Grundläggande Kemi Och Cellen Flashcards
Vad har hänt med en atom blivit en jon
En atom kan ta emot eller ge bort elektroner för att få full oktett (åtta elektroner iyttersta skalet, ädelgasstruktur) och då blir atomen till en jon. En jon har positiv eller negativ laddning eftersom antalet protoner och elektroner är olika
Vilka är de tre viktigaste/vanligaste kemiska bindningarna av atomer
Jonbindning, opolär/polär kovalent bindning och Vätebindning
Vilka oorganiska föreningar/molekyler har vi i kroppen och vad har de för funktion
Syre (O) : Används för celldelning
Kol (C) : Alla organiska molekyler i kroppen innehåller kol. Kol finns även i koldioxid vilket vi andas ut.
Väte (H) : Transporterar näringsämnen, tar bort avfall, smörjer organ, leder och reglerar kroppstemperaturen. Även en viktig del vid energiproduktion och användning
Kväve (N) : Finns i proteiner, nukleinsyror och andra organiska molekyler. (finns även i lungorna)
Vilka organiska föreningar/molekyler har vi i kroppen, hur är de uppbyggda och vad har de för funktion
Kolhydrater – Uppbyggda av
Monosackarider: glukos, fruktos, galaktos.
Disackarider: sackaros, laktos.
Polysackarider: glykogen, stärkelse.
Funktion: Ger kroppen energi för att kunna producera t.ex ATP
Lipider (Fetter) – Uppbyggda av glycerol och fettsyramolekyler.
Fosfolipider (bygger upp cellmembran)
Triglycerider (energikälla & lagringsform)
Steroider (bildar steroidhormoner + finns i cellmembran)
Funktion: Skyddar kroppens inre organ samt agerar värmeisolerande
Protein – Uppbyggda av aminosyror och polypeptider, det finns ca 100 000 olika sorter. Funktion: Transportör, byggmaterial, försvar mot infektioner mm
Vad är ATP och vad har vi för nytta av det?
Alla funktioner i kroppen styrs av ATP och cellen dör utan ATP, agerar som cellernas energihantering och ämnesomsättning.
Ge en beskrivning av begreppet pH
pH är en skala vilken kan beskriva lösningar i surhetsgrad.
Neutralt = 7
Basiskt = (8-14) kan ta upp vätejoner
Surt = (0-6) kan avge vätejoner
Ämnen i blodet som kan dämpa pH-förändringar
Kolsyra-vätekarbonat
Hemoglobin
Plasmaproteiner
Vätefosfatsystemet
Beskriv plasmamembranets uppbyggnad och funktioner
En barriär som separerar Cytoplasman från extracellulärvätskan, består av ett dubbelt lager av fosfolipider och har proteiner som transporterar vattenlösliga ämne in i och ut ur cellen och fungerar som mottagare (receptorer), enzymer som katalyserar kemiska reaktioner, (ofta) proteiner som binder samman grannceller och/eller förankrar celler till omgivningen
Beskriv vilka olika organeller som finns i en typisk cell
Erhåller ett eget lipidmembran runt om sig. Mitokondrierna, det endoplasmatiska retiklet (ER),
golgiapparaten, lysosomerna, peroxisomerna och cellkärnan
Beskriv den genetiska koden och varför den är viktig
Koden beskriver hur en sekvens av nukleotid-baser i en DNA-molekyl eller RNA-molekyl skall översättas till en sekvens av aminosyror i ett protein. Utan den genetiska koden skulle celler inte kunna göra de proteiner som är nödvändiga för livet
Beskriv proteinsyntesen från DNA till färdigt protein
- Genetisk information
överförs från DNA till pre-
mRNA, detta kallas transkription - Pre-mRNA ombildas till
färdigt mRNA - mRNA transporteras ut från
kärnan till ribosomerna - På ribosomerna fungerar
mRNA som en mall där
sekvensen i mRNA översätts
till sekvensen av aminosyror
i proteinet, vilket kallas
translation.
Beskriv processerna cellulär diffusion och osmos samt deras roll i fysiologiska system
Osmos är diffusion av vatten genom ett semipermiabelt membran och sker för att koncentrationen av vatten i kroppen ska utjämnas
Beskriv de olika transportmekanismerna som cellen använder sig av
- Enkel (fri) diffusion: fettlösliga ämnen, steroidhormoner, fettsyror, syre
och koldioxid. - Diffusion genom jonkanaler: joner, små vattenlösliga molekyler, vatten
- Transport med hjälp av transportproteiner: glukos, aminosyror, viss joner. (Kallas också faciliterad diffusion)
- Exocytos och endocytos:
En speciell form för aktiv transport där större material (proteiner, partiklar, celler) går in och ut genom cellmembranet i vesikler
Förklara membranpotentialen. Hur uppstår den och vad har den för betydelse
I alla celler finns normalt en elektrisk spänningsskillnad mellan cytosolen
och extracellulärvätskan, denna kallas membranpotential
•Cellers insida är mer negativt laddad jämfört med utsidan (kallas vilomembranpotential)
• Förändring i membranpotentialen fungerar som elektriska signaler t.ex.
nervimpulser och de elektriska impulser som utlöser muskelkontraktioner
• Aktionspotential- plötslig förändring av membranpotentialen
Beskriv apoptos och nekros
Apoteos: Cellen krymper och fragmenterad (Naturlig kontrollerad celldöd)
Nekros: Cellen sväller och spricker (Okontrollerad celldöd)
Beskriv hur celler kan nybildas i kroppen
Proliferation = celldelning
Stamceller = kan ge de flesta cellerna Differentiering = cell blir mogen och redo för att bli en viss cell (ofta levercell, muskelcell med mera)
- Somatiska celler genomgår mitos, könsceller genomgår meios
Beskriv epitelvävnad (typer, funktion, sammansättning
Enskiktat plattepitel
(skivepitel), Enskiktat kubiskt epitel, Enskiktat cylinderepitel, Flerskiktat plattepitel (skivepitel), Övergångsepitel
Funktion och sammansättning: Fungerar som ett skydd av inre och yttre organ. Cellerna i en vävnad hålls samman av proteinfibrer i det extracellulära rummet
mellan cellerna.
Tre typer av starkare sammankopplingar finns:
Desmosomer finns i princip i alla vävnadstyper. Är särskilt starka och ökar
vävnadens förmåga att tåla fysisk påfrestning. T.ex. i huden, hjärtmuskeln och
i livmodern.
Täta cellförbindelser, tight junctions, bildar en nästan ogenomtränglig barriär
mellan cellerna. Finns särskilt mellan celler som är specialiserade för
ämnestransport, t.ex. tarmepitelceller, celler i testiklarna och i njurarnas
kanalsystem.
Öppna cellförbindelser, gap junctions, är stora kanaler som förbinder två grannceller
med varandra och ger en direkt förbindelse mellan cellernas cytosol. Finns t.ex. I glatt
muskulatur och mellan hjärtmuskelceller.
Beskriv bind/stödjevävnad (typer, funktion, sammansättning
Fyra huvudtyper: fibrös bindväv, broskvävnad, benvävnad och fettväv.
Sammanfogar, förankrar, stödjer och skyddar kroppens olika delar och ger organ form och styrka.
(Grundsubstans mellan cellerna kallas
grundsubstans eller extracellulär matrix Stödjevävnad innehåller ofta rikt med blodkärl (undantag finns))
Beskriv flytande vävnad (typer, funktion, sammansättning)
Blod och lymfa (röda och vita blodkroppar och plasma):
Transporterar syre och koldioxid, skyddar oss från infektioner och att ser till att blodet levrar sig om vi råkar ut för en blödning.
Beskriv muskelvävnad (typer, funktion, sammansättning)
Tre huvudtyper: Skelettmuskulatur, Hjärtmuskulatur, Glatt muskulatur.
Ger stöd till skelettet och skyddar inre organ, Kan vara viljestyrda eller icke-viljestyrda, Har ofta många mitokondrier, Aktin (tunna filament) och myosin (tjocka filament) är viktiga strukturer.
Beskriv när vävnad (typer, funktion, sammansättning)
Består av nervceller, neuroner, och
gliaceller (stödjeceller)
Skickar och tar emot signaler från och till kroppens sinnen och olika delar.
Nervceller består av en cellkropp, soma,
och utskott, axoner och dendriter. Dendriterna för information till soma och
axonet för ut information från soma. Gliaceller har till uppgift att stödja
nervcellerna samt isolera de från varandra (Det finns ca 10 ggr fler gliaceller än
nervceller)
Beskriv de tre huvudtyperna av kontakter som finns mellan cell-cell eller cell-extracellulärmatrix matrix matrix matrixmatrix samt ange deras funktioner
-Desosomer, finns i de flesta vävnadstyper. Kopplar ihop cellerna som med en sytråd, gör vävnaden flexibel (finns bland annat i hjärtat och livmodern)
-Tight junctions, finns i vävnadstyper där det behöver vara väldigt tätt och olika partiklar inte ska kunna komma in eller ut genom väggarna (finns bland annat i tarmarna)
-Gap junctions, finns i vävnader där det kan behövas skickas saker mellan cellerna. Det finns små ”kanaler” där saker kan skickas vilket gör att cellerna kan kommunicera snabbt
Vilka viktiga delar ingår i ATP produktionen
Glykolysen: Sker i cellernas cytoplasma, En glukosmolekyl spjälkas stegvis till 2 Pyruvatmolekyler, Inte beroende av tillgång till syre (O2), Ger 2 ATP per glukosmolekyl
Citronsyracykeln: Sker i cellernas mitokondrier, Stegvisa reaktioner med många steg efter varandra, Beroende av tillgång till syre (O2), ger 2 ATP
Elektrontransportkjedjan:elekttrontransportkedjan ger 34 ATP
Aminosyror är molekyler som kan kopplas samman och då bildar de större molekyler som kallas
Proteiner
Vad har hänt med en natriumatom när den blivit en natriumjon
Den har lämnat ifrån sig en elektron
Vi vill upprätthålla ett neutralt pH på de flesta ställe i kroppen och i blodet så är det pH 7,4. Har vi fått fler eller färre fria vätejoner om pH i blodet sjunker till 7,2?
Fler
I alla aminosyror som bygger upp protein ingår grundämnena kol, väte och syre men också alltid ett annat grundämne, vilket?
Kväve
Vad innebär det när en cell genomgår differentiering?
Den specialiserar sig och mognar
Vad kallas den molekyl som är lagringsform för kolhydrater i vår kropp?
Glykogen
Vad händer i processen som kallas transkription?
DNA skrivs av till mRNA
Vatten flyttas över cellmembran via
Osmos
Vad är en desmosom?
En typ av cell-cell-koppling
I vilken typ av vävnad finns neuronen och gliacellerna?
Närvvävnad
Vad kallas den vävnad som bekläder kroppens ytor utanpå och inuti?
Epitelvävnad
Ge exempel på någon stödjevävnad/bindvävnad?
Ben och brosk
Vilken typ av muskelvävnad kan viljestyras?
Skelettmuskulatur
Vilka typer av muskelvävnad kan inte styras av vilja
Glatt muskulatur och hjärtmuskulatur
Beskriv enzymer
Enzymer är katalysatorer som finns i celler
,genom att kontrollera enzymernas produktion och aktivitet kan
kroppen styra och samordna de kemiska reaktioner som håller oss vid
liv
