H Flashcards

1
Q

Inre och yttre kategorier:

A

Inre kategorier är tex uppdelningen mellan klient och socialarbetare, skiljer från medlemmar i organisationen och icke medlemmar
Yttre kategorier är övergripande samhällsstrukturer och kategoriseringar, vem som har makt och tolkningsföreträde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Valbara och tvingade kategorier:

A

Valbara - femenist eller folkpartiets
Tvingade - hemlös, missbrukare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Dikotomier :

A

Motsatapar- man och kvinna, svart och vit, ung och gammal och allt där i mellan är gråzoner, att vara emellan ett dikotomt rubbar strukturen och grunderna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Stereotypifiering:

A

Innebär att bli begränsad till det personen förutsätts och antas vara

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hållande (objektrelationsteorin)

A

Hur väl den Primära omsorgspersonen kan möta upp med processerna hos barnet, finnas där för barnet och hjälpa till att ta hand om barnets känslor, fysiskt och psykiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kleins Objektrelationsteori:

A

Teori växt från från Freuds. Barnet dela upp verkligheten i delobjekt- Teori menar på att förmågan att bygga upp inre föreställningar har vi med oss barndomen och utvecklar denna förmåga hela livet, man kan få återfall till tidigare utvecklingsstadier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Bowly Anknytningsteori:

A

Finns anknytningsmönster som tyder på när ett barn är tryggt. Det blir ledsen när den blir ledsen. BBIC barnets behov i centrum. Att barnet kan komma till trygga familjehem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Splittring:

A

del av objektsrelationteori: Vi delar upp vår föreställning om objektet i goda och onda för att hantera en sak i taget för att få kontroll och stabilisera den inre världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Projektion:

A

Del av objektsrelationteori där ett beteende som handlar om att vi lägger över jobbiga känslor och attityder på en annan människa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Projektion identifikation:

A

Får man ett bemötande från omgivningen som om den vore elak kan personen till slut känna sig elak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Interjektion:

A

Del av objektsrelationteori som är en psykiskt process som handlar om att vi tar in egenskaper från andra och gör dem till en del av oss. Tex barn snappar upp dåliga sidor hos en vuxen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Inre konflikter (psykoanalysen):

A

Konflikter mellan barnets behov/önskningar och föräldrarnas krav kan leda till störningar hos det vuxna barnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Strange situation (anknytningsteori):

A

Om en mamma lämnade och kom tillbaka och barnet kunde återgå till leken - trygg anknytning. Otrygg anknytning- fortsätter med leken och ignorerar föräldern vid återförening. Otrygg ambivalent - förtvivlad vid lämning och svår tröstad vid återförening. Desorganiserad - motstridiga impulser och växlande fokus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Klass:

A

Är en konstruktion som vi skapar och upprätthåller med stereotypa bilder och föreställningen om grupper. Är en tillhörighet som blir en del av vår identitet. Något som vi även tilldelas. Klass bidrar till öka ojämlikheten i könen, skillnad på kvinna o kvinna om dem är i olika klasser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Konfliktperspektivet:

A

Samhället präglas av konflikter, spänning och splittring. Sociala problem finns för att resurserna, ekonomi och maktförhållanden är ojämlika. Därmed orättvis fördelning från start. Sociala problem skulle minskas om nationalisterna bidrog mer till samhället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Inre arbetsmodeller

A

i samband med att barnets kognitiva förmåga ökar utvecklar barnet föreställningar om sig själv i relation till de viktigaste närstående. Dessa föreställningar får sedan stor betydelse för utvecklingen av relationer till andra vuxna eller jämnåriga. För att de inre arbetsmodellerna ska vara till nytta krävs det att de har god överensstämmelse med verkligheten. Det kan bli problem om barnet har negativa upplevelser med sina närmsta omvårdnadspersoner.

17
Q

Utvecklingsekologiska teorin

A

Teori om mänsklig utveckling, olika utveckling i olika sammanhang i samspel och interaktion men olika omgivningsfaktorer.

18
Q

Skyddsfaktorer

A

Nära kompisar, bra kopplingar till skolan, tryggt hem, kan hantera känslor

19
Q

Riskfaktorer

A

Skilsmässa, otryggt hem, missbruk, dödsfall

20
Q

Resilience

A

motståndskraft, en egenskap hos individen, förstärks i skyddsfaktorer och minskar i riskfaktorer.

21
Q

KASAM

A

Känsla av sammanhang. Individens motståndsstyrka i form av jagstyrka, kulturell tillhörighet, socialt stöd och materiella resurser. Vi tilldelas vissa förutsättningar. Känna sig begriplig och meningsfull. Individens förmåga att att hantera stress och ångest. Begriplighet, känslan att det som händer är begripligt. Hanterbarhet, resurser som behövs för att hantera tillvaron. Meningsfullhet, delaktig och vill engagera sig i utmaningar.

22
Q

Stämplingteorin (Interaktionism)

A

När personer ses som problematiska och avvikande i negativ mening finns risk att individen börjar stämpla sig själv

23
Q

Outsiderkarriär (Interaktionism)

A

När personen börjar göra exempelvis kriminella grejer

24
Q

Outsiderhabitus (Interaktionism)

A

Som man tolkar sig själv och hur man ser på världen. Habitus är förkroppsligat och kan inte tänkas bort, utan det är i grunden för alla tankar och kännandet inför världen. Tex att alltid lösa problem med våld

25
Q

Symbolisk interaktionism

A
26
Q

Interaktionism

A

talar om att människors identitet skapas i relation till andra människor. Vi tolkar symboler själva.

27
Q

spegeljaget (Emotionssociologiskt perspektiv )

A

hur vi förstår oss själva genom andra, föreställning om den andres bedömning och självkänsla.

28
Q

förlägenhet (Emotionssociologiskt perspektiv )

A

syftar till känslan när individen känner sig avvisad eller otillräcklig

29
Q

internaliseringsprocess (Emotionssociologiskt perspektiv )

A

Individens ideal är en avspegling av samhällets ideal som överförs från föräldern via internaliseringsprocess. Om individen upplever sitt beteende som avvikande skapas en klyfta mellan beteende och idealet samt mellan en själv och grupp idealet, skapar hot mot sociala band.

30
Q

Konstruktiv skam vs Destruktiv skam (Emotionssociologiskt perspektiv)

A

KS: varnar oss från att skada sociala band och förhindrar att sätta individen eller andra i pinsamma situationer.
DS: innebär att man kan bli arg eller skämmas för att man skäms. Exempelvis om en utsätts för hån eller förödmjukelser. Kan leda till aggressivitet och psykisk ohälsa.

31
Q

Skamfrihet vs Skamlös (Emotionssociologiskt perspektiv )

A

SF: känna skam men samtidigt befriad från känslor som är plågsamma
SL: samvetslös. Är destruktiv och manipulativ. Sätter sig själv först. Lider egentligen av djup skam men inser inte det.

32
Q

Fysiologisk fas vs Kognitivafas (Emotionssociologiskt perspektiv )

A

FF: tillfällig blockering av tankeförmåga, kognitiv chock. Intresse och glädje stängs av.
KF: ingriper tankar och minnen av tidigare liknande upplevelser. Ifrågasätter individens förmåga och självförtroende. Tankar om värdelöshet och vilja sjunka under jorden. Önskningar och fruktan för närhet.

33
Q

Skammenskompass (Emotionssociologiskt perspektiv )

A

När den kognitiva chocken släpps behövs ett beslut tas. att så emot skammen eller undvika den. Finns fyra olika steg genom skammens kompass. 1. Tillbakadragande - Vända blicken, vilja försvinna. 2. Attack mot självet - Minska eget värde, bli undergiven, vara alla till lags, utanför. 3. Undandragande - skammen blir så plågsam att den måste undvikas för att inte ska självbilden, överdriven kontroll, jaga beundran hos andra. 4. Attack till andra - Verbal form eller fysisk, skammen leder till underlägsenhet, måste upprätthålla genom våld, hån etc

34
Q

Me & I

A

Me - socialt styrd, kontrollerat och självmedvetenhet.
I - obestämd och impulsivs, individen utanför en social kontext, ger utrymme för indiviualiska särdrag