Grundläggande mekanismer & diagnostik vid diabetes mellitus Flashcards

1
Q

Vilka är diagnoskriterierna för diabetes mellitus 1?

A
  1. Fastande p-glukos >/= 7
  2. OGTT > 11,1 venöst eller >12,2 kapillärt
  3. HbA1c >/= 48 (prediabetes 42-48)

Diabetesdiagnos:

  • Symtom + 1 eller 2
  • 3 + 1 eller 2
  • Nedsatt OGTT eller förhöjt fasteglukos = prediabetes
  • HbA1c 42-48 = prediabetes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är OGTT?

A

Oralt glukostoleranstest

Pat får äta 75 gram socker, tar p-glukos eller 2 timmar, ska då ha återgått till normala nivåer pga insulin. Om inte -> diabetes eller prediab.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför kan infektion visa “förhöjda” glukosvärden?

A

Orsakar stress i kroppen -> kortisol och NA/A utsöndras. Dessa har hämmande effekter på insulin samt ökar glukoneogenes -> höjt blodsocker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid Typ 1 diabetes?

A
  • Polyuri
  • Polydipsi
  • Polyfagi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad skiljer typ 1- resp. typ 2- diabetes?

A

TYP 1:

  • Unga
  • Polyuri, polydipsi, viktnedgång
  • Suddig syn
  • Låg C-peptid
  • Autoimmun destruktion av de insulinproducerande betacellerna i pankreas
    • Ingen endogen insulinproduktion
    • Antikroppar: GAD, IA-1, Zn
  • Ej genetiskt (bara lite?)
  • God insulinkänslighet
  • Buksmärta - ketoacidos

TYP 2:

  • Vuxna
  • Insulinresistens & relativ insulinbrist
  • Hög C-peptid
  • Sällan ketoacidos pga finns endogen insulinproduktion
  • Ej antikroppar
  • Förstör ej betacellerna, blir successivt uttröttade
  • Mycket genetik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är LADA?

A

Late Autoimmune Diabetes in Adults

  • Ser ut som typ 2 i början
  • Har antikroppar: GAD, IA-2
  • Är en typ 1 diabetes, med långsamt insjuknande
  • 5-10 % av typ 2-diabetes diagnoserna, behöver insulinbehandling.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är MODY?

A

Mature Onset Diabetes of the Young

  • Diabetes före 25 års ålder
  • Autosomal dominant:
    • Minst 14 former identifierade med olika mut på olika kromosomer
  • Inga antikroppar
  • “Lätt” diabetes, har ej insulinresistens, bara nedsatt insulinfrisättning.
  • Behandling: livsstilsförändring, SU, en del behöver insulin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är MODY 2?

A
  • Har mutation i GCK-genen: glukokinas, denna omvandlar glukos till glukos 6-fosfat, finns i bl.a. pankreas.
  • Om GCK ej fungerar kommer celler ej svara på förhöjda glukosnivåer, GCK verkar således som en sensor - pga svarar på glukosnivåer.
  • Betaceller kommer alltså inte kunna “svara/reagera” på förhöjda glukosnivåer, pga den bristande funktionen hos GCK.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är C-peptid? Varför tar vi dessa prover?

A

Håller ihop A och B-delen i pre-pro-insulin, och proinsulin. När Insulin klyvs till dess mogna form kommer c-peptid klyvas av.

Därför är C-peptid ett bra mått på insulinproduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är “honeymoon”-perioden vid typ 1 diabetes?

A
  • Det ses efter initierad insulinbehandling.
  • Patienter som är i insulinbehov och ges insulin kommer få betaceller att utsöndra sitt sista insulin (kan då vila sig). När denna insulinmängd är slut har de slut på det endogena insulinet - insulinberoende.
  • När C-peptid inte hittas är det insulinbehandling som gäller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser behandlingstrappan ut för T2D?

A
  1. Livsstilsförändring
  2. Blodsockersänkande tablett - metformin
  3. Kombination av flera tabletter + GLP-1-agonist/SGLT
  4. Basinsulin + tabl. + ev. GLP-1agonist/SGLT
  5. Flerdos insulin + tabl. + GLP-1agonist/SGLT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är Metformin för behandling?

A

Behandling vid T2D

  • Minskar glukosprod. i levern och ökar glukosupptag i skelettmuskel.
    • Genom aktivering av AMP-aktiverat proteinkinas
  • Stimulerar GLP-1-utsöndring (en inkretin) -> ökar känslighet för insulin och stimulerar insulinproduktion
  • Ger viss viktnedgång, men ger fr.a. ökad insulinkänslighet
  • Ger inte hypoglykemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kontraindikationer för metforminbehandling?

A

Lever- eller njurinsuff.

Uttorkning och diabetes kan ge laktatacidoser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är SU (Sulfonylurea)?

A

“Insulinsekretagoger”

  • SU frisätter insulin från betaceller, granulerna är redan fyllda med insulin - SU stimulerar deras frisättning
    • Fuseringen mellan membranen sker dock bara när det finns en viss insulinproduktion
  • SU: binder och stänger av den läckande K+-kanalen -> depol -> Ca2+ inflöde -> fusering av membran & frisättning av insulin!
  • Kan ge hypoglykemi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är Glitazoner (PPAR)?

A
  • Binder till receptorer i fettväv, lever coh adipocyter
  • Minskar TAG och ökad HDL-C
  • Minskar glukosfrisättning från levern, ökar glukosupptag i myocyter och adipocyter
  • Stimulerar ej insulinfrisättning
  • Sänker CRP

Kan ge vätskeretention och ökad fetma (subkutant)

17
Q

GLP-1?

A

En inkretin som utsöndras från tarmen i samband med måltid.

  • Ger fördröjning av ventrikeltömning
  • Hämmar glukagonsekretion från alfaceller
  • Leverns glukosprod. hämmas
18
Q

Varför DPP4-hämmare?

A

Ex. sitagliptin.

DPP4 är ett exopeptidas som ansvarar för klyvning av peptider, bl.a. inkretiner.

Behandling med DPP4-hämmare ger fler aktiva inkretiner -> positiv effekt vid T2D.

Bra: få biverkningar, mindre kostnad än GLP1-agonister, kan användas vid nedsatt njurfunktion

19
Q

Hur och var sker renalt återupptag av glukos?

A

Via “Natrium-glukos-co-transportör”: SGLT2 och SGLT1

  • 90 % sker via SGLT2 i proximala tubuli
  • 10 % sker via SGLT1
20
Q

Vad händer om vi hämmar SGLT2?

A
  • Minskat återupptag av glukos
  • Leder till glukosutsöndring & osmotisk diures
  • Effektiv för att sänka blodsocker

Glukoset sekreras istället för att reabsorberas.

21
Q

LM-behandling vid T2D hyperglykemi?

A
  • Metformin
  • SU
  • SGLT2-hämmare (jardiance)
  • DPP4-hämmare (får ökade mängder aktiva inkretiner)
  • GLP-1-analog (inkretin)
  • Nattinsulin
22
Q

Hur ser lagringsformen av insulin ut?

A

Det lagras i granule:

  • Insulin ligger i en kristallstruktur - hexamer som binds samman av två zinkatomer
  • Det gör att insulin förblir olösligt så länge dess låga pH inte rubbas
  • Det låga pH:et upprätthålls genom en ATP-driven protonpump
23
Q

Vad händer när insulin frisätts från granule?

A
  1. Betacellen får sekretorisk signal, ex. glukos
  2. K+ kanal stängs av -> depol -> ca2+ inflöde
  3. Granule rör sig mot plasmamenbranet
  4. Sammansmälter genom att VAMP kommer i kontakt med syntaxin och SNAP-25
  5. Insulinkristaller kommer i kontakt med ECV som har högre pH
  6. Insulin-hexameren med zink komplex upplöses
  7. Insulin verkar i monomer form
  8. Insulin binder till IR -> tyrosinkinas -> fosforylerar IRS1
24
Q

Hur ser den immunologiska reaktionen ut för T1DM?

A

betaceller förstörs genom selektiv destruktion, sker från t-celler som undvikit negativ selektion. Öarnas storlek minskar pga cellerna förtvinar -> ger högt p-glukos men lågt insulin. TAG kommer då genomgå lipolys för att FFA ska användas som energi -> risk för ketoacidos och hyperkalemi i periferin (kompenserar för höga H+ nivåer ute i blodet).

  1. APC presenterar för CD4+
  2. IL-12-produktion
  3. Th1 differentiering
  4. Utsöndrar IL-12, IFNgamma
    1. Ger också antikroppsproduktion
  5. Kommer då utsöndra IL-1, -6 och TNFa, lysosomala enzymer, komplementproteiner och ROS -> ger vävnadsskada
  6. Vävnadsskadan -> endotel läcker -> immunceller rekr. -> ödem, rodnad och värmeökning.
  7. CD8+ T-celler aktiveras också, utsöndrar perforin och granzymer -> porformation -> granzymer når cellen -> betaceller går i apoptos
25
Q
A
26
Q

Vilka autoantikroppar kan finnas vid T1DM?

A
  • KA: öcellsantikroppar
  • IA2: tyrosinfosfat-antikroppar
  • IAA: insulinantikroppar
  • GAD: dekarboxylasantikroppar
  • ZNT8: zinktransportör i betacellen (vitkigt för att hålla fast insulinstrukturen)
27
Q

Vad är Ketoacidos? Varför kan det uppstå vid T1DM?

A
  • Insulinbrist -> kan inte tillgodogöra oss glukoset
    • Insulin verkar även lipolys-hämmande, och ökar lipogenesen.
  • Ökad lipolys och FFA-utsläpp pga vi behöver energi.
    • Acetoacetat och betahydroxibutyrat bildas -> ger lågt pH.
  • Når levern -> kommer börja producera ketonkroppar
    • -> ketonemi
  • Hyperglykemin extraherar vätska och elektrolyter från det intracellulära rummet, fr.a. K+
    • Leder till hypovolemi pga njuren kommer genomföra “osmotisk diures”. Njuren upplever att den har mycket hög osmolalitet -> kommer vilja späda ut urinen, drar med sig vätska.
    • Vid nedsatt njurfunktion -> hyperosmolalitet
28
Q
A
29
Q

Direkt- och kortverkande insuliner kallas även för…

A

Måltidsinsuliner. Vid måltid har vi en “akut insulinfrisättning”, försöker efterlikna det.

30
Q

vad är mixinsuliner?

A

Både direkt- och kortverkande effekter.

Kan fördelas procentuellt.

31
Q

Långverkande insuliner?

A

Håller kurvan platt och rak så långt det går.

32
Q

Vad är AGE, och vad är dess effekter?

A

AGE = advanced glycation end products

  • Resultat av icke-enzymatiska reaktioner: glukos-härledda intracellulära prekursorer reagerar med aminogrupper hos IC- eller EC-proteiner
  • AGE binder till RAGE som uttrycks på flertal celler: inflammatoriska celler (T-celler, mø), endotel, vaskulära muskelceller. -> verkar proinflammatoriskt.
  • Frisättning av proinfl. cytokiner och tillväxtfaktorer
  • verkar prokoagulant
  • ROS-generering
  • proliferation av vSMC
  • AGE kan även korslänka proteiner -> gör att de inte går att bli av med: ex. LDL -> ökad risk för ateroskleros.
    • Albumin kan fångas upp, och då fastna i kapillärer -> basalmembranen i kärl förtjockas ex. i glomerulus, retina, hud, skelettmuskulatur
      • Kallas för mikroangiopati
      • Förtjockningen är dock “svag” och gör att barriären fungerar sämre -> ökat läckage.
33
Q

Varför kan man se minskade glutationnivåer vid T1DM?

A

Belastning i polyolsignalvägar (när glukos omvandlas till fruktos):

  1. Nerver, linser, RBC, njurar är oberoende av insulin för sitt glukosupptag
  2. Då kommer hyperglykemin -> förhöjda intracellulära glukosnivåer
  3. Glukos metaboliseras till polyoler via aldose reduktas
  4. Blir så småningom till fruktos
  5. Reaktionen kräver NADPH, därför minskar NADPH-nivåer till följd av hyperglykemin
  6. NADPH behövs för glutation
  7. Glutation minskar -> oxidativ stress -> diabetic neuropathy
34
Q

Varför aktiveras PKC?

A

Ökade nivåer av DAG ->

  • verkar hämmande på insulinreceptorns tyrosinkinasförmåga.
  • den intracellulära sign.kaskaden kan ej ske
  • proangiogena och profibrinogena molkyler bildas: endotelin-1 och fibrinogen