Hår Flashcards
Hårets första tillväxtfas
Anagen. Håret har kontakt med proteiner och kan vara upp till 6 år.
Hårets andra växtfas
Katagen. Håret släpper ifrån huden men har fortfarande kontakt. Kan vara upp till några veckor
Hårets tredje fas
Telogenfas. Håret vilofas då växandet har helt slutat. Håret börjar röra sig ut för att sedan lossna helt. Varar upp till ca 3 månader.
Imbricate
Människans kutikula mönster
Kutikula
Hårets första och yttersta lager, består av överlappande lager som kan identifiera arter.
Cortex
Finns innanför kutikulan och där visas pigmentet.
Medulla
Något vissa hårstrån har. Kan vara fullständig, fragmenterad och frånvarande
Epitelvävnader
Finns på kroppens ytor, så som huden, slemhinnor och i munnen. Cellerna ligger tätt ihop på ett basalmembran. Epitelceller skyddar andra vävnader och organ
Stödjevävnader
Skyddar, stödjer och håller ihop kroppen. Bindväv, fettväv, broskvävnad och benvävnad som består av ganska få celler. Grundsubstans bestämmer hårdhet.
Bindväv
Bindväv innehåller mycket fibrer som gör vävnaden både stark och elastisk. Bindväv finns till exempel i underhuden samt i senor och i ledband.
Fettvävnad
Fettvävnad innehåller många celler. Cellerna kan fyllas med fettdroppar och på det sättet lagra energi som kroppen kan behöva. Fettvävnad finns bland annat i underhuden och gör att värmen inte försvinner ut ur kroppen. Olika organ i buken skyddas också av fettvävnad.
Broskvävnad
Broskvävnad är både hållfast och böjlig. Vävnaden täcker bland annat ledernas ytor och gör dem mer tåliga. Broskvävnad finns också i luftrören och mellan kotorna i ryggraden.
benvävnad
Benvävnad bygger upp vårt skelett. Vävnaden innehåller mycket kalciumkristaller. Det gör den hård och mycket stark.
nervvävnad
Nervvävnaden innehåller nervceller och så kallade gliaceller. Nervceller kan bilda nervsignaler. Nervsignalerna leds vidare till andra nervceller eller till olika muskler. På det sättet skickas information mellan hjärnan och olika delar av kroppen.
Muskelvävnad
består av tre olika typer, hjärtmuskler, skelettmuskler och glatt muskler. Cellerna i muskelvävnaden är långa. De kallas för muskelfibrer. Muskeln blir kortare när muskelfibrerna drar ihop sig. Då uppstår kraft och rörelse.