Hormonsystemet Flashcards
Förklara skillnaden mellan de två olika körtlarna.
Endokrina körtlar: Dessa körtlar saknar kanaler, utförsgångar. Frisätter sina hormoner till blodkapillärer i körtlarna. Hormoner utsöndrar direkt till blodomloppet. Tex hypofysen, sköldkörteln, binjurarna.
Exokrina körtlar har utförsgångar som mynnar ut på tex huden, andningsvägar eller matspjälkningskanalen. Utsöndrar hormoner genom kanaler till kroppenshåligheter eller ytor. Exempelvis salivkörtlar, tårkörtlar, svettkörtlar, bukspott från den exokrina delen av bukspotkörtelsen. Som i sin tur frisläpper sekret: svett, saliv eller bukspott.
Namnge de olika kroppens exokrina körtlar.
Hypofysen: reglerar andra endokrina körtlar genom hormonproduktion, får information från hypothalamus via neurohormoner.
Sköldkörteln: producerar hormon som reglerar cellandningen i kroppensceller (tex tyroxin)
Binjurarna: producerar stresshormoner som adrenalin och kortisol.
Bukspottkörteln (endokrin del): Frisätter insulin och glukagon för att reglerar blodsocker.
Äggstockar och testisklar: Producerar könshormoner som östrogen och testosteron
Beskriv hypothalamus och hypofysens huvudfunktioner.
Hypotalamus tar emot signaler från sinnesceller och vid avvikelser skickas signaler genom ett av det två olika autonoma nervsystemen av motoriska nerver till gällande organ. Denna kommunikation sker konstant. kan handla om reglerar temperatur, törst, hunger och dygnsrytm. Kroppen ska hållas i konstant värde.
Hypothalamus styr bland annat hormonsystemet genom att skicka nervsignal till blodkärlet där signalämne utsöndras i blodet. Detta kallas för neurohormoner, då det är en blandning mellan nervsignaler och hormon. Dessa signaler fångas sedan upp och aktivera hormonproducerande celler i hypofysens framlob. Framdelen i hypofysen avger då hormon i blodet och hypofysens hormoner får en vis körtel att avge hormoner.
Hypotalamus producerar neurohormoner (hormoner som produceras av nervceller i hjärnan) som styr frisättningen av hormoner från hypofysen. Dessa neurohormoner talar om för hypofysen när och hur mycket hormon de ska producera och släppa ut i blodet.
Hypofysen: Hypofysen styr många andra endokrina körtlar i kroppen och frisätter viktiga hormoner som styr andra körtlar. Bland annat TSH som stimulerar sköldkörteln att producera tyroxin. Exempel på processer som hypofysen styr är ämnesomsättning och tillväxt genom att producera stimulerande hormoner som påverkar andra endokrina körtlar att utsöndra och producera egna hormoner.
Förklara feedbacksystemet/negativ återkoppling utifrån reglering av sköldkörtelns hormon.
Det går runt i en cirkel. Först upptäcker hypofysen minskad halt av tyroxin i blodet vilket gör att hypofysen avger mer TSH till blodet. –> Detta gör att sköldkörteln avger då mer tyroxin till blodet. –> Hypofysen upptäcker ökade halter av tyroxin vilket gör att hypofysen avger mindre TSH till blodet –> Sköldkörtln avger då mindre tyroxin till blodet. –> Som sedan känner hypofysen av minskade halter av tyroxin och avger mer TSH och allt går runt.
Förklara hur jod kan ge upphov till struma.
Vid jodbrist så sker en underproduktion av tyroxin då tyroxinmolekylen innehåller jodatomer. Detta leder till att hypofysen forsätter skicka TSH då ingen negativ återkoppling fås. Med TSH blir det ökad celldelning som leder till celldelning i sköldkörteln ökar och leder till förstorad sköldkörtlar.
Detta kan ske när vi under konsumerar jod, nu förtiden finns jod tillagt i nästan all salt vi köper, men det finns även jod i skaldjur, ägg och mejerier.
Beskriva binjuremärgen aktiveras och förstärker det sympatiska nervsystemets effekt på våra inre organ
Binjuremärgen är nära sammanbunden med det sympatiska nervsystemet och förbereder kroppen för fysisk aktivitet eller stressituationer. Den avger då hormonerna noradenalin (transmittorsubstans inom det sympatiska nervsystemet) och även adrenali. Dessa stresshormoner ger bland annat kroppen ökad vakenhetsgrad, höjt blodtryck, vidgade luftrör, minskad aktivitet i matspjälkningssytem och ökad blodsockerhalt. Kroppen blir redo att fly genom att höja energi och syretillförseln till musklerna och minska på andra fuktioner som inte är viktiga i stunden.
Binjurebarken: Bildar hormonet kortisol som kompletterar binjuremärgens hormonerna adrenalin och noradrenalin. Kortisol ökar glukoshalten i blodet genom att proteiner omvandlas till glukos i levern. Höga halter av kortisol hindrar inflamation i att bli alltför svåra i våldsamma situationer i samband med stress, detta för att immunförsvaret inte ska gå i högvarv och få inflammation.
Beskriv vad diabetes är och bukspottkörtelns roll.
Typ 1: autoimunn sjukdom där kroppens immunsystem förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Ingen insulinprocuktion leder till högt blodsocker.
Typ 2: kroppen kan fortfarande bilda insulin, dock är celler mindre känsligt för insulin och svarar långsamt. Risken att få typ 2 ökar vid viktökning och dålig motion, då kroppen kräver mer insulin vid dessa situationer. Fysisk aktivitet ökar cellernas känslighet för insulin och motverkar diabetes.
Bukspottkörtelns funktion: insulin frisätts vid högt blodsocker, stimulerar celler att ta upp glukos från blodet och lagra det som glykogen i levern. Glukagon frisätts vid lågt blodsocker. Stimulerar levern att bryta ner glykogen till glykos och frisätta det i blodet så att blodsockret ökar.
Sjukdomen diabetes innebär att det finns för mycket glukos i blodet, detta pågrund av brist på insulin eller att insulintet ej kan ge full effekt. Symtomen på diabetes: Ökad trötthet, törstig samt ökad urinproduktion. Det som kan hända när blodsockret (mängden glukos) ständigt är hög är att blodkärlen skadas. Detta leder sedan till ökad risk av hjärtinfarkt, stroke eller skador på ögon samt njurar, därför är det viktigt att insulinet regler blodsockerhalten.
