Hormoner Och Köttlar Flashcards
Hypofysen
Hypofysen
Hypofysen är som hormonernas högkvarter. Den sitter på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallbenet. Hypofysen släpper ut hormoner i kroppen som bestämmer va resterande körtlar ska släppa ut för slags hormoner. På de sättet bestämmer den hur kroppen ska styras.
Hypotalamus är den del av hjärnan som vet var kroppen behöver. Den skickar sedan signaler till hypofysen som gör resten av arbetet. Den fungerar som en brevbärare från kroppen till hypofysen. Hypofysen bildar hormonen endorfin, prolaktin, tillväxthormon, och TSH.
Endorfin
Endorfin= utlöses vid njutning, stress, fysisk aktivitet och förälskelse. Motverkar depression och stärker immunförsvaret. Får man för lite endorfiner kan depression eller ångest lättare förekomma.
Prolaktin
Prolaktin= det är de hormonen som påverkar mjölkkörtlarna i brösten. De är även den hormon som gör så att efter en förlossning mjölk bildas
TSH
Tyreoideastimulerarnde hormon (TSH)= det påverkar sköldkörteln att bilda hormonet tyroxin som reglerar ämnesomsättningen i kroppen. Behövs även för att hjärnan ska utvecklas.
Sköldkörteln och bisköldkörtel
Sköldkörteln ligger på framsidan av strupen, under struphuvet. Sköldkörteln är uppbygg av två halvor. Båda halvorna innehåller massa blåsor. Blåsornas väggar består av celler som bildar hormoner. Sköldkörteln är den del av kroppen som reglerar ämnesomsättningen. Detta gör den med hjälp av hormonet tyroxin. I sköldkörteln bildas även hormonet kalcionin ,som bestämmer hur mycket kalcium som kroppen ska ta hand om.
På baksidan av sköldkörteln sitter fyra små bisköldkörtlar. Varje körtel är ungefär lika stor som ett risgryn. Bisköldkörteln bildar parathormon. Hormonet ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfor. Den balansen är viktig för skelettet, tarmarna och att njurarna ska fungera.
Binjurarna
Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Varje binjure har en yttre binjurebark och en inre binjuremärg. Inuti barken så bildas tre olika hormoner.
Mineralkortikoider
Mineralkortikoider: de är den hormon som kontrollerar kroppens blodtryck och saltbalans. Den hindrar bland annat att för mycket natrium och vatten försvinner ut med urinen. Den viktigaste hormonen i denna grupp är aldosteron.
Göukokortokoider
Glukokortikoider: det viktigaste hormonet i gruppen glukokortikoider är kortisol. De är de hormonet som reglerar omsättningen av socker, fett och protein. De hindrar/förebygger även allergier och inflammationer i kroppen. Kortisol utsöndras i kroppen under stress. Vid förlite kortisol kan sjukdommar som te.x addisons förekomma.
Könshormon
Könshormoner: den största mängden av könshormoner bildas i äggstockarna och i testiklarna. Men svagare former så kallade androgener och finns i binjurarna på båda könen efter 6–7 års ålder.
Binjuremärgen
Binjuremärgens hormoner är adrenalin och noradrenalin. De är de hormoner som påverkar kroppen i stressituationer och hjälper kroppen att hantera stressen. Hormonerna gör så att pupillerna vidgas, blodtrycket och pulsen ökar och luftrören vidgas. Dessa reaktioner gör så att kroppen kan hantera olika stressituationer. Detta kallas för en adrenalinkick.
Bukspottskörteln
I bukspottkörteln bildas bukspott som skickas till tarmarna. Bukspottet innehåller ämnen som hjälper till med matsmältningen. Bukspottkörteln bildar även hormoner som insulin och glukagon. Hormonerna bildas i hormon bildande celler i bukspottskörteln som kallas för Langerhans öar.
Insulin
Insulin: insulin gör så att cellerna i kroppen kan ta upp och lagra mera socker. Mängden socker i blodet minskar då. En annan uppgift som insulinet har är att ta upp nedbrutna proteiner och lagra fett.
Glukanon
Glukagon: glukagon är som insulinets motsats. Istället för att ta upp socker så ökar glukagon sockerkoncentrationen i blodet.
Diabetes
Diabetes är en sjukdom som uppstår om kroppen inte själv kan hålla en balans i sockernivån. Det finns två olika sorters diabetes. Typ 1 och typ 2.
Typ 1
Typ 1 diabetes: Typ 1 är en autoimmun sjukdom. Vid typ 1 diabetes så äter kroppens egna immunförsvar upp de celler i bukspottkörteln som bildar insulin. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottkörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. Kroppens celler kan inte ta upp blodsockret utan insulin, utan blodsockret stannar kvar i blodet och blodsockernivån ökar
Typ 2
Typ 2 diabetes: Typ 2 diabetes är en ärftlig sjukdom som oftare uppstår vid stress och övervikt. Bland det första som händer vid utvecklingen av typ 2-diabetes är att du får nedsatt glukostolerans, så kallad prediabetes.
Nedsatt glukostolerans innebär att kroppen inte kan ta hand om blodsockret lika effektivt som tidigare. Det beror framför allt på att cellerna har blivit mindre känsliga för insulin. Det kallas för insulinresistens.
Insulinresistensen gör att blodsockervärdet stiger mycket efter att du har ätit, och att det tar längre tid för värdet att sjunka. Bukspottkörteln behöver då tillverka mer insulin för att cellerna ska kunna ta in sockret.
Fysisk aktivitet gör att cellerna kan ta in blodsockret utan insulin. Det är därför fysisk aktivitet är bra vid nedsatt glukostolerans och diabetes.
Lösning på diabetes
Vid både typ 1 och typ 2 diabetes måste man injektera insulin från utsidan av kroppen detta gör man med t.ex. insulinsprutor.
Äggstockarna och testiklarna
Äggstockarna och testiklarna är de som skapar ägg och spermier. Men de skapar även könshormoner. De viktigaste könshormonerna är östrogen, teststron och progestostron. Dessa hormoner är viktiga i både den kvinnliga och manliga kroppen.
Östrogen
Östrogen: östrogen är viktigt för skelettet och för det centrala nervsystemet. De behövs också för menstruationscykeln och så att spermier kan bildas.
Från och med puberteten så börjar östrogen bildas i kroppen. Hos män så bildas östrogenet i testiklarna. Hos kvinnor så bildas östrogenet i äggstockarna. Kvinnans ägg är beroende av östrogenet för att de ska mogna. En till två veckor innan menstruation så sänks mängden östrogen hos kvinnan. Efter en menstruation så ökar östrogenet igen.
I klimakteriet så sänks mängden östrogen för att mängden ägg har blivit så låg.
Vid för lite östrogen kan mens avstå och fertilitetsproblem kan uppstå.
Testrostron
Testrostorn: testrostron är nödvändigt för utvecklingen av penisen, pungen och testiklarna. Det är även de hormon som påverkar skäggväxt och att man får mörkare röst under puberteten. Hos pojkar ökar mängden testrostron under puberteten. Den brukar va som högst vid 25 års åldern. I runt 40 års åldern så minskar mängden testrostron i blodet lite varje år.
Om man har för lite testrostron kan pubertet bli utebliven eller fertilitetsproblem förekomma.
Progesteron
Progesteron: Progesteron behövs under en graviditet. De behövs för att livmodern ska kunna ta i mot ett befruktat ägg och för att fostret ska vara kvar under graviditeten. Progesteron fungerar även som ett förstastadium för östrogen och testrostron. Vid för lite progestrostron kan cystor bildas på äggstockarna och andra fertilitetsproblem förekomma.
