HPU Flashcards

1
Q

Planetära gränserna? Grund och begränsningar?

A
  1. Klimatet
    1. Biologisk mångfald
    2. Kväve- och fosforcyklerna
    3. Ozonskiktet
    4. Havsförsurning
    5. Sötvattensresurser
    6. Markanvändning
    7. Kemikalier (& radioaktiva mtrl)
  2. Aerosoler i atmosfären
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Orsaker till klimatförändring?

A
  • Utsläpp av växthusgaser

- Skogsavverkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Risker med klimatförändring?

A

Förskjutning av klimatzoner
Kollaps av klimatreglerande system (ex golfströmmen)
Smältande glaciärer
Höjning av havsytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Orsaker till minskad biologisk mångfald?

A
Habitatsförlust
Invasiva arter
Kemikalier
Global uppvärmning
Rovdrift
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Risker med minskad biologisk mångfald?

A

Mindre stabila ekosystem
Kollapsade ekosystem
Uteblivna ekosystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad blir konsekvenserna av minskad biodiversitet?

A
  • Minskad leverans av ekosystemtjänster
  • Förlust av biologiskt råmaterial
  • Hotad matproduktion (jordbruk, vatten)
  • Förändrad utbredning av sjukdomar
  • Förlust av modeller för medicinsk forskning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är ekosystemtjänsterna?

A
  1. Tillgodoseende tjänster: Mat(grödor, fiske, akvakultur, vilt), fiber(timmer, bomull, biobränsle), genetiska resurser, biokemikalier, färskvatten
    1. Reglerande tjänster: luftkvalitet, klimatreglering, erosionsreglering, vattenrening, pollinering, reglering av naturkatastrofer osvosv
    2. Stödjande tjänster: Fotosyntes, näringsämnescirkulation, jordbildning
  2. Kulturella tjänster: Kunskapssystem, inspiration, religion och annat andligt stoff
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka orsaker bidrar till förändrade kväve- och fosforcykler?

A
  • Konstgödselanvändning
    • Odling av ärtväxter
    • Fossila bränslen
  • Förbränning av biomassa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka risker tillkommer förändring av kväve- och fosforcyklerna?

A
  • Övergödning
    • Klimatförändring
    • Ozonskiktet
  • Hälsoproblem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka är orsakerna till förtunnat ozonskikt?

A
  • Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som klorflourkarboner (freoner mm)
  • Kallare stratosfär (effekt av global uppvärmning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är riskerna med ett förtunnat ozonskikt?

A
  • Ökad UV-strålning
    • Negativ påverkan på marina ekosystem
  • Strålningsrelaterade sjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Orsaker till havsförsurning?

A

Ökad CO2-halt i atmosfären –> minskade mängder karbonat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Risker med havsförsurning?

A

Utslagning av organismer med kalkstrukturer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Orsaker till minskade sötvattenresurser?

A
  • Jordbruk
    • Industri
  • Hushåll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Risker med minskade sötvattenresurser?

A
  • Produktion av mat
    • Torrlagda floder, sjunkande grundvattennivåer
    • Biodiversitet och ekosystemfunktion
    • Hälsa
  • Konflikter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Orsaker till ökad markanvändning?

A

Mat- och biomassaproduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Risker med ökad markanvändning?

A
  • Biologisk mångfald och ekosystemfunktion

- Framtida produktion av mat, foder, fiber, bränsle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Orsaker till ökad halt kemikalier i naturen?

A
  • Framställning
    • Användning
  • Spridning av radioaktiva ämnen, tungmetaller och organiska substanser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Risker med ökade halter kemikalier i naturen?

A
  • Mänsklig hälsa

- Biologisk mångfald och ekosystemfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Orsaker till aerosoler?

A

Luftföroreningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Risker med aerosoler?

A
  • Klimatpåverkan, ex nederbördsmönster

- Mänsklig hälsa (800 000 för tidigt döda årligen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

IPAT-ekvationen?

A

Impact = population * affluence * technology

Miljöeffekt = folkmängd * (nytta/capita) * (miljöeffekt/nytta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kan vi som ingenjörer göra för att förhindra miljöhot?

A

• Bidra med förbättrad miljöeffekt/nytta
• Mångfald av tekniska lösningar
- Livscykeltänkande, viktigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Polymera material, råvaror - Varför används de?

A
  • Används främst pga deras låga densitet och goda mekaniska egenskaper
    • Relativt fri utformning
    • Rationell och energisnål tillverkning möjlig: tillverka mycket och snabbt
  • Används främst till förpackningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad tillverkas polymera material av?

A
  • Tillverkas till 95% av fossila råvaror (olja och naturgas)
  • Förnyelsebara råvaror används främst till naturgummi, främst sav från gummiträd och till bioplaster, exempelvis från cellulosa och stärkelse
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Tillsatser i plast (plast = polymer + tillsats) - Exempel på dessa? Och hur stor halt?

A
  • Halten kan variera från 0,1 till ca 70% (vanligen mindre än 2%)
  • Stabilisatorer, smörjmedel, färgämnen, brandskyddsmedel, mjukgörare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Nämn miljöbelastande effekter av tillsatser, samt exempel på tillsatser som förbjudits

A

Ex: Kadmium- och bly- och vissa ftalatbaserade tillsatser förbjöds med REACH

- Högaromatiska oljor i gummi
- Dekabromerade flamskyddsmedel - Hormonförstörande ftalater och 33 cancerframkallande tillsatser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Plastavfall? Hur återvinner vi? Vad är bäst? (dubbelkolla denna)

A
  • Resurseffektivitet
    • Minimera avfallsmängder
    • Ta hänsyn till ekologisk miljö och hälsa

8 konventionella alternativ (alla dessa är inte tillåtna enligt lag)

- Minimera materialanvändning (prioritet)
- Återanvändning(mest positiv miljöpåverkan): transportbackar, förvaringslådor (kräver material som är beständigt mot syre, UV, temp, kemikalier)
- Återvinning
- (Biologisk nedbrytning)
- Energiåtervinning - (Förbränning) - Deponering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur återvinns plast(steg)?

A
  • Källsortering, stor betydelse (helst specifika polymerer)
    • Insamling, transport till storskaliga sorteringscentraler och sortering till materialfraktioner
    • Fraktionering, finsortering, tvättning, torkning
    • Justering av kvalitet med nya tillsatser
      Förnyad bearbetning för homogenisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Svårigheter med plaståtervinning?

A

I princip enkelt med termoplaster, praktiskt taget omöjligt för gummin och härdplaster

- Pris
- Egenskaper, särskilt återstående teknisk livslängd
- Bearbetbarhet - Antalet cykler minskar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Kvaliteten hos insamlade plastfraktioner, beror på vad? Vilka är de tre klasserna?

A
  • Halten föroreningar och främmande plaster
    • Åldringsstatus, främst kedjelängd och tvärbindning
    • Innehåll av förbjudna tillsatser som inte får ingå i öppna kretslopp
      De tre klasserna:
      1. Sorterat prod.spill: lite föroreningar, normalt välsorterat och har inte åldrats
      2. Sorterat uttjänta plastprodukter: vissa halter föroreningar, har åldrats
      1. Blandade uttjänta plastprodukter: innehåller betydande mängder föroreningar och har åldrats
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Återvinning till basråvara; hur? När? Vad krävs?

A

När:

- Icke demonterbara produkter av blandade material
- Förorenade produkter
- Produkter av lågt restvärde

Ex: pyrolys av gamla däck –> aktivt kol, brännbar vätska och gas samt stålcord

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Berätta lite om energiåtervinning hos plast! Varför? Hur?

A
  • Högt energiinnehåll hos plast
    • Energiinnehållet i blandat kommunalt avfall har ökat betydligt, ger betydande energitillskott till samhället i form av elkraft och hetvatten för uppvärmning
    • Viktigt med reducering av volym genom förbränning
    • Volymen till deponering minskar till mindre än 10%
    • Höga kapitalkostnader för storskaliga anläggningar
  • Emissioner och restprodukter behöver begränsas med bästa tillgängliga teknik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Deponering och plaster - hur ser det ut? Problem?

A
  • Slutförvaring av avfall, säkerställa begränsade ekologiska
    • Höga krav på långsiktig hänsyn till hygien, emissioner, hydrologi (lakvatten, grundvatten) och geologi (särskilt rörelser i jordlager)
    • 10% av kommunalt avfall är plast

Problem: Plast i deponier anses inte längre som inert

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är bioplast?

A
  • Biobaserat och/eller bionedbrytbart polymert material

- Kan betyda att plasten är biokompatibel som medicinskt implantat

36
Q

Starka drivkrafter för bioplaster:

A
  • Ett särskilt värde i att använda förnyelsebara råvaror, exempelvis enligt Green Engineering
    • Reducera kolfotavtryck
  • Göra produkter och företag kända för miljöanpassning
37
Q

Varför används så låga volymer bioplaster?

A

Bland produktutvecklare är förtroende för närvarande lågt för användning av bioplaster
• Högt materialpris, vanligen minst en faktor 2 jämfört med motsvarande syntetisk plast
• Egenskaper som hos motsvarande syntetisk plast, i bästa fall
• Formningsprocesser starkt beroende av fukthalten hos bioplaster
• Färre kvaliteter tillgängliga, lägre anpassning till tillverkningsmetoder och användningar

38
Q

Vad är en biokomposit?

A
  • minst en komponent är av förnyelsebar råvara (ex cellulosafibrer i syntetisk plast)
39
Q

Varför hållbar utveckling?

A
  • Överexploatering av resurser kommer tillslut leda till en ekologisk kollaps –> social instabilitet
    • Social och ekonomisk kollaps kommer därefter att uppstå, och därmed även risk till inbördeskrig
  • Vid för stora förändringar kan ett nytt jämviktstillstånd uppstå, men där behöver nödvändigtvis inte vi människor existera (jämför med sänkt pH från ph7 till pH4 –> svårare för mycket liv, få arter överlever)
40
Q

Vad skall undvikas för ohållbar utveckling?

A

Inlåsning i ohållbar teknik! Stöd miljösmart teknik!

41
Q

Problematik (socialt) med HU?

A
  • Bromsa utvecklingen - inte jättepoppis hos fattigare länder
    • Hållbar utveckling betraktas olika beroende på geografisk plats!!
  • När vi i västvärlden mått bättre av den snabba utvecklingen kan fattiga länder ha drabbats av klimatförändringarna
42
Q

EU Green deal handlar om? tripple bottom line?

A
  • Inga människor ska lämnas bakom
  • Ekonomisk tillväxt frikopplad från resursutnyttjande

Planet - people - profit

43
Q

Nämn två tolkningar av HU

A

Svag hållbarhet

- Mjuk tolkning av HU
- Innebär att vissa resurser anses kunna substitueras med andra

Stark hållbarhet

- Hård tolkning av HU
- Accepterar inte substituerbarhet - Djurarter som dör ut och naturresurser som utmanas kan aldrig återskapas och det är därmed orimligt att betrakta dessa som substituerbara med exempelvis nya produkter
44
Q

Industriell ekologi, teoretiskt och i praktiken?

A
(teoretiskt)
	- Slutna kretslopp
	- Systemansats
	- Optimerad resursanvändning
	- Dematerialisering
	- Minimera utsläpp
	- Kolfri energi
	- Eko-industriparker
	- Ny plattform för planering
(i praktiken)
	- Nytillverkning (-)
	- Underhåll och omsorg (+)
	- Demontering och återtillverkning (+)
	- Mycket mer komplext
- "Mitt avfall, din råvara"
45
Q

Hur ser det ut med produktion och biodiversitet idag?

A
  • Fungerar inte med dagens svenska skogsbruksmodell

- Alternativa skogsbruksmetoder, som blädning - kostnadseffektivitet?

46
Q

Vad behövs för att värna om biodiversiteten?

A

Gamla träd
Död ved
Löv

47
Q

Ekonomi och hållbar utveckling, hur förhåller de sig till varandra? (tillväxt, samhällsfördelning)

A
  • Idag: champagneglas-fördelning
    • Kontraproduktivt med stora klyftor: kortare livslängd, mer kriminalitet
    • Hushållande av resurser “Vad kostar det egentligen att förstöra miljön?
    • Evig materiell tillväxt är en omöjlighet
      Utan tillväxt: kollaps av samhällsekonomin
      Med tillväxt: kollaps av ekosystem
  • Ex på nytt ekonomiskt system: Delningsekonomi (dela på redskap, tvättmaskiner osv)
48
Q

Vad innebär miljöanpassad produktutveckling?

A

Innebär att produkter studeras ur ett livscykelperspektiv

49
Q

Vilka drivkrafter finns för miljöanpassning?

A
  1. Befarade miljöeffekter:
I samhället/regionalt: Marknära ozon, försurning, resurser,
växthuseffekten 
Lokalt: Avfall, miljögifter, övergödning
Globalt: Ozonskikt
Individ: buller, luft

Kort & långsiktigt!!!

2. Följa lagen - hänga med - spara kostnader - konkurrensfördel - ny affär/produkt

3. Intressenter till organisationer • Samhället, marknadens behov • Anställda, produktutvecklare • Ledningen avsikter
50
Q

Vilka är de olika miljöeffektkategorierna?

A

• Global uppvärmning, ökande växthuseffekt, befaras leda till ökande
förändringar i ekologiska system såsom klimatzoner, havsströmmar, m.m
• Försurning av ekosystem, sjunkande pH ledande till ökande urlakning
av metaller från mineraler som medför förgiftning av biosfären
• Förtunning av ozonlager, ledande till ökande skador av högenergetisk
strålning i biosfären
• Marknära ozon från mänskliga aktiviteter och skador därav
• Övergödning av utsläpp i vatten, påverkan av ekosystem
• Miljögifter, emissioner av producerade förbränningsprodukter, exempelvis
kemikalier, tungmetaller och radioaktiva ämnen
• Buller från mänsklig verksamhet, störning av ekosystem

(Klimatförändringar jämförs över långa tidsperioder)

51
Q

Vad menas med hållbar utveckling?

A
  • Att eftersträva utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter till att tillfredsställa sina behov
  • Rättvis fördelning av resurser bland nu levande och gentemot kommande generationer människor
52
Q

LCA innebär vadå?

A
  • Få ett helhetsperspektiv över produktens miljöpåverkan genom hela livscykeln
    • Identifiera och summera alla in- och utgående flöden, normalt avses substanser, energiflöden och emissioner
  • Kvantifiera potentiella miljöbelastningar avseende aktuella miljöeffekter
53
Q

Vad är syftet med LCA? Användningsområden? Avser vadå?

A

Användningsområden
• Klarlägga betydande miljöbelastningar
• Jämföra produkter eller tjänster (av samma syfte)

Allmänt avses att
• Gälla hela livscykeln
	- Identifiera & summera in- & utflöden
	- Kvantifiera potentiella miljöbelastningar med avseende på aktuell miljöpåverkan
• Inkludera flera miljöeffektkategorier
• Sammanställa så detaljerat som möjligt
54
Q

När används LCA?

A

typiskt i samband med produktutveckling,

investeringar, upphandling, strategiutformning, etc.

55
Q

Hur genomförs en LCA? Vilka är stegen?

A
  1. Definition av mål och omfattning
  • Mål och syfte med undersökningen, också varför målet är viktigt och vilka miljöeffektkategorier som avses
  • Beskrivning av produkten, dess funktion och delar (komponentlistor, vikt per komponent, material) samt funktionell enhet

• Systemgräns och processträd,
- Allt miljörelevant av rimlig betydelse inom systemgränser skall vara med
- Transporter skall vara med i processträdet (godsvikt, sträckor och
bränsleförbrukning) men vanligen inte fordonets övriga miljöpåverkan och
vägslitage
- Avsedd resthantering beskrivs, exempelvis transporter av produktionsspill
till förbränningscentral respektive materialåtervinning

· Funktionell enhet

- Normering till vad produkten gör
- Att möjliggöra jämförelse mellan produkten med olika prestanda genom att fördela miljöbelastning per funktionell enhet
- Funktionell enhet baseras i allmänhet på nytta, nyttjandetid, mängd och kvalitet.

Exempel på miljöbelastning per funktionell enhet:
○ Penna - Miljöbelastning per årlig användning. Årlig användning kan innebära 2 kilometer läsbar linje (10 m läsbar linje per vardag), medräknat eventuella påfyllningar och avgränsat till väntad teknisk livslängd.
○ Målarfärg –Miljöbelastning per kvadratmeter målad yta och år mellan ommålningar
○ Dryckesförpackning –Miljöbelastning per liter förpackad dryck

2.  Inventeringsanalys Sammanställning av in och utgående flöden över definierade systemgränsen under produktlivscykeln, så produktspecifika data som möjligt

• Processer från råmaterial till och med produktion:
Vanligen fördelas (allokeras) årliga summor såväl som per funktionell enhet
Allokeringsproblem: Hur fördelar man?

• Under och efter avsedd användning fördelas per
funktionell enhet, exempelvis drift (hur ofta, hur länge och
hur mycket), förbrukningsvaror, service och reparationer

• Ekoprofil = Fullständig summering av förbrukade resurser
och emitterade ämnen

3. Miljöpåverkansbedömning
- Belastningsperspektiv
- Miljö- och människopåverkan
- Ekologiska effekter
- Medverkande av ekolog
- Uppskattade effekter: redovisas var för sig

Bedömning av ekologiska effekter från sammanställda utsläpp och
förbrukningar (Ekoprofilen) avseende de miljöeffektkategorier som ingår i
studien
Avseende vad?
Exempel: Växthuseffekt, Försurning, Ozonuttunning,
Marknära ozon, Övergödning, Miljögifter (Humantoxicitet)

Utlåtande av expert (exempelvis Ekolog) kan vara lämpligt

Uppskattade effekter redovisas var för sig
och avseende ursprungliga
problemställningen

4.  Tolkning • Vilka är de dominerande miljöeffekterna, vad kan förbättras?
  • Kritisk diskussion om använda metoder och data. Täcker arbetet alla relevanta aspekter av det som modellerats?
  • Kritisk diskussion om resultatens signifikans. Felmarginal allmänt 5-50 %, normalt 10-20 %
  • Hur är relevansen hos framkomna resultat m. a. p. målsättningen?
  • Holistiska effekter? Även om enskilda emissioner är låga kan summan av alla emissioner över längre tid överskrida miljöns kapacitet att absorbera, därmed risk för skadlig ackumulation (Ekolog)
  • Tolkning av jämförelser mellan olika miljöeffektkategorier kan behövas
56
Q

Vad är viktigt att tänka på i samband med LCA?

A

Studier kan vinklad till fördel för särskilda syften och mål (grövre vinklingar motverkas av internationell standard ISO14040)

Datainsamlingen - resurskrävande!!

Val av beaktad miljöpåverkan skall alltid göras! (I sällsynta fall beaktas alla miljöeffektkategorier)

57
Q

Vilka metodval kan inverka på LCA?

A
  • Målsättning
  • Beaktad miljöpåverkan
  • Signifikans (10-20% hög noggrannhet!)
  • Allokering av miljöbel. till funktion, process eller produkt
  • Detaljnivå? Vilken data används? Specifik eller generell data?

definition av funktionell enhet
systemgränser
allokeringsprocedur (mer än en produkt ofta produceras i en och samma process, tillverkning, åtevinning)
typ av data som behövs och påverkansbedömning

58
Q

Hur kan man använda en fullständig LCA?

A
  • Kvantifiera miljöbelastningen under en hel livscykel
  • Extern företagskommunikation

Vid intern användning anses fullständig vara för långsamt och kostsamt. Alltför svårtolkade separata miljöeffekter

59
Q

Förenklad LCA, berätta!

A
  • Underlättar produktutveckling
    • Tillämpa generaliserad metod
  • Processträd, dela upp i material, hur de formats, montering, transport, elektricitet osv
  • Observera att holistiken går förlorad!
  1. Definition
    2- Kombinerad inventering och miljöpåverkansbedömning
  2. Tolkning
60
Q

Förekommande typer av LCA

A

EPS (environmental Priority System)
Eco-indicator 99
The Swiss Ecopoints method

61
Q

Exempel på jämförelse mellan olika förenklade LCA?

A

Frågeställning: Skall företaget investera i ny anläggning för tillverkning av en förbättrad fordonskomponent?

Jämföra miljöbelastningar från

  • Ny förbättrad fordonskomponent, tillverkad i ny anläggning
  • Befintlig komponent från befintlig fordonskomponent.

Enligt uppskattning är förbättringen under användningsfasen större än försämringar under produktionsfasen. Investeringen är alltså troligen lämplig!

62
Q

Förenklad LCA med CES (M-domän)

A

Embodied energy- & carbon emissions-diagram

63
Q

Generell data i LCA, berätta!

A
  • Allmänt: medelvärden av rapporterade värden
    • Olika värden över tid
    • Analysera allt kritiskt
    • Livslängd

P.S Ha inte med negativa värden i ECO.ind (återvinning kostar och kan därmed inte räknas som negativt)

64
Q

Ytterligare förenkling av LCA?

A

Matrismetod! Ses som semikvantitativa med inslag av livscykeltänk

- Används typiskt internt i jämförande sammanhang, 
- Exempelvis vid inledande produktutveckling, exemepelvis ”Om vi byter till stål ...?”
  • Utgår från funktionell enhet
  • Uppskatta relativ miljöbelastning
  • Erfarenhetsbaserat
  • Signifikansen låg och osäker
65
Q

Från kvantifiering m. LCA till förbättringsförslag

A
  • Välj annat materials
  • Energisnål process

se bild i onenote!!!

66
Q

Vilken energi ingår vid produktion/användning av metall?

A
  • För reducering av mineral till metall - energi bundet i metallen
  • Övrig energi - tillverkning, formning, transport, användning (kan minskas –> återanvändning av värme)
67
Q

Metallers miljöbelastning, berätta! (mått, orsaker)

A
  • Mått på miljöbelastning: Emissioner, CO2-footprint
    • Andra utsläpp och föroreningar
  • Ingrepp i natur
68
Q

Carbon footprint? Hur mäts det för metaller? Vad ingår(processer)?

A
  • Mängd CO2 som bildas vid produktion av 1kg material
    Metaller:
    • CO2 vid produktion av energi
  • CO2 vid kemiska reaktioner vid reduktion av malm till metall
69
Q

Embodied energy

A
  • Energin för att producera 1kg av materialet
    Metaller:
    • Energin som krävs för reduktionsreaktionen
  • Transport, värmning, processer
70
Q

Materialindex för CO2-footprint eller embodied energy, hur?

A
  1. Bestäm lastfall: Balk i böjning, enaxligt drag, utbredd last på platta
    1. Leta upp materialindex för lätt och styvhet, lätt och hållfast osv
  2. Byt ut densitet i materialindexet mot:
    • DensitetCO2footprint
      - Densitet
      embodied energy
71
Q

Berätta om återvinning av metall. Finns det något man måste tänka på?

A

Metallskrot –> utmärkt råvara för metalltillverkning

Kräver mindre energi än vid tillverkning från malm

Ger mindre miljöbelastning

Skrot har samma egenskaper som de metaller tillverkat från mineral

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

- Legeringshalten måste kontrolleras (problem med blandat skrot och metallföroreningar)
- Koppar och tenn förstör stål
- Fe försprödar Al
- Bly, kadmium och kvicksilver är ofta oönskat i legeringar - Kräver att skrotet samlas in, transporteras, sorteras
72
Q

Varför är stål att föredra? Finns det något man måste tänka på?

A
  • God tillgång i jordskorpan
    • Relativt låg miljöbelastning
    • Hög hållfasthet i förhållande till miljöbelastning
    • Höghållfasta stål kan användas i lättkonstruktioner
    • Mest återvunna materialet: 79-90% återvinning

DOCK
Kräver ofta ytbehandling (korroderar)

73
Q

Återvinning - aluminium

A
  • Framställning av primäraluminium kräver mycket energi
    • Mycket mindre energi krävs för återvinning –> lämpligt för produkter som kan återvinnas
    • Gjutlegeringar innehåller mycker Si, 8-14%
    • Förorenas av Fe
  • Övriga legeringar (smideslegeringar) innehåller små mängder Si –> blandat skrot kan bara användas i begränsade mängder för återvinning av smideslegeringar
74
Q

Viktigt att tänka på med skrot?

A
  • Vid återanvändning: kontroll av legeringsämne ett problem
    • Överflödiga legeringsämnen och förorenade metaller kan eller är oekonomiska att ta bort
  • Sorterat skrot är mer användbart och har högre värde
75
Q

Ekostrategihjulet

A
  • Används typiskt efter en LCA
  • Fri användning rekommenderas; beroende på avsedd produkt anpassas ordningsföljd och använda delar
  • Används ofta flera varv, i den mån förändringsförslag genereras
76
Q

Vilka delar går att optimera hos en produkt? Hur går man tillväga?

A
  1. Optimera funktionen: maximera funktion, utgå från funktionen som skall uppfyllas
    • Minska påverkan under användning: energiförbrukning, mängden förbrukningsmaterial etc
    • Minska mängden material
    1. Optimera livslängden: dela in i moduler, gör det lättillgängligt att reparera
    2. Optimera produktionen: miljö, effektivitet, mängden spill
    3. Optimera resthanteringen
    4. Optimera distributionen: förpackning, transportmedel, god logistik
    • Hjälp användaren spara!
      Energieffektivisera: användaren, produkterna, verksamheten
77
Q

Hur kan materialval påverka miljön?

A
  • Råvara
    • Landskapsförändring
    • Energiåtgång vid framställning
    • Emissioner vid framställning
    • Arbetsmiljö vid produktion
    • Användningsfas
    • Livslängd
  • Resthantering
78
Q

Green engineering innebär? Vad ingår?

A

•Överbryggar ansatser till Hållbarhet och Livscykelperspektiv för miljöanpassning
•Avser främst att reducera miljöbelastning, förbättra resursanvändning och minimera generering av avfall
•Ger anvisningar till miljöanpassning av produkter, produktsystem och processer genom att stimulera till nya
perspektiv på molekyler, material, komponenter, produkter och sammansatta produktsystem

Ingår:
• Riskreducering
• Minimerad användning av icke förnyelsebara resurser
• Minimering av komplexitet
• Hänsyn till genererat avfall och lämpliga
omhändertaganden
• Tillämpning av livscykeltänkande

79
Q

Teknisk utmaning med Green Engineering?

A

Att tillgodose befintliga behov med nya lösningar som ersätter specifika kemikalier

80
Q

Vad är Cirkulär ekonomi?

A

En cirkulär ekonomi är raka motsatsen till den linjära. Istället för att tillverka, köpa och kassera sakerna, utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna en dag är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen. Cirkulär ekonomi är helt enkelt ett modernare ord för kretslopp.

81
Q

Vilka är de centrala principerna i cirkulär ekonomi?

A

Resurseffektivitet; Reduce, reuse, recycle, recover

82
Q

Definiera resurseffektivitet!

A
  • Summan materialanvändning per summan använda resurser.
  • Summan materialanvändning avser framställning av material och produkter för mesta möjliga cirkulation i samhället.

Att reducera miljöbelastningar genom att reducera flöden av råmaterial per total nytta eller funktion

The R-framework

83
Q

Vilka tre direktiv eller regleringar från EU begränsar användning av kemikalier och material ingående i elektriska och elektroniska produkter eller komponenter?

A

Tre viktiga EU-direktiv är
REACH Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (1 p)
WEEE Waste Electrical and Electronic Equipment (2 p)
RoHS Restriction of Hazardous Substances in electrical and electronic equipment (2 p)

84
Q

I samband med fullständiga LCA ses ofta allokering som ett betydande problem. Vad menas med allokering här och på vilket sätt är det ett problem? (3 p)

A

Med allokering menas här hur miljöbelastningar delas upp mellan processer och produkter. (1 p)

Problemet är huvudsakligen att miljöbelastningar normalt inte kan enkelt hänföras till en funktion eller produkt. (1 p)

Fördelningen behöver därför göras på mer eller mindre oklara grunder. (1 p)§

85
Q

Nämn minst fyra hänsynstaganden som finns med eller betonas i Green Engineering men inte framgår uttryckt i Ekostrategihjulet! (2 p)

A

Till skillnad från Ekostrategihjulet betonar Green Engineering helhetsperspektiv, riskreducering, just-in-time, minimering och bevarande av komplexitet och användning av eget eller andras restprodukter. (2 p för fyra av ovan fem delar)

86
Q

Benämn fem regelverk (direktiv eller regleringar) inom EU, avseende begränsad användning av kemikalier, material och energi i samband med produkter! Ange också vad respektive regelverk avser!

A

De regelverk som togs upp i kursen var
REACH – Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals
WEEE – Waste Electrical and Electronic Equipment
RoHS – Restriction of Hazardous Substances in electrical and electronic equipment
ELV – End of Life Vehicle directive, bilar och lätta lastbilar
Ecodesigndirektivet och Energimärknin gsdirektivet – energiförbrukning hos produkter
Regler för specifika ämnen – begränsning av CFCs, VOC, Sb-organiska föreningar
Frivilliga miljömärkningar – produktmärkning och deklaration av produkter