Grundläggande del 2 Flashcards
Jordens historia brukar delas upp i fyra tidsåldrar. Vilka?
Jordens historia delas upp i fyra tidsåldrar. De kallas för urtid, forntid, medeltid och nutid.
Urtiden är den absolut längsta perioden.
(OBS! Tänk på att inte förväxla medeltid och forntid med de tidsåldrar som finns i människans historia).
När blir det en ny tidsålder i jordens historia?
När det blir en ny tidsålder betyder det att något avgörande har hänt.
Till exempel börjar forntiden med en explosion av nya arter och slutar med att väldigt många arter dör.
Berätta om Urtiden (Prekambrium)
Urtiden börjar med jordens födelse för 4600 miljoner år sedan - till för 540 miljoner år sedan.
- Jordens födelse (ca 4600 miljoner år sedan)
- Vårt solsystem bombarderas av kometer som förde med sig vatten till jorden. Det första livet bildas, troligtvis någon typ av bakterie. (ca 4000 miljoner år sedan)
- Blågröna bakterier (cyanobakterier) bildas. OBS! Deras fotosyntes ökade syrehalten i atmosfären. (ca 3000 miljoner år sedan)
- Organismer med cellkärna utvecklades (ca 2000 miljoner år sedan)
- De första växterna: grönalger bildades. (ca 1800 miljoner år sedan)
- Flercelliga växter och djur uppstord. Till exempel rödalger, maskar och maneter.
(Ca 800 miljoner år sedan) - Ozon börjar bildas. Det var viktigt eftersom ozonet skyddande djur och växter mot solens farliga UV-strålning. (Ca 600 miljoner år sedan)
Berätta om Forntiden (Kambrium)
Forntiden varade från för 540 miljoner år sedan till för 245 miljoner år sedan.
I början av forntiden sker en enorm ökning av arter i vattnet och de kommer snart att invadera land.
- De första ryggradsdjuren utvecklades (ca 485 miljoner år sedan).
- Sporväxter (förökar sig med sporer) hade anpassat sig till ett liv på land. (ca 430 miljoner år sedan).
- De första skogarna uppstod. (ca 430 miljoner år sedan).Nu hittas djur på land till exempel groddjur, insekter och senare, kräldjur.
Berätta om medeltiden (Trias, Jura, Krita)
Medeltiden började för 245 miljoner år sedan och slutade för 65 miljoner år sedan.
- Jordens medeltid startade med det största massutdöende som jorden upplevt. Sedan utvecklades dinosaurierna. De dominerade jorden i 160 miljoner år.
- De första däggdjuren och fåglarna utvecklades. Jorden fick växter med blommor. (ca 200 miljoner år sedan)
Tidsperioden avslutas med ett gigantiskt meteoritnedslag vilket gör att dinosaurierna dör ut. Nu är det däggdjuren som snabbast anpassar sig till den nya miljön och breder ut sig i världen.
Berätta om Nutiden (Tertiär, Kvartär)
Nutiden började för 65 miljoner år sedan och håller fortfarande på.
- Nutiden är däggdjurens, blomväxternas och fåglarnas storhetstid.
- De första primaterna (apliknande djur) utvecklas.
- Människoliknande varelser (hominider) uppstod för fem till sju miljoner år sedan.
- Människosläktet, Homo, uppstod för cirka två miljoner år sedan.
Varför är det mycket stor risk för arter att dö ut?
Livsmiljöerna på jorden förändras hela tiden och när de förändras snabbare än vad arterna hinner anpassa sig leder det till att många arter riskerar att dö ut.
Att arter dör ut sker hela tiden. 99,9 % av alla de arter som någonsin funnits på jorden har dött ut.
I jordens historia har det funnits fem tillfällen då väldigt många arter dött ut samtidigt. Vad har hänt?
Vetenskapen tror att stora meteoritnedslag och gigantiska vulkanutbrott är orsaken till massdöd.
När en av dessa katastrofer inträffar fylls atmosfären med sot, stoft och andra partiklar. Det gör att solens strålar inte når jordytan utan reflekteras ut i rymden istället. Det blir kallt och mörkt på jorden under en lång period och de flesta organismer får svårt att överleva.
Vad händer med evolutionen vid stora katastrofer?
Vid stora katastrof börjar evolutionen om och nya typer av arter får då en ny chans att utvecklas. Till exempel försvann dinosaurierna vid den senaste massdöden och däggdjuren fick chansen att sprida sig över jorden.
En del hävdar att det 6:e massdöden pågår. varför?
Människans påverkan på naturen är idag stor och arter dör ut i stor omfattning.
Därför hävdar en del att jorden just nu är inne i sin sjätte massdöd.
Vad är taxonomi?
Vetenskapen om indelning eller klassificering av organismer i taxa, t. ex. riken, familjer, släkten, arter och underarter.
Hur ser människans taxonomi ut?
Människa (Homo sapiens, den “visa människan” ) är ett däggdjur av släktet Homo.
Människan tillhör familjen hominider och som i sin tur tillhör ordningen primater.
Alla nu levande människor tillhör underarten Homo sapiens sapiens.
Hur utvecklades människans taxonomi?
Från däggdjuren (klass) utvecklades en grupp apdjur som kallas primater (ordning). I denna grupp hittar vi apor och halvapor.
Från denna grupp utvecklades människoapor -hominider (familj).
Idag ingår schimpanser, gorillor och orangutanger i denna grupp tillsammans med vår egen art, Homo Sapiens.
Vår närmast levande släkting, som är av annan art, är schimpanserna. Vi har 99 % identiskt DNA.
Varför måste hela kartan av människans evolution måste ritas om ibland?
Forskningen kring människans ursprung är alltid aktuell och avgörande upptäckter görs med jämna mellanrum.
Dessa upptäckter gör ibland att hela kartan av människans evolution måste ritas om. Ofta är släktskapen mellan fynden svåra att tyda. Nya forskningsmetoder till exempel DNA-analys hjälper till att föra forskningen framåt.
Vetenskapen räknar med att det funnits runt 15 människoliknade arter under de senaste fem miljoner åren. Vilka är de 6 viktigaste?
- Australopithecus (Sydapa).
- Homo Habilis (Den händige människan)
3) Homo Erectus (Den upprättgående människan)
4) Neanderthalis
5) Homo Floresiensis
6) Homo Sapiens
Berätta om Homo Erectus
Homo Erectus (1,8 miljoner år sedan till 70 000 år sedan.
Den levde alltså under en period samtidigt som vår människoart, Homo Sapiens.
Detta är den människoliknande art som hittills levt längst på jorden.
Den utvecklades i Afrika men spred sig också till andra kontinenter.
-använde sig av eld, enkla verktyg och enkla vapen.
- större hjärna och kunde tillaga sin mat.
-verkar ha haft ett språk –tog hand om svaga och sjuka individer.
Observera, trots sitt namn, har andra primater gått upprätt miljoner år innan Homo Erectus upptäcktes.
Homo Erectus är troligtvis människans förfader. De verkar ha varit jägare och inte asätare som Homo habilis.
Berätta om Neanderthalis
Denna människovariant levde för cirka 350 000 år sedan och dog ut för cirka 40 000 år sedan.
Neanderthalis spred sig också till flera kontinenter. Den har också levt samtidigt som vår art. Ibland klassas den som en underart till människa.
-lika långa som dåtidens människor
-grövre byggda.
-DNA visar anlag för ljus hy och rött hår.
-mer avancerade verktyg och vapen än sina föregångare.
-tillverkade också smycken som visar på ett symboliskt tänkande.
-Kanske hade de en religion.
-någon form av språk
Arten dog kanske ut i konkurrensen med Homo Sapiens. Homo Sapiens har en del Neanderthalis DNA i sina gener (4%) vilket tyder på korsningar mellan arterna.
Berätta om Homo Floresiensis
Denna människoapa upptäcktes så sent som år 2003.
De levde på en ö i Indonesien och verkar ha levt från för 190 000 år sedan till ungefär för 12 000 år sedan.
De levde alltså en lång tid samtidigt som Homo Sapiens.
Homo Floresiensis var ungefär en meter långa och liknas ibland med hoberna (från Sagan om Ringen).
De använde eld och stenverktyg.
I början handlade debatten om Homo Floresiensis var en egen art eller en typ av Homo Sapiens med någon genetisk sjukdom.
Majoritet av forskarna tror att det är en ny art idag. 15 år efter upptäckten är det ännu oklart var Homo Floresiensis befinner sig på det mänskliga släktträdet.
