Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Histologi EoN > Histologi > Flashcards

Histologi Flashcards

1
Q

Vad är definitionen på exokrina körtlar?

A

De består av körtelepitel som bildar ett sekret med en sammansättning som skiljer sig från plasma och extracellulärvätska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ändstycke

A

Där körtelepitelcellerna är samlade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Utförsgång

A

Där det bildade sekretet leds till kroppsytan och elektrolytinnehållet modifieras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Parenkym

A

Ändstycken och utförsgångar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Stroma

A

Blodkärl, bindväv, nerver etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Unicellulära, intraepiteliala körtlar

A

Den enklaste typen av exokrina körtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Bägarceller

A

En unicellulär intraepitelial körtel. Finns insprängda i ex mag-tarmkanalens enskiktade cylinderepitel. Deras innehåll av slemsubstanser (muciner) gör att de i vanliga hematoxylin-eosinfärgningar färgas dåligt och syns som rundade mycket ljusa celler som ligger insprängda i epitelet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Multicellulära intraepiteliala körtlar

A

Exempelvis Littrés körtlars i uretras epitel. Saknar i princip utförsgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Merokrina körtlar

A

Karaktäriseras av ett ändstycke som bildar en produkt som lagras i form av granula apikalt i cytoplasman. Kan vara både serös och mukös.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Serösa körtlar

A

Vattningt sekret som kan innehålla olika enzymer och elektrolyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Mukösa körtlar

A

Sekretet innehåller muciner (slembildande och glykosylerande proteiner) och blir visköst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sekretgranula

A

Syns ofta i serösa ändstycken och blir lite korniga i cytoplasman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Serösa ändstycken

A

Cellkärnan är rund och ligger i de nedre delarna av cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Glandula parotis

A

Har många serösa ändstycken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Mukösa ändstycken

A

Sekretgranulan är dåligt avgränsad i cytoplasman och ser mer “tom” ut. Cellkärnorna är ofta tillplattade och ligger tryckta mot basalmembranet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Glandula sublingualis

A

Mukösa ändstycken rikligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Glandula submandibularis

A

Få mukösa ändstycken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Seromukösa ändstycken

A

De serösa cellerna ses som en halvmånformad struktur efter ena kanten (Gianuzzis halvmåne) pga att de mukösa cellerna sväller mer och pressar ut se serösa cellerna mot kanten. Normalt ligger de blandat i körtelepitelet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Larynx

A

Ett ställe vars slemhinna har seromukösa körtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Apokrina körtlar

A

Bildar sekret genom att granula ansamlas apikalt, varefter de avsnörs och utsöndras med den apikala delen av cytoplasman. Ses i lakterande bröstkörtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Myoepiteliala celler

A

Celler som ligger mellan ändstycken och omkringliggande basalmembran i apokrina körtlar. De har en kontraktil förmåga och hjälper troligen till att föra körtelprodukten i riktning mot lumen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Holokrina körtlar

A

Utsöndrar ett sekret i form av avstötta, döda celler. Exempelvis talgkörtlar som får ett ljust skummigt utseende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Tungan

A

Utmärks på “avstånd” av sina muskellager i tre riktningar. Munhålans slemhinna består mestadels av flerskiktat oförhornat skivepitel. På tungans ovansida finns olika papiller

  • Papillal filiformis
  • Papilla circumvallata
  • Smaklökar
  • von Ebners körtel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Papilla filiformis

A

På tungans främre del. Spetsiga, klädda med förhornat epitel och riktade mot svalget för att föra födan i rätt riktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Papilla circumvallata

A

På tungans bakre del. Stora runda papiller som omges av en “vallgrav”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Smaklökar

A

Finns i vallgravens epitel runt papilla circumvallata. Ser ut som garnnystan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

von Ebners körtel

A

I anslutning till papilla circumvallatas vallgrav i vilken denna serösa körtel tömmer sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Tanden

A
  • Emalj
  • Pulpa
  • Peridontalligament
  • Cement
  • Cementocyter
  • Gingiva
  • Ameloblaster
  • Odontoblaster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Emalj

A

Bekläder tanden. Kan bara se i fetala tandpreparat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Dentin

A

Uppbyggt av kollagena kalcifierade trådar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Pulpan

A

I mitten av tanden med odontoblaster, bindväv, blodkärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Peridontalligament

A

Det ligament som fäster tanden i benet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Cement

A

En struktur som sitter i direkt koppling till dentinet och som ser ut som kompakt benväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Cementocyter

A

cellerna i cement

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Gingiva

A

Tandköttet, den slemhinna med flerskiktat delvis förhornat skivepitel och underliggande bindväv som ligger intill tanden.

36
Q

Ameloblaster

A

Producerar emalj och existerar endast under tandbildningen. De återfinns apikalt om den nybildade emaljen.

37
Q

Odontoblaster

A

Ses under tandbildningen på gränsen mellan dentin och pulpa. Producerar dentin och har cytoplasmatiska utskott in i dentinet. Odontoblaster bekläder också väggarna i pulpan hos den vuxna tanden. Deras cytoplasmatiska utskott löper in delvis i dentinet och ger upphov till de stråk som syns i dentinet i den vuxna tanden.

38
Q

Esofagus

A

Har esofagala körtlar i submucosa

  • Flerskiktat oförhornat skivepitel
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis mucosae
  • Mukosa
  • Submukosa
  • Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale.
  • Tunica adventitia alt serosa
39
Q

Flerskiktat oförhornat skivepitel

A

Epitelet i esofagus. Epitelet utsätts för mycket slitage och är därför relativt tjockt

40
Q

Lamina propria

A

Ett tunt lager bindväv under epitelet

41
Q

Lamina muscularis mucosae

A

Ett tunt lager glatt muskulatur som begränsar lamina propria. Kommer i tarmen ge mucosan en viss tonus så att den alltid kommer i kontakt med innehållet i lumen och ger mucosan individuell rörlighet.

42
Q

Mukosa

A
  • Epitel
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis mucosae
43
Q

Submucosa

A

Lager med lucker bindväv, kärl och nervceller under muscularis.

44
Q

Tunica muscularis

A

Det yttre muskellagret, de ingående lagren tillsammans.

45
Q

Stratum circulare

A

Det inre cirkulära muskellagret i tunica muscularis

46
Q

Stratum longitudinale

A

Det yttre längsgående muskellagret i tunica muscularis. I colon är denna uppdelad i tre strängar, taeniae coli.

47
Q

Tunica adventitia

A

Ett lager lucker bindväv utanför tunica muscularis som förankrar de intratorakala och retroperitoneala delarna av mag-tarmkanalen mot omgivande strukturer.

48
Q

Serosa

A

Det yttre lager i de rörliga delarna i mag-tarmkanalen. De är beklädda med ett enkelt lager platta celler: mesotel, bukhinnans viscerala blad.

49
Q

Cardia

A

Ser en tydlig epitelövergång i där esofagus ansluter till magsäcken, till ett enskiktat mucin-producerande cylinderepitel. Finns också mukösa körtlar i lamina propria (i längdsnitt ser de ut som tuber och i tvärsnitt som sekretoriska ändstycken)

  • Enskiktat cylindriskt epitel
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis mucosae
  • Mukosa
  • Submukosa
  • Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale.
  • Tunica adventitia alt serosa
  • Foveolae gastricae (gastric pits)
50
Q

Foveolae gastricae (gastric pits)

A

Fördjupningar i ventrikelmukosan

51
Q

Fundus

A
  • Enskiktat cylindriskt epitel
  • Gastric pits
  • Funduskörtlar
  • Huvudceller
  • Parietalceller
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis mucosae
  • Mukosa
  • Submukosa
  • Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale. Som i andra delar av magsäcken kan ett tredje tvärgående lager ibland urskiljas
  • Tunica adventitia alt serosa
52
Q

Funduskörtlar

A

Tubulära strukturer som går ner genom mucosan. Tre till su tubulära körtlar går ihop innan de når lumen och tömmer sig sedan i botten av en jämförelse kort gastric pit.

53
Q

Huvudceller

A

Celler med grå cytoplasma i funduskörtlar. Producerar pepsinogen.

54
Q

Parietalceller

A

Celler liknande stekta ägg i funduskörtlar. Producerar saltsyra.

55
Q

Pylorus

A

Har djupa gastric pits med korta slingrande pyloruskörtlar under.

  • Enskiktat cylindriskt epitel
  • Gastric pits
  • Pyloruskörtlar
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis mucosae
  • Mukosa
  • Submukosa
  • Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale. Som i andra delar av magsäcken kan ett tredje tvärgående lager ibland urskiljas
  • Tunica adventitia alt serosa
56
Q

Duodenum

A

Övergången från pylorus syns genom det kraftigt förtunnade muskellagret och pyloruskörtlarna försvinner för att ersättas av mukosautskott.

  • Enskiktat cylindriskt epitel
  • Mikrovilli
  • Bägarceller
  • Villi
  • Lieberkünska kryptor
  • Panethceller
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis mucosae
  • Plexus submucosus
  • Mukosa
  • Solitärfolliklar
  • Submukosa
  • Brunnerska körtlar
  • Plica circulares (mer distalt)
  • Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
  • Plexus myentericus
  • Tunica adventitia alt serosa
57
Q

Pyloruskörtlar

A

Körtlar i lamina propria i pylorus

58
Q

Villi

A

Mukosautskott som har en kärna av lamina propria med bindväv och kärl, beklätt med enskiktat cylinderepitel

59
Q

Mikrovilli

A

Små utskott på epitelet som ökar tarmens absorptionsyta

60
Q

Bägarceller

A

Ljusare runda celler i det cylindriska epitelet i tarmen, antalet ökar distalt.

61
Q

Lieberkhünska kryptor

A

Körtlar som sträcker sig ner mellan två villi till lamina muscularis mucosae

62
Q

Brunnerska körtlar

A

Finns bara i duodenum. Mukösa körtlar i submukosan, vilkas sekret innehåller muciner och vätekarbonatjoner.

63
Q

Solitärfolliklar

A

Enstaka lymffolliklar i mukosa/submukosa

64
Q

Plexus myentericus

A

Nervplexa mellan stratum cirkulare och longitudinare. Ses som större uppklarningar i strukturen

65
Q

Plexus submucosus

A

Nervplexa under lamina muscularis mucosae. Något mindre och mer mörkt färgad än plexus myentericus.

66
Q

Plicae circulares

A

Stora slemhinneväck som omfattar både mukosa och submukosa

67
Q

Jejunum

A

Villi är som mest fingerlika och som längst.

  • Enskiktat cylindriskt epitel
  • Mikrovilli
  • Bägarceller
  • Villi
  • Lieberkünska kryptor
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis mucosae
  • Plexus submucosus
  • Mukosa
  • Submukosa
  • Plica circulares (mer distalt)
  • Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
  • Plexus myentericus
  • Tunica adventitia alt serosa
68
Q

Ileum

A

Plicae circulares och villi förekommer i mindre utsträckning. Antalet bägarceller har ökat och peyerska plaque kan ses.

  • Enskiktat cylindriskt epitel
  • Mikrovilli
  • Bägarceller
  • Villi
  • Lieberkünska kryptor
  • Lamina propria
  • Peyerska plaque
  • Lamina muscularis mucosae
  • Mukosa
  • Plexus submucosus
  • Submukosa
  • Plica circulares (mer distalt)
  • Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
  • Plexus myentericus
  • Tunica adventitia alt serosa
69
Q

Peyerska plaque

A

Ansamlingar av lymffolliklar basalt i mukosan. De bildar nästan som sekundär och primär lymfatisk vävnad.

70
Q

Appendix vermiformis

A

Mycket lymfoid vävnad ner även i submukosan. Villi saknas och lamina muscularis mucosae är svår att urskilja.

  • Enskiktat cylindriskt epitel
  • Mikrovilli
  • Bägarceller
  • Lieberkünska kryptor
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis mucosae
  • Plexus submucosus
  • Mukosa
  • Lymfoidvävnad, lymffolliklar
  • Submukosa
  • Plica circulares (mer distalt)
  • Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
  • Plexus myentericus
  • Tunica adventitia alt serosa
71
Q

Kolon

A

Saknar villi och har bara Lieberkühnska kryptor i mukosa. Stora mängder bägarceller i kryptorna. Strtum longitudinare är uppdelat i tre stråk, taeniae coli, med tunnare partier mellan.

  • Enskiktat cylindriskt epitel
  • Mikrovilli
  • Bägarceller
  • Lieberkünska kryptor
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis mucosae
  • Plexus submucosus
  • Mukosa
  • Submukosa
  • Plica circulares
  • Tunica muscularis - stratum circulare och stratum longitudinale
  • Plexus myentericus
  • Tunica adventitia alt serosa
72
Q

Lever

A

Kroppens största körtel. Kan delas in i klassiska leverlobuli.

  • Klassisk leverlobulus
  • Periportalfält
  • Centralven
  • Arteria hepatica-gren
  • Vena porta-gren
  • Gallgångsgren
  • Leversträngar
  • Kupfferceller
73
Q

Klassisk leverlobulus

A

En sexkantig struktur i levern med centralven i mitten och periportalfält (optimalt) i varje hörn. I en sådan rinner blodet mot centrum och galla rinner åt motsatta hållet.

74
Q

Periportalfält

A

Finns i hörnen av en leverlobuli och består av en arteria hepatica-gren, en vena porta-gren och en gallgångsgren.

75
Q

Arteria hepatica-gren

A

Del av periportalfält

76
Q

Vena porta-gren

A

Del av periportalfält

77
Q

Gallgångsgren

A

Del av periportalfält

78
Q

Centralven

A

Den blodledare som blodet tömmer i efter att det har filtrerats genom leverns sinusoider. Centralvenens blod hamnar till slut i vena hepatica via venae hepaticae.

79
Q

Leversträngar

A

Strängar av hepatocyter i leverlobulus

80
Q

Kupfferceller

A

Leverns makrofager

81
Q

Gallblåsan

A

Finns vid leverns undersida. Insidan täcks av ett mikrovilliförsett enskiktat cylinderepitel. Muscularis kommer direkt efter mukosa, därefter bindvävslager.

  • Gallblåsans mukosa
  • Muscularis
82
Q

Gallblåsans mukosa

A

Ytepitel och lamina propria. Kraftigt veckad vid låg fyllnadsgrad men veckning minskar avsevärt då den fylls upp. Den veckade mukosan kan ses som villi-liknande utskott. Lamina propria utgörs av bindväv, rikligt med små blodkärl och immunologiska celler. Finns även direkt under ytepitelet vid basen av vecken men är mycket tunt i preparatet.

83
Q

Muscularis

A

Glatt muskulatur i flera riktningar i gallblåsan. Saknar tydlig lageruppdelning.

84
Q

Pankreas

A

Innehåller både exokrin och endokrin körtelvävnad. Omges av en tunn bindvävskapsel som skickar in bindvävsstråk och delar upp körteln i lober. Exokrin del är 98 %.

  • Serösa ändstycken
  • Utförsgångar
  • Langerhanska öar
85
Q

Langerhanska öar

A

Endokrina strukturen i pancreas som ligger insprängda mellan de exokrina ändstyckena.

Histologi EoN (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions