Gruppsykologi Flashcards
Vad är en grupp?
Medlemmarna (minst tre) samspelar för att nå ett mål eller utföra en uppgift. Individer som har något gemensamt - vi står inte bara bredvid varandra och ska ta samma buss - det behövs något mer.
Olika typer av grupper?
Primärgrupp - sekundärgrupp
Referensgrupp
Vi-grupp - dom-grupp
Informell grupp - formell grupp
Vad är primärgrupp?
Varaktiga små grupper med nära personliga relationer. Utgör ett sammanhang som är viktigt för identitet och överlevnad. Exempel: familj.
Vad är sekundärgrupp?
Större avstånd mellan individen och de andra, men gruppen kan ändå vara betydelsefull - direkt eller indirekt. Exempel: Arbetsgrupp, idrottslag. Sekundärgrupper utgår från ett gemensamt syfte eller intresse.
Vad är referensgrupp?
Kan ses som en norm för den egna identiteten. En referensgrupp representerar mycket av det en person vill eftersträva, en människas agerande och självuppfattning kan förstås utifrån hennes strävan att närma sig eller tillhöra en eller flera referensgrupper. Val av umgänge, kläder, fritidsvanor och livsstil utgör markörer för denna referensgrupps tillhörighet.
Vad är vi-grupp - dom-grupp?
“Dom-gruppen” är viktig för att definiera “vi-gruppen” eftersom dess medlemmar uppfattas som annorlunda. Är varandras motsatser. Kan bli negativt - vi pratar om “dom”. Motsättningarna mellan vi och dom leder till att den egna gruppen stärks med hjälp av skvaller, rykten och fördomar om den andra gruppen.
Vad är informell grupp?
Den bildas spontant. Det kan t.ex. vara när vi började vår utbildning och grupperade oss tillsammans. De bildas utifrån samhörighet och/eller gemensamma intressen (man söker sig till varandra av egen fri vilja).
Vad är formell grupp?
En arbetsgrupp är ett exempel på en formell grupp. Formella grupper har ett bestämt och ofta uttalat syfte. Regler, rutiner och vanligen ett formellt ledarskap. Man har i regel inte valt varandra för att man gillar varandra.
Fem viktiga ingredienser (för en grupp) och vad de innebär
- Uppgift/mål: En grupp behöver ha en uppgift eller ett mål. Uppgiften/målet kan för ett kärlekspar t.ex. vara att bilda familj.
- Samspel/närhet: En grupp behöver integrera med varandra och känna samspel och närhet, annars kan gruppen tyna bort.
- Historia: Att man fungerar över tid. Att ha en historia tillsammans gör skillnad för hur starka banden blir. Om man är en grupp för en kort period kanske man har kul under tiden men det blir inte så mycket mer än så.
- Urskiljbarhet: Om inte andra kan se oss som en grupp kanske vi inte är en grupp?
- Ledarskap: Kan vara både informellt/formellt. Målet är att både det informella och formella ledarskapet drar åt samma håll.
Vad innebär metaforen “Gruppen som en marknad”?
Behaviorismens metafor - innebär att gruppen ska vara “lönsam” = ge maximalt utbyte till så låg kostnad som möjligt. Bygger alltså på tanken att människan gör det hon belönas för. När vi gör något och antingen blir direkt bestraffade för det eller att det vi gör inte får någon effekt, då kommer vi sluta göra det. Om jag drar skämt i en grupp och de övriga skrattar, då kommer jag fortsätta dra det skämtet - det lönar sig.
Homans utbytesteori är en del av behaviorismen och enligt Homan menar att en grupp kan liknas vid en marknad där alla försöker få så stort utbyte som möjligt. Medlemmarna i en grupp kontrollerar varandras beteende genom att övervaka balansen mellan kostnader/insatser och belöningar/vinster. För att en grupp överhuvudtaget ska kunna bildas måste alltså individen kunna förvänta sig någon form av belöning.
Uriel Foa utvecklade Homans utbytesteori och pratade om den sociala resursteorin, förklara denna!
Handlar om en rättvis fördelning av “allt” som kan överföras från en individ till en annan, från grupp till grupp osv och detta är indelat i:
- Kärlek
- Status
- Information
- Pengar
- Varor
- Tjänster
Den rättvisa fördelningen kan ske med utgångspunkt ur likhet, behov, merit osv. Likhet handlar om att alla ska få lika mycket, pratar man om pengar handlar det om att det ska vara jämställt. Behov handlar om vem/vilka som behöver det mest (t.ex. socialbidrag och bostadsbidrag). Tittar man på kärlek kan det handla om att föräldrar behöver fördela sin kärlek på sitt nyfödda barn och ett syskon. Den abstrakta kärleken kan vara jämnt fördelad, men det nyfödda barnet kommer behöva mer konkret kärlek (omhändertagande). Merit handlar om att den som presterar mer får mer.
De olika delarna nämnda ovan har olika betydelse. Pengar betyder t.ex. inte så mycket, om jag får 100 kr av två olika personer är pengarna ändå värda lika mycket. Kärlek ligger högt upp, det spelar roll vem som kramar mig.
Vad innebär metaforen “gruppen som en spegel”?
Cooley - spegeljaget: När vi möter andra människor eller tänker på dem speglar vi oss i deras reaktioner. Vi gör något och tittar på hur de andra tolkar beteendet. Vi lär oss och förstår hur vi själva uppfattas genom att titta på andras gensvar. Vi behöver gruppen för att spegla oss.
Mead: Samspelet med andra föregår vårt medvetande; för att vi ska få en bild av oss själva, en identitet, måste vi först ha en omgivning att spegla oss i. När det lilla barnet föds, föds det utan medvetenhet om sig själv som en idivid. Detta lär sig barnet i mötet med andra människor. Mead tog också upp språkets betydelse, vi behöver ord utifrån för att kunna sätta ord på hur vi känner. Exempel: Ett barn slår sig, en vuxen säger “oj är du ledsen för att du slog dig?” - då kommer barnet lära sig orden och kopplingen mellan ord och känsla.
Vad innebär metaforen “gruppen som ett fält”?
Lewins fältteori: Orsak-verkan, dragningskrafter mm. I gruppen finns spänningsfält och det kommer dra i mig som individ från olika håll. Jag har min familj som en dragkraft/spänningsfält där jag befinner mig, men jag har också mitt jobb som drar mig åt andra hållet där jag behöver vara på ett annat sätt. Vi behöver hitta en balans. Lewin menade att vi inte kan förstå en människa om vi inte vet något om det sociala sammanhang hon lever i, individer måste studeras i sitt sociala sammanhang.
Vad innebär metaforen “gruppen som ett system”?
Systemteori ser gruppen som ett öppet system, den är inte låst eller stängd utan öppen och kan påverkas. Människor tar på sig olika roller i detta system och de ska fungera tillsammans (båteffekt - om alla sitter på samma ställe kommer det luta). Enligt systemteorin finns inga enkla orsakssamband, man får väga in olika saker för att förstå varför ett händelseförlopp blev som det blev. Det är som en vinkling på fältteorin och fokus ligger på att individerna är en del av helheten.
Vad innebär metaforen “gruppen som det omedvetnas teater”?
Mycket fokus på det omedvetna (Freud). Det pågår mycket där, om jag t.ex. ska prata inför människor kan jag vara medveten om att jag inte tycker om att prata inför folk, det omedvetna handlar mer om “varför tycker jag inte om att prata inför folk?”. Det kan finnas annat som ligger bakom exempelvis det som hänt i din primär-eller sekundärgrupp. Om jag blir provocerad utan att förstå varför kan det alltså ligga något i det som påminner om något jag varit med om. Detta kommer påverka beteendet i grupper, exempel: Du känner dig trygg med att ta på dig en ledarroll, när du kommer in i en ny grupp får Hans ledarrollen vilket gör att du blir besviken. Du är medveten om att du blir besviken men du kanske inte är medveten om varför du gärna vill ha ledarrollen.
Vad innebär gruppen som existentiell hemvist?
En grupp är en helhet som är något annat än summan av sina medlemmar. När flera individer ska dela på livsrymden i en grupp och möjligheten till feedback begränsas med tilltagande storlek, aktiveras ett visst mått av energi och i mer stressade lägen ångest. För att hantera detta förenas medlemmarna i olika bakåtgående strategier såsom splitting, introjektion, projektion och projektiv identifikation. Detta kommer påverka gruppens struktur, vissa individer får speciella roller i gruppen som ett resultat av dessa strategier.
Vad är introjektion?
Införlivande av andras egenskaper/beteenden. Exempel: Barnet som tar över föräldrarnas egenskaper, vi kan också ta med oss saker från våra idoler eller nära vänner. Vi plockar upp andras beteenden. Vi har också en förmåga att introjicera onda objekt, t.ex. ett barn som i samband med föräldrarnas skilsmässa känner skuld för att hen ser sig som orsak till skilsmässan, “det var nog för att jag var så dum”, detta för att rädda den rena bilden av föräldrarna som goda och kärleksfulla.
Vad innebär projektion?
Förläggande av egna egenskaper/beteenden hos andra. Exempel: Förälskelse, den som är föremål för de starka känslor man får kommer beskrivas som en människa utan brister. Vi kommer också rikta oönskade aspekter av vårt eget jag mot en annan person eller grupp. Istället för att t.ex. erkänna bristande kunskap eller egen ilska ser vi dessa egenskaper i omgivningen som beskylls för att vara inkompetent eller aggressiv. Vi projicerar också goda och idealiserade egenskaper på andra vilket leder till att vår världsbild blir mer angenäm.
Vad innebär projektiv identifikation?
Komplettering av projektion - att (omedvetet) acceptera den andres bild av en själv. Om man projicerar sin ilska på sin chef kommer inte denne bli annorlunda, men vid projektiv identifikation ingår ytterligare ett moment än att vi bara lägger ut det vi bär inom oss på någon annan - det kommer krypa under skinnet på mottagaren. Den eller de som projicerar får mottagaren att känna sig träffad och agera i enlighet med projektionen.
Vilka coping-strategier finns?
Problemfokuserad coping
Emotionsfokuserad coping
Undvikande coping
Vad är problemfokuserad coping?
Fokus på att åtgärda problemet. Vad är det som sätter käppar i hjulet för mig? Det är ett effektivt sätt att försöka identifiera problemet. I livet möter vi saker hela tiden och vi kommer inte kunna påverka allt - men det kommer alltid finnas saker som är svåra att hantera. Så länge man har fokus på att åtgärda problemet verkar det som att man kan hantera det ganska bra, sen är det såklart skillnad på problem och problem - vissa är lättare att hantera än andra.
Vad är emotionsfokuserad coping?
Fokus på att hantera känslorna. Om man inte kan lösa problemet kan man försöka hantera sina känslor. Man kan vara arg över att något inte blev som man ville men om det inte är ett så stort problem kan man skälla en stund och sedan gå vidare. Det svåra är när känslorna tar över och man får en känsla av hjälplöshet, om man då bara fokuserar på att hantera känslorna kanske man tappar fokus på problemet - inte särskilt konstruktivt. Det är dock viktigt att hantera känslorna för att kunna bli mer problemorienterad.
