Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologisk psykologi > Grunder 3 > Flashcards

Grunder 3 Flashcards

1
Q

Vad har kalcium (Ca+) med vesiklarna (blåsorna med signalämnesmolekyler) att göra?

(utförlig beskrivning)

A
  1. När en aktonspotential når de spänningskänsliga terminalen öppnar den kalciumkanaler.
  2. Kalcium strömmar in i cellen genom de små kanalerna.
  3. Där binder kalcium till ett slags transportprotein kallat kalmodulin och formar ett s.k. komplex (Calmodulin är förkortning av CALcium MODULated proteIN)
  4. Detta proteinkomplex binder till blåsor och får dem att spricka vid terminalmembranet.
  5. Därvid tömmer blåsorna sina molekyler i det synaptiska gapet. Kallas exocytos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är vesiklarna?

A

Blåser med signalämnesmolekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv exocytos.

(Utförligt)

A

Exocytos är en frisättningsmekanism som styrs av kalciumjoner.

    1. Eftersom att neurotransmittorer (oftast) inte kan bryta sig igenom det fettinnehållande cellmembranet så pumpas de in i små blåsor (synapsvesiklar) som sedan smälter samman med cellmembranet.*
    1. Varje gång en nervimpuls når fram till den presnyaptiska terminalen öppnas kalciumkanaler, små porer i cellmembranet som släpper in kalciumjoner när de stimuleras elektriskt.*
    1. Kalciumjonerna påverkar i sin tur en uppsättning proteiner i den presynatiska terminalen.*
    1. Protein i synapsvesikelns membran hakar fast i protein i cellmembranet som delarna i ett blixtlås. När blixtlåset dras igen inträffar en sammansmältning av membranen som leder till exocytos.*
    1. När transmittorn frisätts från den presynaptiska terminalen strömmar den snabbt ut i synapsklyftan och når den postsynaptiska sidan*
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur utvecklas hjärnans myelinisering?

A

De områden som myeliniseras först kontrollerar relativt enklas rörelser och sensorik (parietal loben), medan de regioner som myeliniseras senare kontrollerar de högsta mentala funktonerna (frontalloben).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför finns det vit hjärnsubstans, vad är det, vad har det för funktion och var befinner det sig?

A

Vit hjärnsubstans består till huvuddel av neuroners axondel, som på grund av myelinisering ses som vit. Här sker huvudsakligen informationstransport mellan nervcellerna i den grå substansen (i hjärnbark och kärnor) med varandra.

Vit substans utgör större delen av de inre delarna av hjärnan och omges av hjärnbarken, som utgörs av grå substans.

Om hjärnan vore ett datornätverk så skulle den grå substansen vara de faktiska datorerna och den vita substansen skulle vara de kablar som band samman datorerna och gjorde det möjligt för dem att kommunicera med varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är grå hjärnsubstans?

A

Grå hjärnsubstans består till huvuddelen av neuronens kropp och ses som grå vävnad. Här sker större delen av informationsbehandlingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är neuroplasticitet?

(Utförlig beskrivning**)

A

Neuroplasticitet refererar till de ändringar som sker i hjärnans organisation som resultat av erfarenhet.

  1. I början av livet: när den omogna hjärnan organiserar sig.
  2. Vid hjärnskada: för att kompensera för förlorade funktioner eller maximera kvarvarande funktioner.
  3. Under vuxenlivet: så snart som något lärs in and memoreras.

Träning gör att nerverna blir större, mer utvecklade och mer kapabla, och ännu bättre sammankopplade med varandra.

“Neruons that fire together wire together”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur påverkas dendriterna och axonerna av t.ex. erfarenhet? (att de används) Förklara med hjälp av en bild.

A

Nya axoner och dendritknoppar bildas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Redogör för utväxterna eller “knopparna” som bildas på dendriterna. (Storlek, antal, funktoner etc)

A
  • 1-3 mikrometer långa
  • Mindre än 1 mikrometer diameter
  • Utväxter på dendriternas grenar
  • 1014 i människans hjärnbark.
  • Utgör den strukturella basen för vårt beteende, våre individuella färdigheter och minnen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur påverkar mental retardation dendriterna?

A

Genom en försämring att bilda dendritiska “knoppar”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur påverkar Alzheimer dendriterna?

A

Förlust av “knoppar”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur påverkas inlärningens neurala bas?

A
  • Ökad axonal transport.
  • Ökning i storlek eller area av axonterminal.
  • Ökning av antalet synaptiska vesikler.
  • Ökar i densitet av kontaktzoner.
  • Förändring i synaptiska klyftans storlek.
  • Ökning av storlek eller area av utväxterna.
  • Förändring av stammens längd och bredd.
  • Ökad transporrt av protein för konstruktion av utväxterna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är Long-term potention?

A

Long-term potentiation, LTP, är en bestående förstärkning av synapserna i nervsystemet. LTP tros vara den fysiologiskt grundläggande effekt som skapar minnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en AMPA-receptor?

A

En glutamat receptor som är selektiv för Na+ och K+ joner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en NMDA-receptor?

A

En glutamat-receptor som är selektiv för NA+, K+ och Ca2+ joner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn två typer av glutamat receptorer?

A

AMPA och NMDA-receptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad visar nedanstående bild?

A

Betydelsen av tidig stimulering för ögonen. Om ena ögat ej används går den i träda (vänster).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur påverkas olika former av stimulans hjärnan?

A

Den sätter hjärnan i arbete och stimulerar denne. Nätverken av nervceller förtätas och blir mer och mer effektiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn 7 olika typer av stimulans för hjärnan.

A

Social, kognitiv, motorisk, musikalisk, emotionell, språklig, sensorisk.

SSSMMEK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad bör tänkas på angående mängden stimulans för ett barns utveckling.

A

En lagom mängd i förhållande till enskilda barnets känslighet och mognad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innehåller den “sociala hjärnan” för faktorer och vad behövs för att denne ska utvecklas.

A

Nära och upprepat samspel med människor.

Den innehåller känslor, social förståelse i t.ex. kommunikation, språkförståelse m.m.

22
Q

Vad kan man kalla nätverk med cellutskott för med andra ord?

A

Dendriter och axoner.

23
Q

Vad är en spegelneuron?

A

En spegelneuron är en neuron (en nervcell) som avger nervimpulser både när individen utför en viss handling, och även när individen ser samma handling utföras av en annan individ.

Kan i många fall omedvetet styra en individs handling.

24
Q

Var kan spegelneuroner hittas?

A

Hos människor har de hittats i Brocas område (finns i pannloben) och i undre halvan av hjässloben i hjärnan. Ytterligare ett område ligger dolt i ett veck.

25
Q

Vad är dompaminreceptorer för typ av receptorer?

A

Dopaminreceptorer är en grupp G-proteinkopplade receptorer. (Vanlga i centrala nervsystemet.)

Finns D1, D2, D3, D4 och D5. Grovindelas i främst Dopmin D1-receptorer och Dopamin D2-receptorer.

26
Q

Vad är grupp G-proteinkopplade receptorer?

A

G-proteinkopplade receptorer är en grupp transmembranproteiner som fungerar som receptorer, vilka uppfattar molekyler utanför cellen.

(Transmembranproteiner är proteiner i cellmembranet med delar på både utsida och insida. Syftar ofta på receptorer.)

27
Q

Inom vilka neurologiska processer är dopaminreceptorer verksamma?

A

Dopaminreceptorer är verksamma i många neurologiska processer, däribland, motivation, lust, kognition, minne, inlärning och kontroll av finmotoriken, samt likaså moduleringen av neuroendokrin signalering.

28
Q

Varför är dopaminreceptorer ett viktigt område för en del av dagens läkemedel?

A

Onormala dopaminreceptorsignaler och dopaminerga nervfunktioner förekommer i flera neuropsykiatriska störningar. Av den anledningen är ofta dopaminreceptorerna mål för läkemedel och droger.

  • psykostimulantia är ofta dopaminreceptor - agonister*
  • antipsykotika är ofta dopaminreceptor - antagonister*
29
Q

Vad är psykostimulantia ofta för typ av läkemedel/drog?

A

Dopaminreceptor-agonsiter.

30
Q

Vad är antipsykotia ofta för typ av läkemedel/drog?

A

Dopaminreceptor-antagonister.

31
Q

Var finns dopminreceptorer och hur påverkar det människan?

A

Framförallt i centrala nervsystemet, men i olika mängd olika delar av hjärnan. Skillnaderna är också individuella vilket är avgörande för dopaminets effekter för hjärnan i fråga.

Dopminreceptorer finns också lungartärer och njurarna.

32
Q

När finns det belägg för att dopaminreceptorerna är dysfunktionella?

A
  • Social fobi
  • Tourettes syndrom
  • Parkinsons sjukdom
  • Schizofreni
  • ADHD
  • Drog- och alkoholberoende.
33
Q

Vad är SSRI-preparat? Vad fyller de för funktion?

A

Selekiva seratoninåterupptagningshämmare.
T.ex. “prozac”, “lyckopiller”.

Hämmar återupptaget av serotonin (den mängd som återförs till sändarcllen)…

…mer serotonin blr då tillgängligt i den synaptiska klyftan.

Positiv effekt vid behandling av depression och ångeststörningar.

34
Q

Vad är metodron och vad för effekter har preparatet?

A

Metedron är en så kallad research chemical (RC drog) som är framtagen av kemister enbart i berusningssyfte. Drogen är närbesläktad med Mefedron och tillhör släktet fenetylaminer.

Metedron är ett syntetiskt gulaktigt centralstimulerande pulver som oftast intas oralt eller nasalt, men det finns rapporter om injicering.

Användare beskriver ruset som en känsla av eufori, ökad energi, behov av socialt umgänge, okontrollerade ryckningar, svårigheter att sova, förvirringstillstånd, hög puls och panikkänslor.

35
Q

Nämn fyra typer av legala droger.

A
  • Alkohol
  • Nikotin
  • Koffein
  • Läkemedel
36
Q

Nämn några illegala droger.

A
  • Cannabis
  • Kokain
  • Amfetamin
  • Heorin
  • Morfin
  • PCP (“angel dust”)
37
Q

Nämn ett par vanliga typer av kemikalier.

A

Lösningsmedel och lim.

38
Q

Nämn några beteenden som kan leda till beroenden.

A
  • Spel
  • Internetpoker
  • Shopping
  • Arbetsnarkomani
  • Sexmissbruk
  • Ätstörningar
  • Video-dataspel
  • Internetsurfande
  • Extrem konditionsträning
39
Q

Nämn två vanliga signalämnen som droger ofta är kopplade till.

A

Serotonin och dopamin.

40
Q

Vad är det som sker i hjärnan vid ett beroende? Vilka anatomiska delar påverkas?

A

När en drog eller ett belönande beteende utförs ökar mängden frisatt dopamin i synapserna i de olika hjärnområdena, som nås av dopamininnehållande nervtrådar.

Det gäller bl.a.

  • nucleus accumbens,
  • prefrontalkortex,
  • amygdala och
  • hippocampus.

Detta leder till eufori.

41
Q

Vilka kognitiva funktioner är involverade vid ett beroende?

A

Den beroende kan inte motstå impulserna att ta drogen och tar irraionella beslut att konsumera den, trots vetskap om att drogen är skadlig för hälsan och att den orsakar lidande när kicken klinga av.

Många delar av hjärnan har då hunnit bli påverkade, områden som är viktiga för belöningsupplevelsen, emotionell bearbetning, riskvärdering, impulskontroll, minne och inlärning.

42
Q

Vilka yttre faktorer (stimulus) har direkt påverkan på hjärnan vid ett beroende?

A

Den samtidigt ökning av dopaminfrisättning i många hjärnregioner (när ett begär p.g.a. ett beroende tillfredsställs) bidrar även till att stärka kopplingen till olika yttre omständigheter som plats, dofter, personer, drogförpackning.

43
Q

I vilken ålder är man extra känslig för dopamin?

A

Tonåren.

44
Q

Vilken är del A i hjärnan och hur påverkas den av alkohol?

A

Under inflyttande av alkohol försämras en rad förmågor och upplevelser:

Frontalloberna (A):

  • Blir ologisk, orädd,
  • mindre hämmd,
  • tappar social fitness,
  • blir mer (alltför) pratsam
  • kan inte utnyttja sin intelligens,
  • sluddrigt tal,
  • sämre motorik
45
Q

Vilken del är del B i hjärnan och hur påverkas den av alkohol?

A

Parietalloberna (B): Försämrad känsel, längre reaktionstid, får svårare aatt hitta platser.

46
Q

Vilken är del C i hjärnan och hur påverkas den av alkohol?

A

Temporalloberna (C): sämre hörsel, svårare att förstå vad någon säger

47
Q

Vilken är del D i hjärnan och hur påverkas den av alkohol?

A

Occipitalloberna (D): sämre, suddigare syn, dålig avståndsbedömning

48
Q

Vilken är del E i hjärnan och hur påverkas den av alkohol?

A

Cerebellum (lila hjärnan) (E): Muskelkoordination och balans försämras.

49
Q

Vilken är del F i hjärnan och hur påverkas den av alkohol?

A

Hjärnstammen (F): Förlust av vitala funktioner

50
Q

Vilka är delarna i hjärnan och hur påverkas de av alkohol?

(Utförlig beskrivning)

A

Under inflyttande av alkohol försämras en rad förmågor och upplevelser:

Frontalloberna (A): Blir ologisk, ordd, mindre hämmd, tappar social fitness, blir mer (alltför) pratsam och kan inte utnyttja sin intelligens, sluddrigt tal, sämre motorik

Parietalloberna (B): Försämrad känsel, längre reaktionstid, får svårare aatt hitta platser.

Temporalloberna (C): sämre hörsel, svårare att förstå vad någon säger

Occipitalloberna (D): sämre, suddigare syn, dålig avståndsbedömning

Cerebellum (lila hjärnan) (E): Muskelkoordination och balans försämras.

Hjärnstammen (F): Förlust av vitala funktioner

Biologisk psykologi (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions