Grammatik

Question 1

Nio ordklasserna

Answer 1

substantiv, adjektiv, verb, pronomen, adverb, prepositioner, konjunktioner, interjektioner, räkneord

Question 2

Substantiv

Answer 2

ord för människor, djur, saker, tillstånd och egenskaper.. kan sätta en, ett eller flera framför

Question 3

Konkreta eller abstrakta substantiv

Answer 3

kan ta på eller t.ex. en känsla. bok, elev, stress, glädje

Question 4

Numerus (antal)

Answer 4

singular eller plural

Question 5

Bestämd eller obestämd form

Answer 5

singular: en bil, bilen
plural: flera bilar, bilarna

Question 6

Genus (kön)

Answer 6

utrum (n-ord) en framför, -n i slutet

neutrum (t-ord) ett framför, -t i slutet

Question 7

Kasus

Answer 7

• grundkasus: formen av ordet, t.ex. superlativ, reflexiv. står oftast med substantiv och pronomen
• genetiv: ägande, -s på slutet, t.ex. hans, bilens

Question 8

Egenamn

Answer 8

personnamn, platser, företag alltid med stor bokstav

Question 9

Pronomen

Answer 9

ersätter substantiv, t.ex. Ida-hon, bilen-det, familjen - de

Question 10

Pronomen, singular och plural

Answer 10

SINGULAR
subjekt: jag, du, han, hon, den, det
objekt: mig, dig, honom, henne, den, det
PLURAL
subjekt: vi, ni, de
objekt: oss, er, dem

Question 11

Possessiva pronomen

Answer 11

min, din, hans, hennes

Question 12

Reflexiva pronomen

Answer 12

sig, sin, sitt, sina - syftar tillbaka på subjektet

Question 13

Adjektiv

Answer 13

beskriver hur något är, alltid ett substantiv eller pronomen

kan kompareras:
positiv komparativ superlativ
snäll snällare snällast
energisk mer energisk mest energisk

Question 14

Adverb

Answer 14

beskriver alltid verbet, adjektiv eller annat adverb, (ändrar sig inte i plural)
svarar på frågorna: 
när? tidsadverb, han kommer nu
var? platsadverb, han är hemma
hur? sättsadverbial, han sprang fort

Question 15

“Att komparera”

Answer 15

“Att komparera” är namn på en aktivitet, där man säger adverbets (eller adjektivets) olika jämförelseformer.

“Komparation” är namn på en adverbets (eller adjektivets) olika jämförelseformer uppställda i en viss ordning.

Positiv (Grundform): bra
Komparativ: bättre
Superlativ: bäst

kritiskt – mer kritiskt – mest kritiskt
högljutt – mer högljutt – mest högljutt
intressant – mer intressant – mest intressant
intensivt – mer intensivt – mest intensivt

Question 16

Verb

Answer 16

verb är saker man gör, så som tuta och kör.

Question 17

Hjälpverb/ Modala hjälpverb

Answer 17

ett verb som kommer innan eller efter huvudverbet, t.ex. kan, brukar, vill, måste, bör, får, ska

Jag brukar träna på måndagar

Question 18

Temaformer

Answer 18

infinitiv, preteritum, supinum

spela, spelade, spelat

Question 19

Infinitiv

Answer 19

verbets grundform,
kan sätta “att” framför
- används efter hjälpverb, Jag måste kila
- används efter att, Jag gillar att spela innebandy

Question 20

Tempus (tidsformer)

Answer 20

Olika tidsaspekter för verb

presens, perfekt, futurum, preteritum, pluskvamperfekt, futurum preteritum

Question 21

Presens (tidsform)

Answer 21

• presens: nutid, händer just nu

äter, spelar

Question 22

Perfekt (tidsform)

Answer 22

• perfekt: består av har + supinum

lyssnat blir = har lyssnat

Question 23

Futurum (tidsform)

Answer 23

• futurum: används när man pratar om framtiden
  efter ska, efter kommer att och efter ett verb, t.ex.
  han ska åka, han kommer att åka, han åker till…

Question 24

Preteritum (tidsform)

Answer 24

• preteritum: (imperfekt förr)

dåtid, igår. förra året. t.ex. äter-åt och blir-blev

Question 25

Pluskvamperfekt (tidsform)

Answer 25

• pluskvamperfekt: något som hände förut och det som hände ännu tidigare. Består av hade + supinum
  t. e.x Vägen jag gick på var blöt för det hade regnat

Question 26

Futurum preteritum (tidsform)

Answer 26

sätter skulle för att visa vad som skulle komma hända i framtiden när man berättar i framtiden om dåtiden.

I dåtiden önskade jag att jag skulle bli snygg i framtiden.

Question 27

Verb som inte uttrycker tidsformer

Answer 27

imperativ, presens particip, perfekt particip, opersonliga verb, reflexiva verb

Question 28

Interjektion

Answer 28

markerar ingen tid utan är en uppmaning, t.ex. Kom! eller Gå hem! ofta utropstecken efter

Question 29

Presens particip

Answer 29

Verbformer som vi använder som adjektiv, t.ex.
En pojke som läser = En läsande pojke
En kvinna som skrattar = En skrattande kvinna

Huvudordet genomgår verbhandlingen och adjektivet är oböjligt. Böjs som infinitiv och slutar alltid på a + nde (vokalen A) eller + ende (annan vokal)

Question 30

Perfekt particip

Answer 30

betyder att något har blivit gjort, t.ex. läxan är gjord nu. Kommer efter någon form av verben vara eller bli.
- används ofta som adjektiv

Question 31

Opersonliga verb

Answer 31

finns ingen som gör något i meningen utan man använder det. t.ex. det snöar, det regnar

Question 32

Reflexiva verb

Answer 32

står med ett reflexivt pronomen, syftar tillbaka på den som gör något, t.ex. Han klippte sig

Question 33

Aktiv form av verb

Answer 33

subjektet utför handlingen i meningen

Question 34

Passiv form av verb

Answer 34

det är inte subjektet som utför en handling i meningen, utan blir utsatt.

• med -s på verbet, t.e.x katten jagades av hunden
• med bli + perfekt particip

Question 35

Partikelverb

Answer 35

det lilla betonade ordet efter verbet.

t.ex. hålla om, av, ihop, ut

Question 36

Prepositioner

Answer 36

Anger läge och riktning, står framför substantiv eller pronomen
t.ex. på, under, i

Question 37

Interjektioner

Answer 37

utropsord, hälsningar, svordomar, ljudhärmande

t.ex. Hej! Tack! Wow! Plask! Tjoff!

Question 38

Räkneord

Answer 38

• grundtal: ett, två, tre

- ordningstal: första, andra, tredje

Question 39

Konjunktioner

Answer 39

= samordnande
med konjuktioner kan man sätta ihop
två ord, två långa fraser, två verb, två adjektiv, binder ihop två huvudsatser
t.ex. och, men, eller, för, så, utan

Question 40

Subjunktioner

Answer 40

= underordnande
bindeord som leder till bisatser
t.ex. att, om, som, ifall att, eftersom, fastän, än, därför, därför att, när, trots att osv.

Question 41

Huvudsatser

Answer 41

en vanlig mening, innehåller alltid subjekt och predikat .
kan stå ensam som en mening, t.ex. Alla är barn i början.
- kan även stå efter varandra, t.ex. Alla är barn i början och pengar växer på träd (och=konjuktion)

Question 42

Bisatser

Answer 42

Bisatser behöver alltid en huvudsats, kan ej stå själva, har också subjekt och predikat, t.ex.
Jag blev förvånad - huvudsats
när han kom in - bisats
= Jag blev förvånad när han kom in.

Question 43

B.I.F.F

Answer 43

Bisats inte före första verbet

Question 44

Inledare för bisats

Answer 44

• subjunktioner: du vet att…
• adverb: jag har sett hur…
• pronomen: det var en sommar som…

Question 45

Satsradning med huvudsatser

Answer 45

binds ihop med en konjuktion eller så använder man skiljetecken; utropstecken, punkt, frågetecken