Histologi Flashcards
Vad är definitionen på exokrina körtlar?
De består av körtelepitel som bildar ett sekret med en sammansättning som skiljer sig från plasma och extracellulärvätska.
Ändstycke
Där körtelepitelcellerna är samlade
Utförsgång
Där det bildade sekretet leds till kroppsytan och elektrolytinnehållet modifieras.
Parenkym
Ändstycken och utförsgångar
Stroma
Blodkärl, bindväv, nerver etc
Unicellulära, intraepiteliala körtlar
Den enklaste typen av exokrina körtlar
Bägarceller
En unicellulär intraepitelial körtel. Finns insprängda i ex mag-tarmkanalens enskiktade cylinderepitel. Deras innehåll av slemsubstanser (muciner) gör att de i vanliga hematoxylin-eosinfärgningar färgas dåligt och syns som rundade mycket ljusa celler som ligger insprängda i epitelet.
Multicellulära intraepiteliala körtlar
Exempelvis Littrés körtlars i uretras epitel. Saknar i princip utförsgång
Merokrina körtlar
Karaktäriseras av ett ändstycke som bildar en produkt som lagras i form av granula apikalt i cytoplasman. Kan vara både serös och mukös.
Serösa körtlar
Vattningt sekret som kan innehålla olika enzymer och elektrolyter
Mukösa körtlar
Sekretet innehåller muciner (slembildande och glykosylerande proteiner) och blir visköst
Sekretgranula
Syns ofta i serösa ändstycken och blir lite korniga i cytoplasman
Serösa ändstycken
Cellkärnan är rund och ligger i de nedre delarna av cellen
Glandula parotis
Har många serösa ändstycken
Mukösa ändstycken
Sekretgranulan är dåligt avgränsad i cytoplasman och ser mer “tom” ut. Cellkärnorna är ofta tillplattade och ligger tryckta mot basalmembranet.
Glandula sublingualis
Mukösa ändstycken rikligt
Glandula submandibularis
Få mukösa ändstycken
Seromukösa ändstycken
De serösa cellerna ses som en halvmånformad struktur efter ena kanten (Gianuzzis halvmåne) pga att de mukösa cellerna sväller mer och pressar ut se serösa cellerna mot kanten. Normalt ligger de blandat i körtelepitelet.
Larynx
Ett ställe vars slemhinna har seromukösa körtlar
Apokrina körtlar
Bildar sekret genom att granula ansamlas apikalt, varefter de avsnörs och utsöndras med den apikala delen av cytoplasman. Ses i lakterande bröstkörtlar.
Myoepiteliala celler
Celler som ligger mellan ändstycken och omkringliggande basalmembran i apokrina körtlar. De har en kontraktil förmåga och hjälper troligen till att föra körtelprodukten i riktning mot lumen.
Holokrina körtlar
Utsöndrar ett sekret i form av avstötta, döda celler. Exempelvis talgkörtlar som får ett ljust skummigt utseende.
Tungan
Utmärks på “avstånd” av sina muskellager i tre riktningar. Munhålans slemhinna består mestadels av flerskiktat oförhornat skivepitel. På tungans ovansida finns olika papiller
- Papillal filiformis
- Papilla circumvallata
- Smaklökar
- von Ebners körtel
Papilla filiformis
På tungans främre del. Spetsiga, klädda med förhornat epitel och riktade mot svalget för att föra födan i rätt riktning.
Papilla circumvallata
På tungans bakre del. Stora runda papiller som omges av en “vallgrav”.
Smaklökar
Finns i vallgravens epitel runt papilla circumvallata. Ser ut som garnnystan.
von Ebners körtel
I anslutning till papilla circumvallatas vallgrav i vilken denna serösa körtel tömmer sig.
Tanden
- Emalj
- Pulpa
- Peridontalligament
- Cement
- Cementocyter
- Gingiva
- Ameloblaster
- Odontoblaster
Emalj
Bekläder tanden. Kan bara se i fetala tandpreparat
Dentin
Uppbyggt av kollagena kalcifierade trådar
Pulpan
I mitten av tanden med odontoblaster, bindväv, blodkärl.
Peridontalligament
Det ligament som fäster tanden i benet.
Cement
En struktur som sitter i direkt koppling till dentinet och som ser ut som kompakt benväv
Cementocyter
cellerna i cement
Gingiva
Tandköttet, den slemhinna med flerskiktat delvis förhornat skivepitel och underliggande bindväv som ligger intill tanden.
Ameloblaster
Producerar emalj och existerar endast under tandbildningen. De återfinns apikalt om den nybildade emaljen.
Odontoblaster
Ses under tandbildningen på gränsen mellan dentin och pulpa. Producerar dentin och har cytoplasmatiska utskott in i dentinet. Odontoblaster bekläder också väggarna i pulpan hos den vuxna tanden. Deras cytoplasmatiska utskott löper in delvis i dentinet och ger upphov till de stråk som syns i dentinet i den vuxna tanden.
Esofagus
Har esofagala körtlar i submucosa
- Flerskiktat oförhornat skivepitel
- Lamina propria
- Lamina muscularis mucosae
- Mukosa
- Submukosa
- Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale.
- Tunica adventitia alt serosa
Flerskiktat oförhornat skivepitel
Epitelet i esofagus. Epitelet utsätts för mycket slitage och är därför relativt tjockt
Lamina propria
Ett tunt lager bindväv under epitelet
Lamina muscularis mucosae
Ett tunt lager glatt muskulatur som begränsar lamina propria. Kommer i tarmen ge mucosan en viss tonus så att den alltid kommer i kontakt med innehållet i lumen och ger mucosan individuell rörlighet.
Mukosa
- Epitel
- Lamina propria
- Lamina muscularis mucosae
Submucosa
Lager med lucker bindväv, kärl och nervceller under muscularis.
Tunica muscularis
Det yttre muskellagret, de ingående lagren tillsammans.
Stratum circulare
Det inre cirkulära muskellagret i tunica muscularis
Stratum longitudinale
Det yttre längsgående muskellagret i tunica muscularis. I colon är denna uppdelad i tre strängar, taeniae coli.
Tunica adventitia
Ett lager lucker bindväv utanför tunica muscularis som förankrar de intratorakala och retroperitoneala delarna av mag-tarmkanalen mot omgivande strukturer.
Serosa
Det yttre lager i de rörliga delarna i mag-tarmkanalen. De är beklädda med ett enkelt lager platta celler: mesotel, bukhinnans viscerala blad.
Cardia
Ser en tydlig epitelövergång i där esofagus ansluter till magsäcken, till ett enskiktat mucin-producerande cylinderepitel. Finns också mukösa körtlar i lamina propria (i längdsnitt ser de ut som tuber och i tvärsnitt som sekretoriska ändstycken)
- Enskiktat cylindriskt epitel
- Lamina propria
- Lamina muscularis mucosae
- Mukosa
- Submukosa
- Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale.
- Tunica adventitia alt serosa
- Foveolae gastricae (gastric pits)
Foveolae gastricae (gastric pits)
Fördjupningar i ventrikelmukosan
Fundus
- Enskiktat cylindriskt epitel
- Gastric pits
- Funduskörtlar
- Huvudceller
- Parietalceller
- Lamina propria
- Lamina muscularis mucosae
- Mukosa
- Submukosa
- Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale. Som i andra delar av magsäcken kan ett tredje tvärgående lager ibland urskiljas
- Tunica adventitia alt serosa
Funduskörtlar
Tubulära strukturer som går ner genom mucosan. Tre till su tubulära körtlar går ihop innan de når lumen och tömmer sig sedan i botten av en jämförelse kort gastric pit.
Huvudceller
Celler med grå cytoplasma i funduskörtlar. Producerar pepsinogen.
Parietalceller
Celler liknande stekta ägg i funduskörtlar. Producerar saltsyra.
Pylorus
Har djupa gastric pits med korta slingrande pyloruskörtlar under.
- Enskiktat cylindriskt epitel
- Gastric pits
- Pyloruskörtlar
- Lamina propria
- Lamina muscularis mucosae
- Mukosa
- Submukosa
- Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale. Som i andra delar av magsäcken kan ett tredje tvärgående lager ibland urskiljas
- Tunica adventitia alt serosa
Duodenum
Övergången från pylorus syns genom det kraftigt förtunnade muskellagret och pyloruskörtlarna försvinner för att ersättas av mukosautskott.
- Enskiktat cylindriskt epitel
- Mikrovilli
- Bägarceller
- Villi
- Lieberkünska kryptor
- Panethceller
- Lamina propria
- Lamina muscularis mucosae
- Plexus submucosus
- Mukosa
- Solitärfolliklar
- Submukosa
- Brunnerska körtlar
- Plica circulares (mer distalt)
- Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
- Plexus myentericus
- Tunica adventitia alt serosa
Pyloruskörtlar
Körtlar i lamina propria i pylorus
Villi
Mukosautskott som har en kärna av lamina propria med bindväv och kärl, beklätt med enskiktat cylinderepitel
Mikrovilli
Små utskott på epitelet som ökar tarmens absorptionsyta
Bägarceller
Ljusare runda celler i det cylindriska epitelet i tarmen, antalet ökar distalt.
Lieberkhünska kryptor
Körtlar som sträcker sig ner mellan två villi till lamina muscularis mucosae
Brunnerska körtlar
Finns bara i duodenum. Mukösa körtlar i submukosan, vilkas sekret innehåller muciner och vätekarbonatjoner.
Solitärfolliklar
Enstaka lymffolliklar i mukosa/submukosa
Plexus myentericus
Nervplexa mellan stratum cirkulare och longitudinare. Ses som större uppklarningar i strukturen
Plexus submucosus
Nervplexa under lamina muscularis mucosae. Något mindre och mer mörkt färgad än plexus myentericus.
Plicae circulares
Stora slemhinneväck som omfattar både mukosa och submukosa
Jejunum
Villi är som mest fingerlika och som längst.
- Enskiktat cylindriskt epitel
- Mikrovilli
- Bägarceller
- Villi
- Lieberkünska kryptor
- Lamina propria
- Lamina muscularis mucosae
- Plexus submucosus
- Mukosa
- Submukosa
- Plica circulares (mer distalt)
- Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
- Plexus myentericus
- Tunica adventitia alt serosa
Ileum
Plicae circulares och villi förekommer i mindre utsträckning. Antalet bägarceller har ökat och peyerska plaque kan ses.
- Enskiktat cylindriskt epitel
- Mikrovilli
- Bägarceller
- Villi
- Lieberkünska kryptor
- Lamina propria
- Peyerska plaque
- Lamina muscularis mucosae
- Mukosa
- Plexus submucosus
- Submukosa
- Plica circulares (mer distalt)
- Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
- Plexus myentericus
- Tunica adventitia alt serosa
Peyerska plaque
Ansamlingar av lymffolliklar basalt i mukosan. De bildar nästan som sekundär och primär lymfatisk vävnad.
Appendix vermiformis
Mycket lymfoid vävnad ner även i submukosan. Villi saknas och lamina muscularis mucosae är svår att urskilja.
- Enskiktat cylindriskt epitel
- Mikrovilli
- Bägarceller
- Lieberkünska kryptor
- Lamina propria
- Lamina muscularis mucosae
- Plexus submucosus
- Mukosa
- Lymfoidvävnad, lymffolliklar
- Submukosa
- Plica circulares (mer distalt)
- Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
- Plexus myentericus
- Tunica adventitia alt serosa
Kolon
Saknar villi och har bara Lieberkühnska kryptor i mukosa. Stora mängder bägarceller i kryptorna. Strtum longitudinare är uppdelat i tre stråk, taeniae coli, med tunnare partier mellan.
- Enskiktat cylindriskt epitel
- Mikrovilli
- Bägarceller
- Lieberkünska kryptor
- Lamina propria
- Lamina muscularis mucosae
- Plexus submucosus
- Mukosa
- Submukosa
- Plica circulares
- Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
- Plexus myentericus
- Tunica adventitia alt serosa
Lever
Kroppens största körtel. Kan delas in i klassiska leverlobuli.
- Klassisk leverlobulus
- Periportalfält
- Centralven
- Arteria hepatica-gren
- Vena porta-gren
- Gallgångsgren
- Leversträngar
- Kupfferceller
Klassisk leverlobulus
En sexkantig struktur i levern med centralven i mitten och periportalfält (optimalt) i varje hörn. I en sådan rinner blodet mot centrum och galla rinner åt motsatta hållet.
Periportalfält
Finns i hörnen av en leverlobuli och består av en arteria hepatica-gren, en vena porta-gren och en gallgångsgren.
Arteria hepatica-gren
Del av periportalfält
Vena porta-gren
Del av periportalfält
Gallgångsgren
Del av periportalfält
Centralven
Den blodledare som blodet tömmer i efter att det har filtrerats genom leverns sinusoider. Centralvenens blod hamnar till slut i vena hepatica via venae hepaticae.
Leversträngar
Strängar av hepatocyter i leverlobulus
Kupfferceller
Leverns makrofager
Gallblåsan
Finns vid leverns undersida. Insidan täcks av ett mikrovilliförsett enskiktat cylinderepitel. Muscularis kommer direkt efter mukosa, därefter bindvävslager.
- Gallblåsans mukosa
- Muscularis
Gallblåsans mukosa
Ytepitel och lamina propria. Kraftigt veckad vid låg fyllnadsgrad men veckning minskar avsevärt då den fylls upp. Den veckade mukosan kan ses som villi-liknande utskott. Lamina propria utgörs av bindväv, rikligt med små blodkärl och immunologiska celler. Finns även direkt under ytepitelet vid basen av vecken men är mycket tunt i preparatet.
Muscularis
Glatt muskulatur i flera riktningar i gallblåsan. Saknar tydlig lageruppdelning.
Pankreas
Innehåller både exokrin och endokrin körtelvävnad. Omges av en tunn bindvävskapsel som skickar in bindvävsstråk och delar upp körteln i lober. Exokrin del är 98 %.
- Serösa ändstycken
- Utförsgångar
- Langerhanska öar
Langerhanska öar
Endokrina strukturen i pancreas som ligger insprängda mellan de exokrina ändstyckena.
