lysozymer, cathelicidin, LPS, histadiner
Enterochromaffina celler
Från pylorus till colon. 90% av serotonindepåer, styr tarmmotilitet, kan ge CNS-påverkarn i form av illamående
M-celler (microfold cell)
“Öppen dörr” för bakterier, i nära anslutning till Peyersk plack. Inga villi eller mucus. Fagocyterar antigen; välutrustad med makrofager. Står för majoriteten av tarmens antigenexponering.
