Hållbar utveckling Flashcards
Vilken var den vanligaste orsaken till minskad biologisk mångfald för 200 år sedan? Vilken är den viktigaste orsaken idag? Vilken är troligen den viktigaste orsaken om 50–100 år?
För 200 år sedan: Införsel av nya arter i ett område
Idag: Markanvändning
I framtiden: Klimatförändringar
Naturkapital
Naturkapital beskriver värdet av naturtillgångar. Naturkapital kan delas upp i icke förnybara naturresurser, förnybara naturresurser och ekosystemtjänster.
Ekosystemtjänst
Ekologiska tjänster är funktioner och processer i ekosystemen som vi utnyttjar exempelvis pollination, fotosyntes och våtmarkers vattenrening
Förnybar naturresurs
Förnybara resurser är resurser som nybildas inom överblickbar tid som till exempel ved och fisk.
Ekologiskt fotavtryck
Ekologiskt fotavtryck kallas den landyta som en människa använder för att förse sig med bland annat mat, kläder och bränsle samt för att ta hand om avfall och utsläpp. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på hur mycket vi påverkar miljön genom vårt sätt att leva.
Hur tror man att jordens ursprungliga atmosfär var sammansatt?
Forskare tror att atmosfären ursprungligen var en blandning av koldioxid, kväve och vattenånga. Kanske innehöll den även metan och ammoniak men det är mer osäkert.
Hur har atmosfären förändrats under jordens historia?
Koldioxidhalten har bland annat minskat till följd av att fotosyntetiserande organismer utvecklats,
samtidigt har syrgashalten ökat. En del av syret har sedan bildat ozon. Livet på jorden har påverkat och påverkats av atmosfärens sammansättning.
Vilken kan nyttan vara med att identifiera olika ekosystemtjänster när man planerar för ett ekologiskt hållbart samhälle?
Man får ett tydligare underlag för att diskutera vilka områden och naturtyper som är viktiga att bevara i ett område, genom att identifiera vilka tjänster de står för.
I vissa fall kanske ekosystemtjänsten gör att det planerade projektet blir billigare, till exempel genom att man slipper bygga ett dyrt reningsverk i stället för att utnyttja naturliga våtmarker.
I andra fall kanske man kommer fram till att viktiga kulturella tjänster behöver bevaras, även om det medför en högre kostnad för projektet.
Det bildas koldioxid både när man använder biobränslen och fossila bränslen. Trots det anser man att biobränslen inte bidrar till växthuseffekten. Förklara orsaken till detta.
Genom fotosyntesen binder växter lika mycket koldioxid när de tillväxer som de senare avger vid förbränning. Koldioxidhalten i luften ökar inte om nyplanteringen är lika stor som avverkningen. När fossila bränslen förbränns frigörs koldioxid som växter tog upp för flera hundra miljoner år sedan. Resultatet blir ett nettotillskott av koldioxid.
Diskutera med vilken rätt vi i den rika världen kan ställa krav på fattiga länder att begränsa sin användning av fossila bränslen för att minska koldioxidutsläppen.
Den största delen av koldioxidutsläppen till atmosfären har de rika länderna orsakat när de utvecklats under de senaste århundradena. Därför kan det vara svårt att argumentera för att fattiga länder inte ska ha samma möjlighet till tillväxt.
Beskriv några konsekvenser av eutrofieringen av sjöar.
Eutrofieringen leder till syrefria bottnar där de flesta djur försvinner. Det leder också̊ till att sjöar och våtmarker växer igen och omvandlas till landsmiljöer. På så sätt försvinner många viktiga ekosystemtjänster, eftersom våtmarker reglerar vattenflöden och renar vatten.
Vilka faktorer medverkar till att Östersjön är ett känsligt innanhav?
De grunda förbindelserna ut mot öppna havet ger en långsam vattenomsättning. Skillnaden i densitet mellan salt- och sötvatten försvårar vattenutbytet mellan yt- och bottenvatten. Låg vattentemperatur leder till att föroreningar bryts ner långsammare än i varmare hav.
Organismsamhället är artfattigt till följd av den låga salthalten. Många arter lever på̊ gränsen av sitt utbredningsområde och är känsliga för ytterligare påfrestningar
Övergödningen av Östersjön leder till förändringar i artsamhället.
På vilket sätt drabbas torsken?
Övergödning leder till ökad växt- och algproduktion. När dessa ska brytas ner åtgår syrgas. När syrgasen tar slut bildar bakterier giftigt svavelväte. Vid de djup som torskäggen utvecklas i Östersjön har förekomst av svavelväte blivit allt vanligare vilket hotar torskens reproduktion.
Varför ökar antalet bottendjur på grunda bottnar medan det minskar på stora djup?
På grunda bottnar ökar antalet bottendjur till följd av att den ökade produktionen i ytvattnet leder till att mer mat (döda organismer) faller till botten. På större djup orsakar det ökade nerfallet av döda organismer att syrgashalten minskar när de så småningom ska brytas ner. Djurlivet utarmas när syrgashalten minskar och giftigt svavelväte bildas.
Varför blir det fler fintrådiga alger medan blåstången minskar i antal?
Fintrådiga alger tar snabbt och effektivt upp närsalter. I övergödda områden kan fintrådiga alger täcka blåstången, vilket leder till minskad fotosyntes och minskad tillväxt. Den försvagade blåstången får svårare att försvara sig mot växtätare, exempelvis mindre kräftdjur.
Förklara varför organismer i näringsfattiga sjöar som regel har högre halter av miljögifter än organismer i näringsrika sjöar.
Ju mer biomassa det finns i en sjö desto mindre miljögifter upptas av varje enskild individ, gifterna ”späds ut” på fler organismer. När dessa dör och faller ner till botten så följer miljögifterna med och bäddas in i bottensedimenten.
Diskutera vilka skäl det finns för att bevara den biologiska mångfalden.
Man brukar dela upp orsakerna till att bevara den biologiska mångfalden i tre kategorier. Den första är att den är till nytta för oss. Den andra handlar om att vi bör bevara mångfalden på̊ grund av estetiska och kulturella skäl. Till den tredje kategorin hör etiska och moraliska skäl.
Vad menas med begreppet resiliens?
Resiliens är förmågan hos ett ekosystem att möta förändringar och störningar – t.ex. stormar, bränder och föroreningar – utan att övergå till ett annat tillstånd. Ett ekosystem med hög resiliens möjliggör återuppbyggnad och förnyelse efter en störning.
Hur sker bioackumulation och biomagnifikation av miljögifter? Vilka är skillnaderna mellan de två processerna?
Bioackumulation innebär att halten miljögifter ökar i organismer eftersom de är svårnedbrytbara och tas upp fortare än de kan utsöndra eller bryta ned dem.
Bioackumulation leder till biomagnifikation.
Biomagnifikation innebär att koncentrationen av miljögifterna i organismer ökar uppåt i näringskedjorna trots att biomassan minskar eftersom samma mängd miljögift fördelas på̊ en mindre mängd biomassa.
Diskutera tänkbara orsaker till den kraftisa befolkningsökningen på jorden
Medicinska framsteg har medfört minskad barnadödlighet.
Hygieniska förbättringar har lett till minskad smittspridning.
Effektivare jordbruk och fiske har ökat tillgången på föda. Betydelsen av dessa
och andra faktorer varierar i olika regioner och länder.
Varför tror man att det dröjer till mitten av detta sekel innan ozonskiktet har återhämtat sig?
Det beror på att freoner och andra ozonnerbrytande ämnen är långlivade. Det tar dessutom lång tid för dessa ämnen att transporteras upp till ozonskiktet.
Under lång tid framöver kommer därför halterna av ozonnedbrytande ämnen vara hög i stratosfären.
Förklara vad som menas med det onda och det goda ozonet
Ozon i troposfären (den nedre delen av atmosfären) förorsakar bland annat lungskador och växtskador. Därför kallas troposfäriskt ozon för det ”onda” ozonet.
I stratosfären absorberar ozonmolekyler en del av solens ultravioletta strålar och minskar därmed risken för att vi ska drabbas av exempelvis hudcancer och gråstarr. Ibland kallas därför det stratosfäriska ozonet för det ”goda” ozonet. Det är dock samma kemiska förening av tre syreatomer i båda fallen. Det är var i atmosfären som ozonmolekylen förekommer som avgör om den är ”ond” eller ”god”.
De allvarligaste miljöskadorna orsakade av försurande utsläpp finns i barrskogsområdena i mellersta Europa och i norderuopeiska sjöar och vattendrag. Vad är orsaken till att dessa områden har drabbats så hårt?
Höga halter av försurande ämnen i luft och nederbörd påverkar inte sjöarna i mellersta Europa så mycket eftersom de ligger i områden med lättvittrade kalkrika bergarter som inte är så försurningskänsliga. De höga halterna av försurande ämnen drabbar däremot barrskogen i dessa områden. Även om halterna
av försurande ämnen i luft och nederbörd är lägre i Nordeuropa drabbas sjöar och vattendrag eftersom de ligger i områden som är försurningskänsliga
Förklara varför träd som växer i skogskanter drabbas hårdare av försurningsskador än träd längre in i skogen
Träd som växer i skogskanter träffas av mer försurande gaser, så kallad torrdeposition. Blad och barr påverkas av gaserna. Men även marken drabbas när nederbörden träffar trädet och reagerar med sura ämnen på sin väg till marken
