Grammatik Flashcards
Nio ordklasserna
substantiv, adjektiv, verb, pronomen, adverb, prepositioner, konjunktioner, interjektioner, räkneord
Substantiv
ord för människor, djur, saker, tillstånd och egenskaper.. kan sätta en, ett eller flera framför
Konkreta eller abstrakta substantiv
kan ta på eller t.ex. en känsla. bok, elev, stress, glädje
Numerus (antal)
singular eller plural
Bestämd eller obestämd form
singular: en bil, bilen
plural: flera bilar, bilarna
Genus (kön)
utrum (n-ord) en framför, -n i slutet
neutrum (t-ord) ett framför, -t i slutet
Kasus
- grundkasus: formen av ordet, t.ex. superlativ, reflexiv. står oftast med substantiv och pronomen
- genetiv: ägande, -s på slutet, t.ex. hans, bilens
Egenamn
personnamn, platser, företag alltid med stor bokstav
Pronomen
ersätter substantiv, t.ex. Ida-hon, bilen-det, familjen - de
Pronomen, singular och plural
SINGULAR subjekt: jag, du, han, hon, den, det objekt: mig, dig, honom, henne, den, det PLURAL subjekt: vi, ni, de objekt: oss, er, dem
Possessiva pronomen
min, din, hans, hennes
Reflexiva pronomen
sig, sin, sitt, sina - syftar tillbaka på subjektet
Adjektiv
beskriver hur något är, alltid ett substantiv eller pronomen
kan kompareras:
positiv komparativ superlativ
snäll snällare snällast
energisk mer energisk mest energisk
Adverb
beskriver alltid verbet, adjektiv eller annat adverb, (ändrar sig inte i plural) svarar på frågorna: när? tidsadverb, han kommer nu var? platsadverb, han är hemma hur? sättsadverbial, han sprang fort
“Att komparera”
“Att komparera” är namn på en aktivitet, där man säger adverbets (eller adjektivets) olika jämförelseformer.
“Komparation” är namn på en adverbets (eller adjektivets) olika jämförelseformer uppställda i en viss ordning.
Positiv (Grundform): bra
Komparativ: bättre
Superlativ: bäst
kritiskt – mer kritiskt – mest kritiskt
högljutt – mer högljutt – mest högljutt
intressant – mer intressant – mest intressant
intensivt – mer intensivt – mest intensivt
Verb
verb är saker man gör, så som tuta och kör.
Hjälpverb/ Modala hjälpverb
ett verb som kommer innan eller efter huvudverbet, t.ex. kan, brukar, vill, måste, bör, får, ska
Jag brukar träna på måndagar
Temaformer
infinitiv, preteritum, supinum
spela, spelade, spelat
Infinitiv
verbets grundform,
kan sätta “att” framför
- används efter hjälpverb, Jag måste kila
- används efter att, Jag gillar att spela innebandy
Tempus (tidsformer)
Olika tidsaspekter för verb
presens, perfekt, futurum, preteritum, pluskvamperfekt, futurum preteritum
Presens (tidsform)
- presens: nutid, händer just nu
äter, spelar
Perfekt (tidsform)
- perfekt: består av har + supinum
lyssnat blir = har lyssnat
Futurum (tidsform)
- futurum: används när man pratar om framtiden
efter ska, efter kommer att och efter ett verb, t.ex.
han ska åka, han kommer att åka, han åker till…
Preteritum (tidsform)
- preteritum: (imperfekt förr)
dåtid, igår. förra året. t.ex. äter-åt och blir-blev
Pluskvamperfekt (tidsform)
- pluskvamperfekt: något som hände förut och det som hände ännu tidigare. Består av hade + supinum
t. e.x Vägen jag gick på var blöt för det hade regnat
Futurum preteritum (tidsform)
sätter skulle för att visa vad som skulle komma hända i framtiden när man berättar i framtiden om dåtiden.
I dåtiden önskade jag att jag skulle bli snygg i framtiden.
Verb som inte uttrycker tidsformer
imperativ, presens particip, perfekt particip, opersonliga verb, reflexiva verb
Interjektion
markerar ingen tid utan är en uppmaning, t.ex. Kom! eller Gå hem! ofta utropstecken efter
Presens particip
Verbformer som vi använder som adjektiv, t.ex.
En pojke som läser = En läsande pojke
En kvinna som skrattar = En skrattande kvinna
Huvudordet genomgår verbhandlingen och adjektivet är oböjligt. Böjs som infinitiv och slutar alltid på a + nde (vokalen A) eller + ende (annan vokal)
Perfekt particip
betyder att något har blivit gjort, t.ex. läxan är gjord nu. Kommer efter någon form av verben vara eller bli.
- används ofta som adjektiv
Opersonliga verb
finns ingen som gör något i meningen utan man använder det. t.ex. det snöar, det regnar
Reflexiva verb
står med ett reflexivt pronomen, syftar tillbaka på den som gör något, t.ex. Han klippte sig
Aktiv form av verb
subjektet utför handlingen i meningen
Passiv form av verb
det är inte subjektet som utför en handling i meningen, utan blir utsatt.
- med -s på verbet, t.e.x katten jagades av hunden
- med bli + perfekt particip
Partikelverb
det lilla betonade ordet efter verbet.
t.ex. hålla om, av, ihop, ut
Prepositioner
Anger läge och riktning, står framför substantiv eller pronomen
t.ex. på, under, i
Interjektioner
utropsord, hälsningar, svordomar, ljudhärmande
t.ex. Hej! Tack! Wow! Plask! Tjoff!
Räkneord
- grundtal: ett, två, tre
- ordningstal: första, andra, tredje
Konjunktioner
= samordnande
med konjuktioner kan man sätta ihop
två ord, två långa fraser, två verb, två adjektiv, binder ihop två huvudsatser
t.ex. och, men, eller, för, så, utan
Subjunktioner
= underordnande
bindeord som leder till bisatser
t.ex. att, om, som, ifall att, eftersom, fastän, än, därför, därför att, när, trots att osv.
Huvudsatser
en vanlig mening, innehåller alltid subjekt och predikat .
kan stå ensam som en mening, t.ex. Alla är barn i början.
- kan även stå efter varandra, t.ex. Alla är barn i början och pengar växer på träd (och=konjuktion)
Bisatser
Bisatser behöver alltid en huvudsats, kan ej stå själva, har också subjekt och predikat, t.ex.
Jag blev förvånad - huvudsats
när han kom in - bisats
= Jag blev förvånad när han kom in.
B.I.F.F
Bisats inte före första verbet
Inledare för bisats
- subjunktioner: du vet att…
- adverb: jag har sett hur…
- pronomen: det var en sommar som…
Satsradning med huvudsatser
binds ihop med en konjuktion eller så använder man skiljetecken; utropstecken, punkt, frågetecken
