Grundläggande del 2 Antiken Flashcards
Varför gick romarriket under?
Romarriket gick under av flera skäl, inklusive inre splittring och yttre hot.
Inre problem som korruption, politisk instabilitet och ekonomiska problem försvagade riket.
Yttre problem som innefattade hot från invasioner och attacker av barbariska stammar, som vandalerna och visigoterna, försvagade Romarrikets militära styrka och kontroll över sitt territorium.
Dessa faktorer kombinerades för att leda till kollapsen av Romarriket.
Ge exempel på arv från antiken
- Demokrati: Konceptet med demokrati, där folket har möjlighet att delta i politiska beslut, härstammar från det antika Grekland, särskilt Athen.
- Romersk rättsordning: Romarrikets rättssystem och principen om att alla är lika inför lagen har påverkat många moderna rättssystem runt om i världen.
- Arkitektur: Antika grekiska och romerska byggnadsstilar har påverkat arkitekturen över hela världen, med kolonner, valv och amfiteatrar som fortfarande är synliga i dagens byggnader.
- Språk: Latin, som talades i Romarriket, har lämnat sitt avtryck genom sitt inflytande på många moderna språk, inklusive engelska, franska, spanska och italienska.
- Filosofi och vetenskap: Antika filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles har bidragit till utvecklingen av filosofi och vetenskap, och deras idéer fortsätter att påverka vårt tänkande i dag.
Genom dessa och många andra bidrag har antikens kulturer lämnat ett varaktigt arv som fortfarande påverkar vårt samhälle och vår kultur i dag.
Hur och varför gick Rom från stadsstat till republik och slutligen till kejsardöme?
Rom gick från en stadsstat till en republik genom att ge mer makt till folket genom valda ledare och ett system av lagar.
Senare, på grund av politisk instabilitet, korruption och inre konflikter, utvecklades Rom till ett kejsardöme. Detta skedde när Julius Caesar tog makten och blev Romarrikets förste kejsare.
Kejsardömet fortsatte sedan med efterföljande kejsare som Augustus och senare kejsare.
Många romare trodde att en stark ledare var nödvändig för att hålla samman det stora riket och för att säkra stabilitet och fred.
Förklara och ge exempel på hellenism.
Hellenismen var en period efter Alexander den stores erövringar då grekisk kultur spreds över stora delar av Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien.
Det var en tid av kulturellt utbyte och samarbete mellan greker och andra kulturer.
Exempel inkluderar staden Alexandria i Egypten, som blev ett centrum för kunskap och kultur, och spridningen av grekisk konst och filosofi i regionen.
Vad innebär maktdelning och medborgarskap och varför ville grekerna ha detta?
Maktdelning innebär att makten i ett samhälle är uppdelad mellan olika grenar eller institutioner, såsom lagstiftande, verkställande och dömande, för att förhindra att en enda person eller grupp får för mycket makt.
Medborgarskap innebär att en person har rättigheter och skyldigheter inom ett visst samhälle eller land.
Grekerna ville ha maktdelning och medborgarskap för att undvika en alltför stark centralmakt och för att ge medborgarna en känsla av delaktighet i beslutsfattandet och skydd av sina rättigheter. Detta hjälpte till att förhindra att en enda person eller grupp blev för dominerande och att samhället kunde fungera mer rättvist och effektivt.
Vilka likheter kan lyftas fram mellan en modern demokrati och den atenska demokratin samt den romerska republiken?
1.Medborgardeltagande: Alla tre systemen innebar att medborgarna hade möjlighet att delta i politiska beslut, antingen genom att rösta eller genom att vara aktiva inom politiken.
- Maktdelning: Trots olika former av maktdelning, försökte alla tre systemen att undvika att en enda person eller grupp fick för mycket makt, även om det skedde på olika sätt.
- Styrning genom representanter: I både den moderna demokratin och den romerska republiken valde medborgarna representanter för att representera deras intressen och fatta beslut på deras vägnar.
Vilka skillnader kan lyftas fram mellan en modern demokrati och den atenska demokratin samt den romerska republiken?
- Medborgarskap: I den atenska demokratin var medborgarskapet begränsat till fria män som var födda i staden, medan både den moderna demokratin och den romerska republiken inkluderade fler medborgare, även om det fanns vissa begränsningar.
- Storlek: Atenska demokratin var begränsad till en enda stad, medan den romerska republiken styrde över ett större territorium och den moderna demokratin omfattar hela länder eller regioner.
- Maktdelningens form: Maktdelningen var organiserad på olika sätt i de olika systemen, där den moderna demokratin tenderar att ha en tydligare uppdelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande grenar, medan den atenska demokratin och den romerska republiken hade olika former av maktdelning.
