Grammatik: Ordklasser, Fraser, Fonologi, Morfologi Etc Flashcards

(35 cards)

1
Q

Substantiv

A

Saker, både fysiska och abstrakta (kan sätta en, ett elr flera framför) tex bok, pennor, namn, kärlek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Adjektiv

A

Beskriver substantiv eller pronomen tex gul, fin, rolig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Verb

A

Berättar vad som görs o händer + uttrycker olika tillstånd. Kan sätta ‘att’ framför när i grundform. tex springa, heter, måla, regnar, är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Adverb

A

Ord man använder för att beskriva en handling eller ett tillstånd. Beskriver verb, adjektiv och adverb. Kan uttrycka; när, på vilket sätt och var. tex springa ‘fort’, ‘imorgon’ ses vi ‘tidigt’, de spelar ‘där borta’.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Pronomen

A

Ord som ersätter substantiv o namn. Personliga pronomen; hon han, jag, du,den,det. Possessiva pronomen; min,din, deras, våra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Prepositioner

A

Visar på förhållanden tex vart något befinner sig o gällande tid. tex på, under, bredvid, före, till,från

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Interjektioner

A

Utrop! Ofta en mening. tex Wow! Aj! Hej!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Konjunktioner

A

Ord som binder ihop ord, fraser o satser av samma slag. tex; men, och, eller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Subjunktion

A

Ord som binder ihop en huvudsats med en bisats o visar ofta på samband mellan satser. tex; trots att, som, om, eftersom, även om, att, så att. Vissa anser att subjunktioner är del av konjunktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Räkneord

A

Siffror och ordningstal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fonologi

A

Läran om språkljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fonem

A

Olika slags språkljud. Minsta betydelse skiljande enhet. tex i Åsa = /å/, /s/, /a/

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Prosodi

A

Ett språks melodi. Den del av uttalet som handlar om hur länge vi drar ut på ett visst språkljud + ordets betoning o accent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Accent

A

Prosodin i ett ord. Skapas genom skillnader i tonhöjd. Kan vara akut eller grav

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Akut accent

A

När det är 1 stavelse i ett homografiskt* ords grundform

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Grav accent

A

När det är 2+ stavelser i ett homografiskt* ords grundform

17
Q

Homograf

A

Två ord som stavas likadant men uttalas olika/ har olika betoningar. tex TomtEn 🤶 och tOmten🌷, tAnken 🚗och TankEn🤔

18
Q

Betoning

A

Vilken stavelse i ett ord man lägger tryck på när det uttalas. tex bAnan 🛣️ och banAn 🍌

19
Q

Morfologi

A

Hur man bygger upp ord/ ords betydelse bärande delar / läran om hur ord bildas. - Rotmorfem - Böjningsmorfen - Avledningsmorfem - Fogemorfem

20
Q

Rotmorfem

A

Ordets grund betydelse

21
Q

Böjningsmorfem

A

Vilken form ordet har, tex bestämd tex Solstolarna Sol & stol-RM ar & na- BM

22
Q

Avledningsmorfem

A

Skapar nya ord m prefix och suffix tex inspelning in-AM spel-RM ning-AM gripande grip- RM, ande-AM

23
Q

Fogemorfem

A

Binder ihop sammansatta ord tex Tevespelskonsol teve-RM spel-RM s-FM konsol-RM. Varuhus var-RM, u-FM, hus-RM

24
Q

Fläckborttagningsmedelet Morfologi

A

Fläck- bort- tag-RM, ning - AM, s-FM, medel- RM, et-BM

25
Finit verb
Verb man kan sätta pronomen 'jag' framför. En sats innehåller endast 1 pronomen. Om 2 i en mening= två satser i meningen. tex Helene skulle vilja sova. jag skulle = ok, finit verb. jag vilja funkar inte = infinit verb (samma m sova) ## Footnote
26
What is a morfem?
Språkets minsta betydelse bärande enhet. Alla ord består av ett/flera morfem. Finns 4 typer: rot, avledning, böjnings, foge.
27
What are fraser?
Ord som hör samman i meningar. ## Footnote Ex: Den modiga riddaren Tristan hade fått ett viktigt uppdrag.
28
What is a nominalfras?
Fraser som har substantiv eller pronomen som huvudord. Går att byta ut frasen mot ett pronomen. ## Footnote Ex: Den modiga riddaren Tristan - handlar om Tristan = Tristan är huvudordet. Går att byta ut mot 'han'.
29
What are bestämningar?
Ord som beskriver huvudordet.
30
What is an enkel nominalfras?
En fras utan bestämningar.
31
What is an utbyggd nominalfras?
En nominalfras med bestämningar.
32
What is a verbfras?
Måste innehålla 1 finit verb men kan innehålla fler verb. Huvudverbet står alltid sist. ## Footnote Ex: Tristan hade fått ett viktigt uppdrag. Hade fått = verbfras, fått huvudverbet. Kan vara uppdelat tex 'hade' oväntat 'fått'.
33
What is a prepositionsfras?
Inleds med preposition (blir huvudordet) o efterföljande bestämningar. Ofta del av nominalfras. ## Footnote Ex: Genren uppstod 'under romantiken'.
34
What is an adverbfras?
Består av adverb o dess eventuella bestämningar. ## Footnote Ex: Så 'väldigt hemskt' har vi d inte.
35
What is an adjektivfras?
Består av adjektiv o ev bestämmelser, oftast del av nominalfras. ## Footnote Ex: Redan som liten älskade jag 'riktigt rysliga' spökhistorier.