Grammatik: Ordklasser, Fraser, Fonologi, Morfologi Etc

Question 1

Substantiv

Answer 1

Saker, både fysiska och abstrakta (kan sätta en, ett elr flera framför) tex bok, pennor, namn, kärlek

Question 2

Adjektiv

Answer 2

Beskriver substantiv eller pronomen tex gul, fin, rolig

Question 3

Verb

Answer 3

Berättar vad som görs o händer + uttrycker olika tillstånd. Kan sätta ‘att’ framför när i grundform. tex springa, heter, måla, regnar, är

Question 4

Adverb

Answer 4

Ord man använder för att beskriva en handling eller ett tillstånd. Beskriver verb, adjektiv och adverb. Kan uttrycka; när, på vilket sätt och var. tex springa ‘fort’, ‘imorgon’ ses vi ‘tidigt’, de spelar ‘där borta’.

Question 5

Pronomen

Answer 5

Ord som ersätter substantiv o namn. Personliga pronomen; hon han, jag, du,den,det. Possessiva pronomen; min,din, deras, våra

Question 6

Prepositioner

Answer 6

Visar på förhållanden tex vart något befinner sig o gällande tid. tex på, under, bredvid, före, till,från

Question 7

Interjektioner

Answer 7

Utrop! Ofta en mening. tex Wow! Aj! Hej!

Question 8

Konjunktioner

Answer 8

Ord som binder ihop ord, fraser o satser av samma slag. tex; men, och, eller

Question 9

Subjunktion

Answer 9

Ord som binder ihop en huvudsats med en bisats o visar ofta på samband mellan satser. tex; trots att, som, om, eftersom, även om, att, så att. Vissa anser att subjunktioner är del av konjunktioner

Question 10

Räkneord

Answer 10

Siffror och ordningstal

Question 11

Fonologi

Answer 11

Läran om språkljud

Question 12

Fonem

Answer 12

Olika slags språkljud. Minsta betydelse skiljande enhet. tex i Åsa = /å/, /s/, /a/

Question 13

Prosodi

Answer 13

Ett språks melodi. Den del av uttalet som handlar om hur länge vi drar ut på ett visst språkljud + ordets betoning o accent.

Question 14

Accent

Answer 14

Prosodin i ett ord. Skapas genom skillnader i tonhöjd. Kan vara akut eller grav

Question 15

Akut accent

Answer 15

När det är 1 stavelse i ett homografiskt* ords grundform

Question 16

Grav accent

Answer 16

När det är 2+ stavelser i ett homografiskt* ords grundform

Question 17

Homograf

Answer 17

Två ord som stavas likadant men uttalas olika/ har olika betoningar. tex TomtEn 🤶 och tOmten🌷, tAnken 🚗och TankEn🤔

Question 18

Betoning

Answer 18

Vilken stavelse i ett ord man lägger tryck på när det uttalas. tex bAnan 🛣️ och banAn 🍌

Question 19

Morfologi

Answer 19

Hur man bygger upp ord/ ords betydelse bärande delar / läran om hur ord bildas. - Rotmorfem - Böjningsmorfen - Avledningsmorfem - Fogemorfem

Question 20

Rotmorfem

Answer 20

Ordets grund betydelse

Question 21

Böjningsmorfem

Answer 21

Vilken form ordet har, tex bestämd tex Solstolarna Sol & stol-RM ar & na- BM

Question 22

Avledningsmorfem

Answer 22

Skapar nya ord m prefix och suffix tex inspelning in-AM spel-RM ning-AM gripande grip- RM, ande-AM

Question 23

Fogemorfem

Answer 23

Binder ihop sammansatta ord tex Tevespelskonsol teve-RM spel-RM s-FM konsol-RM. Varuhus var-RM, u-FM, hus-RM

Question 24

Fläckborttagningsmedelet Morfologi

Answer 24

Fläck- bort- tag-RM, ning - AM, s-FM, medel- RM, et-BM

Question 25

Finit verb

Answer 25

Verb man kan sätta pronomen ‘jag’ framför. En sats innehåller endast 1 pronomen. Om 2 i en mening= två satser i meningen. tex Helene skulle vilja sova. jag skulle = ok, finit verb. jag vilja funkar inte = infinit verb (samma m sova)

Question 26

What is a morfem?

Answer 26

Språkets minsta betydelse bärande enhet. Alla ord består av ett/flera morfem. Finns 4 typer: rot, avledning, böjnings, foge.

Question 27

What are fraser?

Answer 27

Ord som hör samman i meningar.

Ex: Den modiga riddaren Tristan hade fått ett viktigt uppdrag.

Question 28

What is a nominalfras?

Answer 28

Fraser som har substantiv eller pronomen som huvudord. Går att byta ut frasen mot ett pronomen.

Ex: Den modiga riddaren Tristan - handlar om Tristan = Tristan är huvudordet. Går att byta ut mot ‘han’.

Question 29

What are bestämningar?

Answer 29

Ord som beskriver huvudordet.

Question 30

What is an enkel nominalfras?

Answer 30

En fras utan bestämningar.

Question 31

What is an utbyggd nominalfras?

Answer 31

En nominalfras med bestämningar.

Question 32

What is a verbfras?

Answer 32

Måste innehålla 1 finit verb men kan innehålla fler verb. Huvudverbet står alltid sist.

Ex: Tristan hade fått ett viktigt uppdrag. Hade fått = verbfras, fått huvudverbet. Kan vara uppdelat tex ‘hade’ oväntat ‘fått’.

Question 33

What is a prepositionsfras?

Answer 33

Inleds med preposition (blir huvudordet) o efterföljande bestämningar. Ofta del av nominalfras.

Ex: Genren uppstod ‘under romantiken’.

Question 34

What is an adverbfras?

Answer 34

Består av adverb o dess eventuella bestämningar.

Ex: Så ‘väldigt hemskt’ har vi d inte.

Question 35

What is an adjektivfras?

Answer 35

Består av adjektiv o ev bestämmelser, oftast del av nominalfras.

Ex: Redan som liten älskade jag ‘riktigt rysliga’ spökhistorier.